Man pratar mycket mer om utemiljön nu än för sex år sedan när jag började. Den är med från början av byggprojekten numera. Det är positivt. Läs hela artikeln här som pdf.
Josephine Isaksson håller i agronomkäppen. Med den tar hon jordprofiler för att kontrollera att växtjord och mineraljord går så djupt som det står beskrivet i bygghandlingen. Josephine är en runt 40 landskapsingenjörer som examineras per år i Sverige.
Varför sökte du dig till det här yrket?
– Jag vill planera och skapa utemiljöer, både i naturen och i urbana miljöer. Det som fascinerade mig med landskapsingenjörsyrket var just kombinationen av kunskap att kunna bygga med levande material, som växter och jord, och hårda material som sten, betong och trä.
Vad är skillnaden mellan en landskapsingenjör och en landskapsarkitekt?
– Landskapsingenjörer är kopplingen från projektering och byggskedet ut till skötsel och förvaltning. Vi arbetar i de senare skedena i byggprocessen med de tekniska lösningarna och beskrivningen i projekteringen, och efter det hur utemiljön ska skötas. Växter är ju ett levande material som behöver samma sak som oss människor för att kunna växa. Många arbetar i byggskedet, men även en hel del med ledande befattningar inom skötsel och förvaltning. Sedan är vi några som arbetar med projektering och besiktning. Landskapsarkitekter arbetar mer med analyser, programhandlingar, miljöpsykologi och gestaltning av utemiljöer. Gränserna är något flytande beroende på intresse.
Du är medlem i Svenska Byggingenjörers Riksförbund så du gör besiktningar då, men vad är din huvuduppgift?
– Jag projekterar och tar fram bygghandlingar för anläggningsarbeten, allt från parker, torg, bostadsgårdar till dagvattendammar i både urban miljö till naturmark. Det kan både vara upprustning och nybyggnation. Jag tycker om kombinationen av att kunna projektera och sedan komma ut och besiktiga andras projekt för att se hur det blev byggt. Det ger en mycket bra återkoppling till min egen projektering.
Gröna ytor, stadens lungor, är allt mer prioriterade i stadsplaneringen. Hur ser du på yrkets framtid?
Framtiden ser mycket bra ut. Anläggningsbranschen börjar bli bättre på att arbeta tvärvetenskapligt. Kunskapen om att det behövs gröna utemiljöer inte bara för hälsans skull utan även för tekniska lösningar. Ett exempel är att kunna ta hand om dagvatten på ett bra sätt, jag tänker då på sensommarens skyfall. Därför är det spännande att arbeta på ett stort företag som Ramböll där vi har många teknikdiscipliner så som landskapsarkitekter, geoteknik, vvs-ingenjörer. Det är intressant i större projekt där alla har olika infallsvinklar. Det är lyckat när det estetiska även har en teknisk funktion och håller över tid.
Ålder: 33 år
Bor: Stockholm
Familj: Stor
Utbildning inkl karaktärsämne: Landskapsingenjörsprogrammet, SLU Alnarp, Landscapemanagement and construction
