28 oktober 2015 Miljömärkningar används för att putsa företagens image och framställa produkter som mer miljövänliga än de är.
En miljömärkning ger produkten en marknadsmässig fördel gentemot konkurrenterna – märkningen har alltså blivit en kommersiell produkt.
Effekten blir att märkningar tappar i trovärdighet som i fallet med det Svanen-märkta Aspö Eko-logi i Skövde. Läs hela artikeln här som pdf.
Svenska byggnadsvårdsföreningen har granskat ett aktuellt exempel på hur byggföretag använder miljömärkningar för att putsa sin miljö-image: Aspö gård i Skövde som marknadsförs hårt under namnet Aspö Eko-logi. I reklamen från kommunala Skövdebostäder kan man läsa att projektet är unikt med tre olika miljöcertifieringar: Svanen, Miljöbyggnad Guld och passivhusstandard Feby12. Och den som invigde projektet var självaste bostadsministern, miljöpartisten Mehmet Kaplan.
Men miljömärkningarna av Aspö Eko-logi är vilseledande. Vad som talats tyst om är att man rivit en gedigen jugendbyggnad från 1909 för att ersätta med ytterligare några nya hus i området. Det anses tydligen mer miljövänligt att riva ett hållbart hus för att bygga nya hus på samma plats – är det resurshushållning? Miljömärkningen grumlas ytterligare av att Naturskyddsföreningen samlat in 3 000 namnunderskrifter i protest mot bygget, eftersom Aspö gård ligger i ett område med viktiga naturvärden. Nu är naturområdet rumphugget och huvudbyggnaden riven – har Mehmet Kaplan tänkt på att han blivit en del av greenwashen?
Ett av företagen som utfärdat miljömärkningen är det statligt ägda Svanen. På Svanens hemsida kan man läsa att de ”ställer krav på byggprocess, material och energibehov. Hänsyn tas till miljön genom hela tillverkningsprocessen, från råvaror till färdig byggnad.”
Svanen replikerar att de bedömer produkter från alla miljöaspekter och under produkternas hela livscykel. De menar att de ändå måste avgränsa sig någonstans och gör en liknelse: lika lite som vi kan kontrollera vad man skriver på ett Svanenmärkt papper kan vi bestämma på vilken plats man uppför ett Svanenmärkt hus.
Kontentan är att Svanen bara bedömer den nya produkten, inte byggprocessen som helhet som till exempel rivningen av ett funktionsdugligt hus. De menar att det hus som ska byggas i Aspö gård har de tillstånd som krävs. Är byggloven eller andra beslut och godkännanden i ärendet tvivelaktiga, eller rent av felaktiga, får man givetvis beklaga och överklaga i de instanser som utfärdat dem. Svanen skriver att de stått för sin del. De har bedömt och kontrollerat husets material, inneklimat, energiprestanda och att en miljöriktig byggprocess skett under själva uppförandet.
Det gör Svanenmärkningen av Aspö Eko-logi till en ganska uddlös miljömärkning.
Det finns naturligtvis ekonomiska aspekter på greenwashing. En miljömärkning ger produkten en marknadsmässig fördel gentemot konkurrenterna – märkningen är alltså en kommersiell produkt. Till exempel kan en fastighetsägare ta ut högre kontorshyror i ett miljöcertifierat hus.
För stora företag är kostnaden för märkningen försumbar i förhållande till vinsten, men många små företag har sällan råd med avgifterna för märkningen. Detta faktum diskvalificerar många av de mest miljövänliga företagen och produkterna i byggbranschen, särskilt inom byggnadsvården där ekologiska produkter och resurshushållning är norm.
Byggnadsvårdsföreningen tycker att en miljömärkning bland annat bör ta hänsyn till om man har rivit fungerande byggnader för att kunna uppföra det nya huset och om det nya husets komponenter och material går att underhålla den dagen det är dags eller måste slängas på tippen och ersättas med nya. Och det är viktigt att företagen som utfärdar märkningar är oberoende av branschen.
På senare år har märkningar av varor och tjänster fått brett genomslag och det är ett viktigt arbete som görs. Man kan som konsument snabbt se om produkten är ekologisk, innebär förbättrade arbetsvillkor i fattiga länder, är skonsam för allergiker, innehåller miljövänliga råvaror och så vidare. Men organisationerna som säljer märkningar bör vara uppmärksamma mot greenwash och vidga sina kriterier för resurshushållning, anpassa för småföretag och därigenom bli mer trovärdiga.
Läs hela artikeln här som pdf.
Stephan Fickler
Byggnadsantikvarie
Verksamhetsledare på Byggnadsvårdsföreningen
