Byggmaterial som levereras exakt i tid sparar pengar.
Platsbygge. En spännande utveckling pågår i byggindustrin. Just In Time-begreppet, JIT, håller på att få ett innehåll som innebär omvälvande förändringar. Genom små leveranser ofta ska lager minimeras.
Av. Ffredrik Friblick, logistikkonsult
Begreppet JIT är centralt i modern produktionsteknik och begreppet
har varit avgörande för den starka produktivitetsutveckling
som skett i industrin de sista 30 åren. Toyota har varit en av de tongivande
aktörerna som omsatt den bakomliggande JIT-filosofin till koncept, verktyg
och resultat.
I byggindustrin har uttrycket JIT kommit att användas mer generöst, vilket
medfört att JIT i byggbranschen utvecklats till ett begrepp som saknat innebörd.
Detta ändras nu.
Skapat buffertlager
Byggandet är komplext men insatserna för att kontrollera och styra materialflödena
i produktionen har varit begränsade. Trots skicklig produktionsledning så
har byggföretagens produktionsansvariga varit oförmögna att i förväg kunna definiera
och kommunicera exakt var och när olika byggmaterial ska byggas in i produktionen.
En alltför generös syn på uttryck som leveransprecision och leveransflexibilitet
har utvecklats i byggbranschen. Det lysande undantaget är utvecklingen vid leveranser
av fabriksbetong.
Flera av dem som arbetat med inköp av byggmaterial till produktionen har följaktligen
saknat kunskap om exakt var och när vanligt byggmaterial ska byggas in, så
de har medverkat till att utveckla byggplatsen till svårbemästrade buffertlager
mellan omvärldens leverantörer och produktionens verkliga materialförsörjningsbehov.
Dessa buffertlager har utgjorts av mängder av olika material som
blivit till ett kamouflage för det som egentligen är en total frånvaro av JIT.
Liten leverans ofta
Duktiga inköpare har under lång tid, då
de inte har kunnat veta det enskilda byggprojektets
verkliga leveransbehov, istället ägnat sig åt att förhandla fram låga priser
på standardmaterial som är tänkt att avropas i stora volymer med lång framförhållning.
Det verkliga behovet har ofta varit mindre leveranser med kortare framförhållning.
Byggmaterial som dykt upp någonstans vid något tillfälle ute i produktionen
har kallats JIT, exempelvis om leveransen råkat sammanfalla med en ursprunglig
leveranstidplan - även om produktionstidplanen sedan länge varit justerad.
Men JIT innebär ett synsätt där lager minimeras, små leveransvolymer levereras
med hög leveransfrekvens. Små leveranser ofta, som kommer i takt med produktionens
verkliga behov. JIT-begreppet håller nu på att återerövras
i byggbranschen. Hur påverkar det dig? En stärkt logistikkompetens är hos
många av byggbranschens aktörer nödvändig för att kunna förstå vilka hot och
möjligheter JIT-utvecklingen i byggbranschen innebär för den egna verksamheten.
Entreprenörer storsatsar
De stora entreprenadföretagen i Sverige är i full gång med att utveckla nya produktionssystem.
En handfull andra företag satsar också med samma mål: att kunna
klara av att producera bland annat prisvärda bostäder. Dessa produktionssystem
har hög teknisk standardisering i kombination med kundupplevd
variation. Så kan exempelvis fasader varieras för att passa in där byggnaden ska
uppföras även om det är en långt driven standardisering i stommar och element.
Detta arbete kommer att påverka och förändra byggandet även utanför de nya
systemen. Nya krav ställs, tonen skärps och prestationer av leverantörer och konsulter
följs målmedvetet upp. Dessa krav innefattar även JIT, och det som presterats
hittills av leverantörer och andra lämnar en hel del övrigt att önska.
Monteringstempot är högt
Mindre arbete ska nu utföras på montageplatsen, kvaliteten måste vara jämn och
hög, prefabriceringsgraden är hög och monteringstempot är högt uppskruvat.
De effektiva produktionssystem som håller på att presenteras förutsätter snabb
montering där leveranserna är behovsstyrda efter det som verkligen monteras.
Ska det inte monteras - då ska det inte levereras.
Det innebär att då en byggdel eller komponent ska byggas in, det är då -
och först då - som den ska levereras.
För att det ska fungera krävs god planering och omsorgsfullt planerade materialflöden.
Leveranserna blir en strategisk del av produktionen där JIT är a och
o. De nya produktionssystemen blir störningskänsliga, vilket kan verka obehagligt
för de byggare som varit framgångsrika i det traditionella byggandet. Men nu
satsas resurser utan motstycke på att utveckla dessa behovsstyrda system. JITkraven
är här för att stanna.
Nya leveransmönster
Ett annat område som samverkar med entreprenörernas nya produktionssystem
för att vitalisera JIT-begreppet är internationella inköp. Många av de
duktiga materialtillverkare, återförsäljare och grossister som kontrollerat flödet
av byggmaterial, de har i avsaknad av krav på - och ovilja att betala för - sådan leveransservice
som krävs, satsat på annat. Så har exempelvis grossisterna inom
el- och VVS-området begränsat sina logistiksatsningar till att sänka de egna
kostnaderna. Samtidigt som grossisterna nu gör mycket goda resultat, så framstår
deras produkter som allt dyrare att hantera i inbyggnadsmiljön för kunder och
kundernas kunder. Kostnaden för att få produkterna till själva inbyggnadsplatsen
vid inbyggnadstillfället har stigit. Många byggherrar och entreprenörer köper
eller förbereder nu egna direktköp från materialtillverkare för att sänka sina
kostnader.
Från Kina och Östeuropa köps det material i stora mängder till svensk byggverksamhet
och än mer är nu på gång. För att denna verksamhet ska löna sig måste
ofta material köpas i stora volymer. Men dessa mängder kan ju inte tas ut på byggplatserna,
därför skapas nya logistiklösningar som möjliggör mellanlagerhållning
av dessa volymer, som sedan kan portioneras ut till montageplatserna i
takt med förbrukningen. Många logistikföretag kan och vill sköta sådana lager och
transporter. Nya företag skapas och ger sig in på marknaden och det finns nu intressanta
möjligheter att bryta mönster för att skapa den rätta leveransservicen
som är lönsam.
Tjänst ska få kosta
Produktionsledare ska inte använda sin dyra tid till att hantera problem i flödet av
byggmaterial, istället ska de planera och kommunicera vad som är inbyggnadsstället
och när inbyggnadstillfället inträffar. Byggföretaget kan fokusera på sin kärnverksamhet
och logistikföretag kan utveckla sin kärnverksamhet, det vill säga att
få rätt material till rätt plats vid rätt tillfälle. Om nu exempelvis kablar till elinstallationer
kan köpas för 10 procent av svenska priset i Asien, då kan ett logistikföretag
ändå ta 20–40 procent av varuvärdet i ersättning för sin leveransservice
och det är fortfarande en god besparing.Till synes låga inköpspriser kan
bli en dyr affär om inte logistiksystem stödjer inköpen. Då traditionella inköpsmönster bryts, då störs också befintliga
logistiklösningar på gott och ont.
Totalkostnadsanalyser är viktiga då nya inköp bereder plats för nya företag i
byggindustrins materialförsörjning. Byggvaran som produkt kompletteras med rätt
leveransservice som gör att JIT kan uppnås. Detta har tidigare varit svårt, inte
minst då mer eller mindre felaktig leveransservice ofta av byggarna uppfattats
som gratis, och därmed har servicen varit svår att påverka och ställa krav på.
Att förse en vara med hög leveransservice är en tjänst som kostar att erbjuda. Är
kostnaden för leveransservice dold, då försvåras utvecklingen av JIT. Är det en
tjänst som är värd pengar för kunden, då ska tjänsten också kunna prissättas.
Rensar bort slöseri
Det viktigaste skälet till att JIT nu utvecklas och drivs fram är dock detsamma
som varit avgörande för utvecklingen i fast industri: kravet på sänkta kostnader.
Normal hantering av byggmaterial har inneburit att efter att material lossats på
produktionsplatsen, då tillkommer väsentliga kostnader i form av indirekta
kostnader för att få materialet till inbyggnadsplatsen. Exempel på sådana kostnader
är lyft, förflyttningar, hantering, väderskydd och skador av olika slag.
Dominerande kostnader för de flesta svenska byggmaterial är kostnader för interntransporter
och kostnader för skador, spill och stölder. Att det finns problem
förknippade med att flytta och leta material är välkänt i byggproduktion.
Välutbildade yrkesarbetare använder sin tid åt att leta efter, vänta på och hämta
material. En aktuell studie (2005) visar att yrkesarbetarna själva uppger att de i
genomsnitt väntar 1-2 timmar per arbetsvecka på att få material. Tiden för att leta
efter material varierar, men tiden uppskattas av yrkesarbetare själva till 1-7 timmar
per vecka. Tiden för att gå och hämta material skattas till 4-8 timmar. Alltså
mellan en halv och en hel arbetsdag per vecka ägnas åt att gå och hämta material!
Så tydliggörs drivkraften för utvecklade JIT-leveranser; om de flesta leveranser
kommer till inbyggnadsplatsen vid inbyggnadstillfället, då behöver ju inte yrkesarbetaren
gå och hämta material. Istället kan tiden ägnas åt det som kvalificerade
yrkesgrupper har betalt för, det som de är motiverade för och det som de
är bra på. JIT-lösningar kan alltså kosta en slant och ändå vara mycket lönsamma.
Byggandet förändras
Att JIT kommer att förändra och förbättra vardagen för den som arbetar ute i
byggproduktionen är uppenbart. Att de som arbetar med materialtillverkning
och försäljning av varor och tjänster i samband med leveranser står inför spännande
utmaningar, det är också tydligt. Men att även de som arbetar som konsulter
påverkas kräver kanske lite eftertanke. Ofta är det, som med så mycket annat i
byggprojekt, tidigt i projektet som förutsättningarna för att kunna få ett material
till inbyggnadsplatsen påverkas. Ska material köpas från fjärran länder, då krävs
god framförhållning av vad som ska byggas in.
Projekteringen och tidiga inköp måste koordineras. Ritas det in ett fönsterparti
som väger 150 kilo, då påverkas självklart också förutsättningarna för att kunna få
varje parti till inbyggnadsplatsen vid inbyggnadstillfället. För den som inte ser
hur det egna arbetet påverkas av JIT-utvecklingen, så är det nog dags att stanna
upp. Är du en del av lösningen eller en del av problemet?
Fotnot:
Läs mer om satsningen på höjd logistikkompetens i Byggsverige på
www.logistikrevolution.nu Där finns information om de nyutvecklade
logistikkurser som Byggkostnadsforum stödjer under åren 2005 och 2006.
Källa: Husbyggaren (Nr 6 / 2005)