4 oktober 2018 När hållbarhet och resurshushållning har blivit ledord för mycket av samhällsutvecklingen har det utrymmeskrävande villabyggandet kommit på skam. På Gustavslund i Helsingborg uppförs just nu den sannolikt sista nya villabebyggelsen innanför stadsgränsen. Läs hela artikeln här isom pdf.
TEXT & FOTO: KOLBJÖRN GUWALLIUS, JOURNALIST
En jordvall skiljer den tungt trafikerade Österleden från det nya bostadsområdet på vad som till helt nyligen varit odlingsmark av näst högsta klassen. Dammet från den torra marken virvlar runt på arbetsplatsen medan Patrik Hedlund, projektledare på Peab Bostad, visar runt mellan grävmaskiner och halvfärdiga hus.
– Det pratas mycket om att man ska förtäta områden i dag. Det kanske inte det här är särskilt representativt för, men vi bygger efter detaljplan. Vi kan råda över den till viss del, men ska man ändra något måste man jobba fram det i ett tidigt skede tillsammans med kommunen. Vi jobbar efter att nyttja så mycket av byggrätten på fastigheten som vi kan, säger Patrik Hedlund.
Suget efter villor nära stan är stort. Från Gustavslund tar det bara tio minuter att cykla ner till centrum. Enligt stadsbyggnadskontoret i Helsingborg är det många som trots markbristen efterfrågar stadsnära fribyggartomter. Men inga nya släpps till försäljning. Den exploaterbara mark som finns kvar reserveras framöver för mer resurseffektivt byggande. Samma trend kan skönjas på flera håll i landet.
PENDLARAVSTÅND I TÅGSAMHÄLLEN
I stället satsar Helsingborg på villabebyggelse i kommunens tågsamhällen varifrån de boende får pendla. Det finns sju småorter inom kommungränserna som trafikeras av pågatågen, de skånska pendeltågen.
Det är inte bara att den centrala marken börjar ta slut som avgör frågan om ny villabebyggelse. Miljöbalken är restriktiv när det gäller upplåtelse av jordbruksmark för ändamålet. Lagstiftningen kräver att det handlar om väsentliga samhällsintressen som inte kan tillgodoses på annat sätt när brukningsvärd jordbruksmark exploateras.
Men enligt Jordbruksverket är det ofta snarare efterfrågan på mark och kommunalt markinnehav som styr exploateringen. 2013 visade Jordbruksverkets granskning att 600–700 hektar jordbruksmark om året tas i anspråk för bebyggelse, där den största andelen utgörs av småhusbebyggelse.
Inför det här reportaget var Peab noga med att påpeka att man jobbar med hållbarhetsfrågor även när man bygger villor. Det märks att det finns en medvetenhet om att villabyggande kan ifrågasättas ur ett hållbarhetsperspektiv. En hyfsad närhet till en tågstation påpekas, liksom att man är inne i en process att få alla kommande villatyper Svanenmärkta. Det gäller inte för det här området.
OLIKA UPPLÅTELSEFORMER
Bostäderna på Gustavslund ligger tätt men känns ljusa, rymliga och moderna med generös takhöjd. Intresset för dem är stort. Eftersom de varierar i såväl upplåtelseform som utformning och storlek vänder man sig till flera grupper – unga och äldre par utan barn, mindre och större barnfamiljer, med olika ekonomiska förutsättningar. För att köpa en villa krävs att man kan sätta in ett större kapital tidigt, för en bostadsrätt betalar man det mesta i samband med tillträdet.
Gamla tiders egnahemstomter i Sverige låg ofta på mellan 500 och 1 200 kvadratmeter. Villatomterna här är i genomsnitt 360 kvadratmeter stora, alltså knappast överdimensionerade.
FÖRTÄTNING ÄVEN I HELSINGBORG
Byggnaderna tar upp en stor del av tomtytan. Men i Helsingborgs översiktsplanering finns högt ställda ambitioner för all yta väster om E6:an. Minst 100, gärna 140
bostäder per hektar ska byggas i stadens utbyggnadsområden enligt Stadsplan 2017 som antogs i december. Det innebär i praktiken enbart lägenheter i flervåningshus och möjligen ett och annat radhus. I områden som har känslig omgivning med höga naturvärden gäller 60–80 bostäder per hektar.
Men i Peab-projektet uppnås bara 35 bostäder per hektar, trots en blandning av villor och bostadsrättsradhus. Hela planområdet omfattar totalt 20,5 hektar som beräknades ge ca 230 nya bostäder, vilket sammantaget bara innebär 11 bostäder per hektar.
Ska man leva upp till översiktsplanen blir det inga fler sådana områden nära centrala Helsingborg, enligt Stina Pettersson som var projektledare för Stadsplan 2017 och fram till nyligen översiktsplanearkitekt på Helsingborgs stad.
– Så ser strategin ut. Vi har pratat länge om förtätning men då har det handlat om befintliga flerbostadshusområden. Det har varit en tydligare uppdelning mellan områden med enbostadshus och flerbostadshus. I en växande stad som Helsingborg fungerar inte det riktigt, förtätning behöver ske inom alla typer av områden och vi behöver satsa på det som är mer yteffektivt för att vi ska få plats med allt vi vill ha i staden, säger Stina Pettersson.
De Helsingborgare som vill bo i villa i framtiden hänvisas förutom till befintligt bestånd till det som byggs i kommunens sju yttre tågsamhällen och till grannkommunerna. En större andel villaägare kommer att få pendla in till centralorten, som reserveras för tätare bebyggelse vid nyproduktion. Politiskt råder stor enighet om att det här är vägen framåt. Risken är att priserna på centralt belägna villor stiger i takt med att befolkningen växer. De flesta större städer står inför liknande utmaningar.
– Ja, den risken finns. För oss som kommun gäller det att vi tittar på vad vi kan erbjuda i hela kommunen men även tillsammans med våra grannkommuner, säger Stina Pettersson.
Kolbjörn Guwallius
Journalist
