Markbyggande i ett klimat under förändring

markbyggande-klimatforandring-huvudbild_227 oktober, 2016 Vi behöver bygga mera, snabbare och mer hållbart för att skapa attraktiva, säkra och hälsosamma bebyggelsemiljöer – samtidigt skapar klimatförändringen nya förutsättningar för markens byggbarhet. Här ges en överblick över hur klimatförändringen kan komma att påverka markförhållanden och arbetet inom byggbranschen. Utmaningen med klimatanpassning för en hållbar bebyggelseutveckling behöver antas nu. Läs hela artikeln här som pdf.

Text: Kerstin Konitzer och Hannasofie Pedersen Illustrationer: Statens Geotekniska Institut

För att motverka klimatförändringens effekter på markförhållandena, kan beslut om åtgärder för befintliga byggnader och nyexploatering behöva tas utifrån andra bedömningsgrunder än vad som tidigare har ansetts nödvändigt. Eftersom erosion och andra georisker har en nära koppling till översvämningsrisker behöver geotekniska experter samarbeta mer med översvämningssamordnare för att effektivt möta båda utmaningarna. Nya angreppssätt för att utforma, hantera och finansiera åtgärder för att säkra markens stabilitet kan komma att krävas för att möta de nya påfrestningar som klimatförändringen för med sig. Det finns många lösningar och tekniker för att mildra konsekvenserna av extrema väderförhållanden och för att anpassa bebyggelsen till ett föränderligt klimat. Det är dags att både kravställare och husbyggare säkrar en klimatanpassning och ett hållbart markbyggande.

VARFÖR BEHÖVER VI ANPASSA MARKBYGGANDET?
För att utveckla och anpassa en bebyggd miljö som kan klara den pågående klimatförändringen, behöver planerare, arkitekter och ingenjörer hitta nya, innovativa lösningar för att säkerställa att byggnader och anläggningar är robusta och till exempel klarar att hantera
vatten under extrema förhållanden, både vid torka och vid översvämning men kanske också vid tyngre snölaster och kraftigare vindar.
En stor del av Sveriges kustnära samhällen och infrastruktur är även på väg att hamna under havsnivån. Planerare och andra experter behöver samarbeta kring hur de bästa lösningarna ser ut för att hantera det. Troligtvis är nya finansieringslösningar nödvändiga för att klara de investeringar som krävs. Dagens klimatpolitik är till stor del inriktad på att minska utsläppen av växthusgaser för att därmed begränsa omfattningen av klimatförändringen. Sverige agerar lång samt på det faktum att klimatförändringen trots det kommer att få stora konsekvenser för bebyggelse och annan infrastruktur – klimatförändringen kommer påtagligt påverka våra bebyggelsemiljöer. Effekterna av klimatförändringarna är särskilt relevanta för byggbranschen med tanke på den förväntade livslängden för våra byggnadsverk. Vi kommer att behöva anpassa både nybyggnation och den befintliga bebyggelsen så att invånare fortsatt kan bo och leva under säkra förhållanden i det klimat som avsevärt kan komma att skilja sig från det i vilken bebyggelsen utvecklades.

VAD BEHÖVER VI ANPASSA BYGGANDET TILL?
Klimatet håller på att förändras – blötare vintrar och torrare somrar kommer att påverka markens stabilitet i redan bebyggda områden och det blir än viktigare att markens stabilitet säkras vid nyexploatering. Det ställer också nya krav på bland annat byggmaterial och hur hela stadsdelar utformas. Vi behöver anpassa våra städer och byggnader till att klara av högre temperaturer, mer extremt väder och förändringar i nederbörd.

oversvamning-elbehb1605Floden Elbe svämmar över. Foto: Lucy Kaef

HUR PÅVERKAR KLIMATFÖRÄNDRINGEN MARKENS STABILITET?
Markförhållanden och markens stabilitet påverkas av temperatur, nederbörd, vind och vågor, och dessutom av fysiska faktorer såsom vägbyggen eller vegetation. Klimatförändringen kommer att ge betydande effekter på markförhållandena i vissa områden. Metoder för att hantera ändrade markförhållanden behöver ta hänsyn till risken för sättningar, uppflyt, erosion och jordskred/-ras och föroreningsspridning. Under längre, varmare somrar kommer lerjordar sannolikt att torka ut och krympa, vilket gör byggnader och gamla rörledningar sårbara för sprickbildning. Blötare vintrar med mer nederbörd kan orsaka förhöjda grundvattennivåer med försämrad stabilitet av marken som följd.figur-1-hb1605

VARFÖR BEHÖVER VI ANPASSA BEBYGGELSEN?
Klimatförändringen har redan, och kommer få en än mer betydande inverkan på våra byggnaders säkerhet och prestation. Mer påtagliga klimatförändringar än de vi ser idag kommer sannolikt att inträffa under andra hälften av det här århundradet. Det kommer också att ge en motsvarande större effekt på säkerheten för våra byggnader och anläggningar. Med tanke på förväntad livslängd av byggnader och anläggningar är det viktigt att planera och bygga klimatanpassat redan idag. Klimatanpassning innebär en fundamental förändring i hur vi ser på planering och design. Det handlar om att utveckla metoder, som bygger på tidigare erfarenheter, till sådana som är baserade på beräknade scenarier om framtida klimat och nya förutsättningar. Ju tidigare i planerings- och byggprocessen beslut tas om att beakta klimatförändringens konsekvenser, desto bättre blir resultaten eftersom möjligheten att välja hållbara alternativ från planeringsstadiet till byggstadiet (Figur 1). Ett områdes markförhållanden och lämplighet för det ändamål det planeras för behöver generellt komma in betydligt tidigare i byggplaneringsprocessen än vad som sker idag. Läs hela artikeln på pdf här:

kerstin-k-hb1605

Kerstin Konitzer
Strateg klimatanpassning
Statens geotekniska institut

hannasofie-hb1605

Hannasofie Pedersen
Enhetschef Myndighetsfunktionen
Statens geotekniska institut

2025-11-02 Grundläggning och geoteknikDigitala tvillingar tar plats i samhällsbyggandet. I geotekniken har visionen länge funnits – men brist på standardiserade dataformat, splittrade arbetsflöden …

2025-10-27 Grundläggning och geoteknikVid Torbjörns torg i Uppsala byggs just nu Sveriges största pålade geoenergianläggning – en tekniskt avancerad lösning där grundläggningspålar används …

2025-10-27 Grundläggning och geoteknikSkärpta klimatkrav driver utvecklingen mot hållbart byggande. Trähus har låg klimatpåverkan, men traditionella grundläggningar bidrar med stora utsläpp. Ett pågående …

2024-12-03 Grundläggning och geoteknik3 december 2024 Ett digitalt förvaltningskoncept har utvecklats för att skapa förutsättningar för en mer effektiv och transparent hantering av …

2024-10-28 Grundläggning och geoteknik28 oktober 2024 Användningsområdena för 3D-skanning är många och mycket användbart vid gamla byggnader som ska renoveras. Där det ofta …

2024-10-07 Grundläggning och geoteknik7 oktober 2024 Väntetiden för att få tillstånd att köra en extra tung, bred eller lång transport på vägarna har …

2023-12-07 Grundläggning och geoteknik7 december 2023 I takt med den växande urbaniseringen ökar behovet av förtätning i våra städer. De ytor som exploateras …

2023-11-10 Grundläggning och geoteknik10 november 2023 År 2026 invigs delar av ett av Västsveriges hittills största och strategiskt mest betydelsefulla infrastrukturprojekt. När den …

2023-10-23 Grundläggning och geoteknik23 oktober 2023 Pågående klimatförändringar innebär en ny hotbild för våra bebyggda städer. Kraftiga skyfall blir allt vanligare, en risk …

2023-02-27 Grundläggning och geoteknik27 februari 2023 Genom att tillämpa livscykelberäkningar där man utvärderar hela konstruktionens livscykel, från råmaterialutvinning till slutskedet, kan ett mer …

2022-11-25 Grund och anläggning, Grundläggning och geoteknik25 november 2022 BIG, Branschsamverkan i Grunden, är en vision om forskning inom geoteknik som ger nytta och utveckling, samt …

2022-11-17 Grundläggning och geoteknik17 november 2022 ”Läget, läget, läget”. Så kan man ibland höra fastighetsmäklare beskriva en situation som också går att applicera …

2021-11-30 Grundläggning och geoteknik30 november 2021 Bergsprängning är ett praktiskt yrkesområde med stolta anor sedan Alfred Nobels gärningar under 1800-talet. Området har kontinuerligt …

2021-11-01 Grundläggning och geoteknik1 november 2021 Kostnaden för skador som i någon form är kopplade till byggsektorn är stora. I storleksordningen 20-30 miljarder …

2021-02-12 Grundläggning och geoteknikDecember 2020 Ett av Sveriges hittills största infrastrukturprojekt, Förbifart Stockholm, fortskrider enligt en reviderad tidsplan eftersom trafikstarten flyttats fram från …

2020-11-12 Grundläggning och geoteknikI kvarteret Stora Frösunda i Solna har BESAB under perioden april 2018 till juni 2019 utfört grundläggningsarbeten för en ny …

2020-02-17 Grundläggning och geoteknikPå Lindholmen ska Göteborgs nya förtätade blandstad, Karlastaden, växa fram tillsammans med Nordens högsta byggnad – Karlatornet. Byggnaden blir ca …

2020-02-14 Grundläggning och geoteknik27 oktober 2019 Sakta men säkert hittar samhällsbyggnadsbranschen formerna för projektering enligt BIM. Längst har husbyggarna kommit, men infrastruktur är …

2019-11-18 Grundläggning och geoteknikOktober 2019 För cirka trettio år sedan fastställdes standarden SS4604866 Riktvärden för sprängningsinducerade vibrationer i byggnader – i dagligt tal …

2019-10-30 Grundläggning och geoteknik30 oktober 2019 När renoveringen av kraftverksdammen vid Hyltebruk står färdig våren 2020 har kraftverket fått en ny betongdamm med …

2019-04-11 Grundläggning och geoteknik11 april 2019 Det har gått drygt tjugotvå år sedan den tidigare versionen av Sponthandboken gavs ut (1996) och sedan …

2018-11-01 Grundläggning och geoteknik1 november 2018 Intensiv verksamhet pågår i flera parallella etapper i Trafikverkets storprojekt Förbifart Stockholm. Under hösten pågår bland annat …

2016-12-15 Grundläggning och geoteknikÅrets Innovation 2015 gick till en handbok som inspirerar till att skapa bra natur i täkter. Bakgrunden är att miljöerna …

2016-12-02 Grundläggning och geoteknik2 december 2016 Mer än femtusen människor har dött i lungcancer av blåbetong sedan den började användas i byggnationer. Det …

2016-11-15 Grundläggning och geoteknik15 november, 2016 Idag bjuder hustillverkarna över varandra med estetiskt tilltalande bilder på villor med hög standard. Däremot beaktar de …