NYTT

Hur klorfenolerna trollades bort och ledde till missriktad innemiljöforskning

10 juni 2025   År 1967 inrättade Sverige världens första Naturvårdsverk. Där fanns världsledande expertis på klorfenoler. Dessa bekämpningsmedel hade länge anvisats inom byggsektorn men visade sig nu vara giftiga. Hur skulle man göra? Sverige utfärdade världens första förbud och kollrade sedan bort klorfenolerna så de inte gick att hitta – trots att de orsakade hiskelig lukt i byggnader från norr till söder. En svensk expert blev avgörande då Europakommissionen beslutade att klorfenoler inomhus enbart fanns i Tyskland.

I tidigare nummer av Husbyggaren har vi beskrivit hur Sverige startade en missriktad innemiljöforskning som dolde toxiska klorfenoler och gjorde mögel till syndabock för lukt och ohälsa – med god hjälp av tobaksindustrin1-2. Med dagens synsätt rimmar detta illa med forskningens fundament och etiska principer såsom medborgarnas rätt att få veta och försiktighetsprincipen. Varför blev det ändå så? Förklaringen kan vara nationella och internationella intressen av att dölja obekväma toxikologiska fakta om klorfenoler. Det blev nämligen en stor utmaning när klorfenolerna kom in i den byggda miljön och det gick åt skogen. Så här gick det till.

Bild 1. Tidiga citat om pentaklorfenols förträfflighet. Ur artiklar skrivna av experter från kemiföretaget Monsanto.

Kemieufori då klorfenolerna lanserades i USA på 1930-talet.
Äntligen fanns perfekta bekämpningsmedel åt folket! (bild 1). Klorfenolerna var både billiga att framställa och allmänt toxiska, således kostnadseffektiva mot alla möjliga oönskade former av liv. Kemikaliejättarna Monsanto och Dow Chemicals såg till att glädjen delades med befolkningen i andra länder och potentialen var extra stor i den byggda miljön där andra bekämpningsmedel var olämpliga – arsenik ansågs alltför giftigt för människor liksom kreosot som dessutom både smetade och luktade.

Självaste världshälsoorganisationen WHO gav klartecken till klorfenolerna år 1953 då en WHO-bulletin informerade om att pentaklorfenol (PCP) länge hade använts som träskyddsmedel och inte utgjorde någon särskild toxisk risk om man bara undvek omfattande hudkontakt (bild 2). Klorfenoler applicerades i byggnader jorden runt, exempelvis mot insektsangrepp och vid fuktproblem som kunde leda till mögel inomhus och rötskadesvamp i huskonstruktioner. 

Bild 2. Klartecken för PCP från WHO år 1953, jämfört med dagens faropiktogram. Idag klassas PCP av Internationella cancerforskningsinstitutet (IARC) som cancerframkallande på människa och av Stockholmskonventionen som en långlivad organisk förorening (POP) som ska elimineras globalt på grund av allvarliga hälso- och miljöfarliga egenskaper.

Efter WHOs budskap om att PCP var harmlöst kom allt fler rapporter om förgiftningar och dödsfall bland människor och djur på gårdar och i natur. Samtidigt användes klorfenolerna aningslöst och i stor skala då man byggde så det knakade under den ekonomiska tillväxten efter andra världskriget. Sverige, Finland, Danmark och Tyskland fick inhemsk industri kring klorfenoler. Enligt en dansk träskyddsexpert dominerade PCP marknaden i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet. Nästan alla typer av träskydd innehöll PCP, oavsett märke, färgat eller ofärgat och för privat eller industriellt bruk. I Sverige var Bönnelyche & Thuröe AB tidigt ute. Redan 1956 kunde man läsa att deras målarfärg Cuprinol innehåller PCP, det mest verksamma rötskyddsmedlet som forskningen känner. Färgen kunde förstås användas inomhus (bild 3).

Varumärket Cuprinol blev ett av rikets mest kända och ett begrepp. Varumärket blev ett av rikets mest kända och gav till och med upphov till ett begrepp: precis som man idag googlar cuprinolade man på den tiden. Enligt företagets VD kallades verksamheten Bonnalyckan & Turen. Företaget skaffade ett sockerbruk i Teckomatorp där man bland annat planerade att tillverka storsäljaren KP-Cuprinol som användes till att tryckimpregnera virke. Fabriken i Teckomatorp producerade även ett växtgift liknande det hormoslyr som bland annat användes på svenska banvallar och Agent Orange som amerikanerna sprutade över skogar och människor i Vietnam under kriget där.

Bild 3. Färg med PCP för användning inomhus. Ur tidningsreklam för BTs Cuprinolprogram år 1962.

Smolk i glädjebägaren – klorfenolerna visas vara giftiga och innehålla ännu giftigare dioxiner

Bild 4. Exempel på alarmerande tidningsrubriker om PCP år 1970. Artiklarna om spån handlar om att sågverk doppade nysågat trä i klorfenoler. Vid bearbetning av virket uppstod hyvelspån som användes som golvströ – det ledde till dödsfall bland djur.

Alarmerande toxikologiska fynd kring PCP hamnade länge i skymundan men belystes i en vetenskaplig kunskapssammanställning år 1967 som bland annat beskrev förgiftningar och dödsfall bland människor3. I Sverige kände man väl till omständigheterna men Naturvårdsverket som bildades samma år hade dålig koll på hur mycket klorfenoler som användes inom landet. En vanlig uppskattning var några hundra ton om året, vilket redan det var högt jämfört med 30 ton för ämnet DDT, men ändå bara toppen av ett isberg. En utredning visade nämligen en årsförbrukning på 1000 ton enbart i Kalmar län. PCP släpptes rakt ut i vattnet vid pappersbruk och hamnade i naturen vid sågverk och impregneringsanläggningar. År 1970 fick PCP mycket stor uppmärksamhet i massmedier, hälsorisker kom i fokus liksom att PCP-produkterna kunde innehålla de ännu giftigare dioxinerna (bild 4).

Samma år höll Naturvårdsverkets Giftnämnd ett endagsmöte om PCP med toxikologer, medicinare, biologer och industrifolk. Riskerna skulle utredas. Utrikes och inrikes larm följde om klorfenoler och dioxiner. De nergrävda gifttunnorna vid BT Kemi i Teckomatorp blev en följetong och ledde till uppkomsten av begreppet miljöbrott (bild 5).

Bild 5. Från gyllene framtid till miljöskandal. Bilden till vänster visar kommunfolk från Teckomatorp och representanter för Bönnerlyche & Thuröe AB, överingenjör Göran Prawitz till vänster och direktör Helge Rickman till höger (ur ett odaterat utskick från BT till samhällets invånare….

Klorfenolerna blev en allt hetare toxisk potatis. Experter vid olika myndigheter trätte så mycket om den samhällsekonomiska nyttan kontra risker för miljö och hälsa att bekämpningsmedlen kom att kallas politiska kemikalier4,5. Sverige, USA och Tyskland bevakade varandra och år 1977 blev Sverige först med förbud. Remisstiden var kort: ”ärendets brådskande karaktär får också ses mot den bakgrunden att de framlagda resultaten kan ge anledning till en oundviklig och osaklig diskussion i massmedia. En sådan utveckling torde i hög grad försvåra Produktkontrollnämndens fortsatta handläggning av ärendet” 6 . Därmed undvek man situationen i Västtyskland där myndigheter och industri tappade kontrollen och det blev ett långvarigt ståhej kring klorfenoler i byggnader.

Läs hela artikeln här som pdf

 

 

Gunnar Johanson
Professor toxikologi
Institutet för miljömedicin
Karolinska Institutet
Johnny C Lorentzen
Docent. Innemiljöforskare.
Institutet för miljömedicin,
Karolinska Institutet

Artikeln bygger på nedan angivna referenser1-20, fyra egna vetenskapliga artiklar 21-25 och källor som framgår i texten.

  1. Missriktad innemiljöforskning skapar oro och kostar samhället stora resurser. Lorentzen JC, Johanson G. Husbyggaren nr 4, 2024.
  2. OMSTART NÖDVÄNDIG av svensk innemiljöforskning. Lorentzen J, Johanson G. Husbyggaren nr 6, 2024.
  3. Pentachlorophenol: A discussion of its properties and its occurrence as a residue in human and animal tissues. Bevenue A, Beckman H. Residue Rev, 1967;19:83-134.
  4. THE POLITICS OF PENTA. Carol Van Strum and Paul Merell. Greenpeace, USA. 1989.
  5. MANDATED SCIENCE: SCIENCE AND SCIENTISTS IN THE MAKING OF STANDARDS. Liora Salter. Kluwer Academic Publishers, Dordrecht, Holland. 1988. Chapter Six: An Economic Poison Case Study Four: Pentachlorophenol.
  6. Återkallelse av registrering av klorfenolhaltiga bekämpningsmedel. Produktkontrollnämnden. Sammanträdesprotokoll 1977-05-27. Plats: Statens Naturvårdsverks sessionssal. Tid 09.00-11.30.
  7. Sätt stopp för sprutet! Från arbetsmiljöproblem till ekologisk risk i 1970-talets debatt om hormoslyr och DDT i skogsbruket. Ebba Lisberg Jensen. 2006. Kapitel i ”Miljöhistoria över gränser”. Skrifter med historiska perspektiv; 3, Malmö högskola.
  8. Levels of Chlorophenols in Natural-Waters and Fish after an Accidental Discharge of a Wood-Impregnating Solution. Renberg L, Marell E, Sundstrom G, Adolfsson-Erici M. Ambio, 1983; 12(2):121-123.
  9. Chlorinated phenols: Occurrence, toxicity, metabolism, and environmental impact. Ahlborg UG, Thunberg TM, Spencer HC. Crit Rev Toxicol, 1980;7:1-35.
  10. Environmental chemistry of pentachlorophenol. Crosby DG. Pure & Appl Chem 1981;53(5):1051-1080.
  11. WHO. 1987. Environmental health criteria 71. Pentachlorophenol. Geneva, Switzerland: World Health Organization, International Programme on Chemical Safety.
  12. WHO. 1989. Environmental health criteria 93. Chlorophenols other than pentachlorophenol. Geneva, Switzerland: World Health Organization, International Programme on Chemical Safety.
  13. Human pentachlorophenol poisoning. Jorens PG, Schepens PJ. Hum Exp Toxicol 1993;12:479-495.
  14. Flyktiga organiska ämnen i inomhusluft av betydelse för hälsa och komfort. Ingrid Johansson. Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet. IMM-rapport 6/90. 1990.
  15. Kemisk emission från byggnadsmaterial – beskrivning av skadefall, mätteknik och åtgärder. Hans Gustafsson. SP Swedish National Testing and Research Institute. SP RAPPORT 1990:25. 1990.
  16. THE COMMISSION AUTHORIZES GERMANY TO PROHIBIT PCP (IP/94/838). European Commission. 1994.
  17. Rappe C. 1994. Concerning Pentachlorophenol and Dioxins Final Report. Umeå, Sweden: Umeå University.
  18. Multiple chemical sensitivity, MCS. Martin Silberschmidt. Environmental project, nr. 988. DANISH MINISTRY OF THE ENVIRONMENT. Environmental Protection Agency.
  19. Glynn, A., Larsdotter, M., Aune, M., Darnerud, P.O., Bjerselius, R., and Bergman, A. 2011. Changes in serum concentrations of polychlorinated biphenyls (PCBs), hydroxylated PCB metabolites and pentachlorophenol during pregnancy. Chemosphere 83:144-151.
  20. Guide values for the concentration of specific substances in indoor air. Umwelt Bundesamt. https://www.umweltbundesamt.de/en/gallery/guide-values-for-the-concentration-of-specific
  21. Lorentzen JC, Juran SA, Nilsson M, Nordin S, Johanson G. Chloroanisoles may explain mold odor and represent a major indoor environment problem in Sweden. Indoor Air. 2016;26(2):207-18. Open Access
  22. Lorentzen JC, Juran SA, Ernstgard L, Olsson MJ, Johanson G. Chloroanisoles and Chlorophenols Explain Mold Odor but Their Impact on the Swedish Population Is Attributed to Dampness and Mold. Int J Environ Res Public Health. 2020;17(3):930. Open Access
  23. Lorentzen JC, Harderup L-E, Johanson G. Evidence of Unrecognized Indoor Exposure to Toxic Chlorophenols and Odorous Chloroanisoles in Denmark, Finland, and Norway. Indoor Air. 2023; 2023:1-9. Open Access
  24. Lorentzen JC, Ekberg O, Alm M, Bjork F, Harderup LE, Johanson G. Mold Odor from Wood Treated with Chlorophenols despite Mold Growth That Can Only Be Seen Using a Microscope. Microorganisms. 2024;12(2). Open Access
SHARE
TWEET
PIN
SHARE

Fler artiklar under Innemiljö