4 december 2018 Hur vi mår i våra hus påverkas av vad vi har för luftkvalitet inomhus och eftersom vi tillbringar mycket tid inomhus är det viktigt att minimera föroreningar i luften. Läs hela artikeln här som pdf.
Föroreningar, eller sådant som kan upplevas som olägenheter, som finns i inomhusluften kan komma både från utomhusluften och produceras inne i husen, såsom emissioner från byggnadsmaterial (särskilt fuktiga sådana), partiklar från förbränning (t.ex. levande ljus eller tobak), och emissioner från rengöringsprodukter eller hygienprodukter. Ytterligare en möjlighet är att föroreningarna kommer ifrån själva byggnadsskalet, det så kallade klimatskalet. Exempel på föroreningar från klimatskalet är mögelsporer från fuktskadat virke, radon från blåbetong, lukt från jordbakterier i krypgrund eller från tryckimpregnerat trä. Dessa föroreningar följer oftast med luftströmmar till inomhusmiljön via otätheter. För att hindra dessa luftströmmar kan man antingen täta eller påverka tryckbilden över byggnaden så att drivkraften för luftrörelserna minskar.
LUFTENS VÄG I KLIMATSKALET
Otätheter i klimatskalet finns främst vid anslutningar mellan byggnadsdelar samt runt genomföringar, se figur 1. Inte minst i äldre byggnader är detta ett problem. Ombyggnad, tillbyggnad och nya installationer bidrar till problemet. Om man undviker otätheter hindrar man inte bara föroreningstransport, man kan även få ett bättre termiskt klimat och undviker de extra värmeförluster som drag medför.
Luftströmmarnas riktning påverkas av hur tryckbilden är kring och i byggnaden, tryckbilden i sin tur påverkas av ventilationssystemet och de olika driftsfall man har, hur vinden blåser och av skorstenseffekten. Skorstenseffekten uppkommer eftersom varm luft är lättare än kall, vilket under den kallare årstiden medför att varm luft i byggnaden stiger uppåt och skapar övertryck i de övre delarna av byggnaden. I byggnadens nedre del skapas istället undertryck vilket medför att kall luft strömmar in i byggnaden genom otätheter. I figur 2 kan man se hur takisolering har smutsats ner av inomhusluften efter över 30 vintrar av övertryck och luftläckage.
Tryckbilden som skapas över byggnadens klimatskal skapas även av ventilationssystemet där ett frånluftssystem skapar ett avsevärt undertryck i byggnaden och där ett balanserat system designas för att skapa ett betydligt mindre undertryck på bara några pascal. Även vinden har stor påverkan på byggnaden. Vid mycket vind och ett vindutsatt läge kan tryckskillnaden blir över 100 pascal över klimatskalet, där luften trycks in på den anblåsta sidan och sugs ut på läsidan. En ökad vindpåverkan ger oftast ett ökat undertryck i byggnaden, vilket medför att eventuell underliggande krypgrund kan få högre tryck än byggnaden och medföra att luften transporteras från krypgrunden till inomhusmiljön.
Eftersom skorstenseffekten, ventilationssystemet och vinden alla bidrar till tryckbilden runt och i byggnaden, och eftersom dessa inte är konstanta i tid (eller rum), kommer trycket vara olika vid olika tillfällen. Det betyder även att luftströmmarna har olika riktningar vid olika tillfällen. Vid ett tillfälle kan tryckbilden vara sådan att
mögelsporer transporteras från vindsutrymmet till inomhusmiljön och vid ett annat tillfälle är det lukter från krypgrunden som kommer in till inomhusluften. I de fall då man har upplevt problem med inomhusluften krävs ofta mycket arbete för att ta reda på orsakerna till problemen. De första stegen innebär kartläggning av problemen, byggnaden och verksamheten. I vissa fall krävs även mätningar i byggnaden (se exempelvis Swesiaq, 2017). Ifall man misstänker att föroreningar från klimatskalet är en av orsakerna till problemen och om man vill verifiera detta med mätningar så behöver man mäta vid ett tillfälle då tryckbilden medför luftströmmar via klimatskalet till inomhusmiljön.
ATT DETEKTERA LUFTSTRÖMMAR
Ett första steg brukar vara att identifiera var det finns otätheter. Då skapar man ett undertryck i byggnaden med hjälp av en s.k. Blower Door, se figur 4, så att luft sugs in i byggnaden genom otätheter.
Figur 4. Med hjälp av en Blower door i en ytterdörr så sugs luften ut ur byggnaden och ett undertryck skapas.
Luften kan detekteras med flera olika metoder (se exempelvis Sikander, 2008). Luftströmmar, särskilt kalla, kan detekteras med bara handen, annars med rökpenna. Ett effektivt sätt att hitta luftströmmar, ifall det finns en temperaturskillnad över klimatskalet, är att använda en termograferingskamera när byggnaden har undertryck. Då syns luftströmmarna som kallare delar av klimatskalet, men det krävs en viss erfarenhet för att tolka bilderna och särskilja köldbryggor från luftläckage. I figur 5 syns ett läckage i en dörröppning mitt i en byggnad. Kall luft transporteras här från krypgrunden under byggnaden, in till den varmare inomhusmiljön, vilket syns som ett blått parti på termograferingskamerans skärm. Man kan också använda sig av rök eller spårgas, t.ex. koldioxid, som tillförs ett specifikt utrymme för att hitta läckagen.
Läs hela artikeln här som pdf.
Paula Wahlgren
Docent byggnadsfysik, Avdelningen för byggnadsteknologi, Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Chalmers tekniska högskola.
Fredrik Domhagen
Doktorand byggnadsfysik,
Avdelningen för
byggnadsteknologi,
Institutionen för arkitektur och
samhällsbyggnadsteknik,
Chalmers tekniska högskola.
