Nära­noll-energibyggnader- Nya bestämmelser träder i kraft 1 april 2017

Regeringen beslutade den 8 december 2016 om ändring i plan- och byggförordningen (PBF) för att Sverige ska uppfylla sina åtaganden avseende nära-nollenergibyggnader i enlighet med EU-direktivet om byggnaders energiprestanda. I och med beslutet fastställer regeringen bestämmelser på ett övergripande plan. Bland annat fastställs att nära-nollenergibyggnader ska utgå från levererad energi. Beslut på detaljnivå, exempelvis gällande nivåerna på energiprestandan, ska även fortsättningsvis bestämmas av Boverket.Läs hela artikeln här som pdf.

Åtagandet enligt EU-direktivet innebär att alla nya byggnader i Sverige ska vara nära-nollenergibyggnader senast den 31 december 2020. Nya byggnader som används och ägs av offentliga myndigheter ska vara nära-nollenergibyggnader efter den 31 december 2018. De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 april 2017. Det har gått lång tid från att direktivet beslutades 2010 till att reglerna börjar gälla i april, vilket bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson i och med pressmeddelandet ber byggindustrin om ursäkt för. Den långa tiden det tagit att implementera direktivet har försvårat ett smidigt genomförande i det praktiska arbetet.

SYFTET MED EU-DIREKTIVET är att genom höga energikrav, utformade så att berörda företag får tid att ställa om, driva på takten i energieffektiviseringsarbetet i Europa. Kravet på införande av nära-nollenergibyggnader grundar sig på antagandet att införandet av energikrav, som är mer långtgående än vad som på kort sikt motsvarar kostnadsoptimala nivåer, över tid kommer att bidra till teknisk utveckling och positiva samhällsekonomiska effekter. Enligt direktivet definieras en nära-nollbyggnad som en byggnad med mycket hög energiprestanda. Nära-nollmängden eller den mycket låga mängden energi som krävs bör till stor del tillföras i form av energi från förnybara energikällor, inklusive energi från förnybara energikällor som produceras på plats, eller i närheten av byggnaden.

BOVERKET TOG, på uppdrag av regeringen år 2015, fram en rapport med förslag på svensk tillämpning av EU-direktivets krav avseende nära-nollenergibyggnader. I rapporten gavs förslag på hur kraven ska ställas, bland annat vilken energimängd som ska räknas in i byggnadens energiprestanda och förslag avseende vilka nivåer på energiprestandan som ska gälla för nära-nollenergi byggnader. Boverket föreslog i rapporten att det ska vara levererad (köpt) energi som ska omfattas av energiprestandakraven, vilket regeringen nu även beslutat.

ÄNDRING AV BESTÄMMELSERNA innebär en ny paragraf, 3 kap. 14 § PBF, som anger att en byggnad ska ha mycket hög energiprestanda (nära-nollenergibyggnad) utryckt som primärenergi beräknad med en primärenergifaktor per energibärare. En byggnad ska även ha särskilt goda egenskaper när det gäller hushållning med el. Isoleringen ska vara sådan att endast en låg mängd värme kan passera igenom. Ytterligare en ändring i PBF är att definitioner införs i 1 kap. 3a § PBF, angående vad som avses med energiprestanda och primärenergi. Med energiprestanda avses mängden levererad energi som behövs för uppvärmning, kylning, ventilation, varmvatten och belysning vid ett normalt bruk av en byggnad. Undantaget är sådan energi från sol, vind, mark, luft eller vatten som alstras i byggnaden eller på dess tomt. Exempelvis ska inte el från solceller som finns på fastigheten räknas med i den levererade energin. Primärenergi är sådan energi som inte genomgått någon omvandling. Det kan här förtydligas att primärenergi används som ett begrepp för att beräkna den totala mängd energi som gått åt för att producera energin, exempelvis hur mycket primärenergi från sol och vind som gått åt för att producera sekundär energi, såsom elektricitet.

I BOVERKETS RAPPORT, som togs fram på uppdrag av regeringen 2015, diskuterades lämplig gräns för kravnivån. För högt ställda krav kan i praktiken få negativa effekter på nybyggnadstakten. Effekten kan bli att takten på nybyggnationen dras ned och att det som byggs är av sämre kvalitet på grund av svårigheter att anpassa byggandet till de nya kraven. Då byggsektorn utgör en betydande del av svensk ekonomi riskerar ett kraftigt minskat byggande få långtgående konsekvenser på såväl tillväxt som på samhällsutvecklingen i stort. Då nu beslutade ändringar av regeringen tagits på ett sådant övergripande plan är det ännu inte möjligt att förutspå vilka konsekvenserna kan bli för byggsektorn.

SAMMANFATTNINGSVIS INNEBÄR regeringens beslut att det är levererad energi till byggnaden som ska beaktas, i likhet med de idag gällande bestämmelserna. Till levererad energi räknas inte energi från sol, vind och mark som alstras och används på tomten eller byggnaden. I och med ändringarna i plan- och byggförordningen
kommer större vikt läggas vid byggnaders isolering och hushållning av el. Oklarheter kvarstår dock fortfarande trots beslutet. Det finns ännu inte något besked från Boverket om vilken energiprestanda som ska gälla, vilket gör det svårt att se vilka konsekvenser ändringarna kommer få.

Läs hela artikeln här som pdf.

Har Du frågor om bygglov eller ändringarna i plan- och byggförordningen och hur dessa kan komma att påverka Din verksamhet? Som SBR-medlem har du möjlighet att kostnadsfritt ställa frågor till juristerna på Foyen Advokatfirma via telefon 08 – 506 184 00. Vill du få din f råga publicerad här? Mejla fragajuristen@foyen.se . Endast ett urval av dessa frågor kommer att besvaras.