En fuktsensor, som med trådlös teknik mäter fuktutvecklingen i en byggnad utan att man behöver riva upp väggar eller golv, har tagits fram vid Linköpings universitet. Husbyggaren skrev om fuktsensorn i nr 4, 2018. I samband med Årets Bygge-galan 2019 tilldelades Invisense Nordbyggs Guldmedalj för 2019 och det finns anledning att lyfta fram denna intervju med företagets vd. Läs artikeln som pdf här.
Vår lösning kan hantera fuktproblem som bara i Sverige kostar många miljarder varje år, säger Björn Garplind vd och säljare som tillsammans med Anders Friberg driver InviSense. Fuktsensorn lanserades 2016. Den består av tryckta sensorer som sätts innanför tätskiktet på ställen där fukt kan bildas, som exempelvis i badrum, kök och fasader. Med hjälp av en skanner kan sedan fuktutvecklingen läsas av.
– Jämfört med de traditionella metoderna där man tar hål i materialet och för in mätinstrumentet är den här metoden är unik, menar Björn Garplind och berättar att man sökt två patent för sin produkt.
Fuktsensorn som är ungefär lika stor som ett kreditkort och med en tjocklek på 0,06 millimeter, består av ett tunt skikt av koppar och silverfärg. Mellan dessa finns ett plastskikt. Plasten absorberar vattenmolekylerna, samtidigt som de två metallplattorna bildar kondensatorer. Kondensatorerna ställer in sig på en frekvens beroende på hur mycket vattenmolekyler som samlas. Frekvensen översätts sedan till relativ fuktprocent.
– Med hjälp av en fuktskanner som sveper ett givet frekvensområde där sensorerna sitter, när sensor och skanner hamnar i resonans får man en frekvens som innebär en relativ fuktprocent (RF %). Ett värde som sedan lagras i en databas. I dag kan vi se värdet på 15 centimeters djup. Målet är 30 centimeter, berättar Björn Garplind.
Flera användningsområden Sensorerna sätts in bakom tätskiktet vid ställen där man riskerar att få läckor. Det kan exempelvis vara vid golvbrunnar och vattenledningsrör. Via sensorerna kan man också följa torkprocessen när man lägger plastmattor på betonggolv.
– Om limmet inte torkar som det ska, kan man sätta in åtgärder för att slippa sjuka hus och kostsamma renoveringar innan dagisbarnen flyttar in, säger Björn Garplind. Ett tredje område är fasader, där sensorerna skulle kunna mäta hur bra ett fasadmaterial skyddar mot väder och vind. Till nackdelarna hör att fuktsensorn inte kan mäta bakom metallskikt. Den klarar heller inte av att meddela omgivningen att fukthalten exempelvis stiger.
– Man måste fråga den, säger Björn Garplind. Tanken har funnits att använda sig av tryckta batterier för att den ska kunna meddela omgivningen. Men det skulle i så fall förkorta livslängden. Fördelen med den passiva funktionen är att fuktsensorerna håller väldigt länge. Sedan InviSense började sälja sin produkt har cirka 100 000 sensorer installerats i Sverige. Bland annat har fastighetsbolaget Lundbergs installerat fuktsensorerna i alla sina rot och nybyggen. InviSense har också etablerat sig i Norge och Finland
– Vi jobbar koncentrerat mot den nordiska marknaden. Men vi har även fått förfrågningar från Sydamerika, Tyskland, Kina och Indien, säger Björn Garplind och berättar att man 2019 också kommer att lansera en sensor som mäter torkning av betong.
Marita Andersson
Frilansjournalist
