Taksäkerhet och solpaneler

Detta preliminära avsnitt av Branschstandard – Taksäkerhetredovisar regler från Taksäkerhetskommittén gällandeplacering av taksäkerhet på tak i samband med solpaneler för att möjliggöra säker vistelse på tak vid tillsyn och underhåll av tak och anordningar på tak samt att snörasskydd i anslutning till solpaneler ska ha avsedd effekt. Reglerna har diskuterats i olika forum under 2017 och våren 2018 och kommer förhoppningsvis vara redo att fastställas till sommaren. Läs hela artikeln här som pdf.

TEXT: PEO AXELSSON · ILLUSTRATIONER: HANS SANDQVIST, BILDINFO

Antalet solpaneler och då framför allt elproducerande solceller, har ökat kraftigt under senare tid. Antalet förväntas öka från dagens 0,2 procent av all elproduktion till ca 10 procent 2030. Man försöker att få plats med så många paneler som möjligt på ett tak. Säkerheten får dock inte bli lidande. Solpaneler behöver tillsyn och underhåll för att ge optimal effekt. Allt takmaterial/takytor utsätts för nedsmutsning av damm, fågelspillning mm. På takmaterial; takpannor, plåt, tätskikt, duktak, utgör detta inget stort problem. Rengöring av paneler görs vid behov vilket sällan sker oftare än vart 10 år, det borde ske tätare. Till viss del sker rengöring av regn. Solpaneler smutsas ner på samma sätt som takmaterial och rengörs relativ bra p.g.a. sin ofta glatta yta. Men till skillnad från takmaterialen är solpanelernas funktion beroende av att ytan är så ren som möjligt.

Lämpligt intervall för tillsyn/underhåll av solpaneler anses vara varje år (årligen). I Boverkets byggregler anses solpaneler vara ett så kallat ”fast arbetsställe” och ska ha taksäkerhetsanordningar i den omfattning som gör det möjligt att utföra tillsyn/ underhåll så att solpanelernas funktion bibehålls.

GRUNDLÄGGANDE KRAV PÅ TAKSÄKERHET PÅ TAK MED SOLPANELER

Det ska vara möjligt att på ett säkert sätt ta sig upp till tak och förflytta sig på tak för att utföra nödvändig tillsyn och underhåll av tak och anordningar på tak. Solpaneler ska inte beträdas då de kan skadas. Finns det inget skyddsräcke eller motsvarande ska man vara så kallat ”löpande” förankrad med personlig fallskyddsutrustning vid aktiviteter på tak. Det vill säga aldrig vara oförankrad. Tillträde till taket och fram till solpaneler och nedanför solpaneler, kan vara via:

■ Stegar (markstegar/fasadstegar)
■ Tillträdesluckor
■ Takstegar och gångbryggor (skyddsräcken)

Förankringsmöjlighet för personlig fallskyddsutrustning vid aktivitet kring solpanelerna kan vara:

■ Förankringsanordningar, vajer-/skensystem eller enskilda öglor, monterat på takytan
■ Takstegar och gångbryggor med vajereller skensystem
■ Sken- och vajersystem i överkant av solpaneler på sluttande tak. Eventuellt integrerat i solpanelernas infästningssystem.
■ Förankringssystem på fasader på byggnader på taket

I princip måste man vara förankrad med personlig fallskyddsutrustning under hela vistelsen på taket:

■ I Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 1999:3 ”Byggnads- och anläggningsarbete” anges att man ska vara ”löpande” förankrad.
■ I Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 1981:14 ”Skydd mot skada genom fall” står att Arbete skall planeras, ordnas och bedrivas så att olycka genom fall förebyggs.Att inte följa AFS 1999:3, vad

gäller fallskydd, leder till sanktionsavgift på mellan 40 000 kr och 400 000 kr. Att ha bristande fallskydd enligt AFS 1981:14 är en kriminell handling och kan i dagsläget leda till anmälan, behandling av åklagare och domstol och eventuellt bötesstraff.

Med mycket stor sannolikhet kommer allt bristande fallskydd, oavsett arbetsuppgift och yrke, framöver att leda till sanktionsavgifter. Arbetsmiljöverket förbereder just nu omarbetning av föreskrifter om fallskydd, och sanktionsavgifter är aktuell för alla typer av bristande fallskydd liknande de regler som idag finns i AFS 1999:3.

Det måste vara möjligt att under hela vistelsen vara förankrad med personlig fallskyddsutrustning. Det måste också gå att komma åt takets alla kanter för tillsyn och underhåll och eventuell snö- och is- borttagning, och därvid kunna vara förankrad och inte riskera en större teoretisk pendelhöjd vid ett fall med personlig fallskyddsutrustning, än 0,83 m. Det är den teoretiska pendelhöjd man får om man är förankrad, enligt Figur 1, vid ett takytterhörn där förankringspunkten är placerad 2 meter in från respektive takkant.

Dessutom ska de ergonomiska förhållandena vara acceptabla. Att gå på en lång gångbrygga eller takstege på taket och vara tvungen att böja sig ner, för att omförankra sig, eller tilläggsförankra sig med karbinhakar, många gånger, är inte acceptabelt. Kortare sträckor än 4 meter anses vara acceptabel tmed detta förfarande då det oftast kan göras med endast en omförankring eller en extra karbinhake.

Gör en takplan där förankringsanordningarna och säkra användningsområden (ytor) för respektive förankringsanordning/ förankringspunkt, studeras och ritas in. Se till att det så långt som möjligt går att använda vajer- och skensystem som underlättar förflyttning på taket. Se även till att den personliga fallskyddsutrustningen, fallskyddsblock, karbinhakar m.m., inte kan skada solpanelerna vid förankring och förflyttning. Tänk även på att det ska finnas möjlighet att ta bort snö från taket, t.ex. att det finns plats för snöredskap. Läs hela artikeln här som pdf.