April 2019 I denna text av Björn Andersson och Torkel Dittmer, båda brandingenjörer på Brandskyddslaget behandlas brandskyddet under byggtiden vid uppförande av flervåningshus med trästomme*. Läs hela artikeln här som pdf.
Vid uppförandet av byggnader med brännbar trästomme möter man snarlika utmaningar i det förebyggande brandskyddet som för exponerad cellplast under byggtiden. Det finns dock också klara skillnader där viss cellplast är betydligt mer lättantändligt än trä, å andra sidan är trästommen genomgående i hela bygganden medan cellplasten lagras lokalt och sedan normalt endast används i fasad och/eller i yttertak. Trästomme innebär bl.a. att det är svårare att flytta riskkällor bort från det brännbara byggmaterialet då trästommen finns i hela byggnaden.
Statistik från studier nyligen gjorda i Storbritannien, USA, Belgien, Canada och Italien på uppdrag av COST (European Cooperation in Science and Technology) FP 1404 som sammanställts i en rapport som heter ”Guidance on Fire Safety of (Timber) Buildings During Construction” kan man utskilja följande trender:
- Storleken på brandskadade ytor vid bränder inom byggnader med lätt trästomme eller massiv trästomme är generellt större än vid andra typer av material på de bärande konstruktionerna. I nästan 24% av fallen var brandskadan större än 100kvm till skillnad mot 4% vid andra typer av byggnadstyper.
- Statistiken i studien visar på att fördelningen mellan olika typer av fastställda brandorsaker var 32% anlagda och 18% p.g.a. heta arbeten. Andra orsaker som provisoriska värmare, rökning och elfel finns registrerade som orsak i 41% av fallen.
- I många fall av de dokumenterade bränderna har branden påverkat intilliggande byggnader både genom att utrymning (75% av bränderna) av hela byggnader gjorts men även då brandspridning skett eller att material i angränsande fasader skadats eller smällt.
Studien är inte fullständig men det finns noteringar om att även räddningstjänstens insats påverkats då dem helt fått fokusera på att inte branden skall spridas till intilliggande byggnader och att man därmed låtit initialbranden fortlöpa tills branden självslocknat. Dvs. ingen eller liten insats inom byggarbetsplatsen då fokus legat på att förhindra brandspridning till intilliggande bebyggelse.
PERSONSKYDD
Den viktigaste aspekten för allt brandskyddsarbete i Sverige är onekligen personskyddet. Det är självfallet oacceptabelt att arbetare eller andra människor omkommer eller skadas allvarligt på grund av en brand på en byggarbetsplats. Det är därför viktigt att brandskyddsarbetet på byggarbetsplatsen anpassas efter de förutsättningar som råder vid varje enskilt bygge för att minimera risken för personskada och dödsfall. Byggtidsbrandskyddet har på senare år fått mer fokus och bland annat har skyddsombud vid flera tillfällen stoppat olika byggen tillfälligt när man bedömt personsäkerheten som bristfällig. Det är en bra och självklar möjlighet skyddsombuden ska ha men än bättre är självfallet en tidigare dialog för att arbetet ska bedrivas systematiskt och förebyggande så att skyddsstopp aldrig behöver läggas på en arbetsplats. Det finns då också bättre möjlighet att planera och använda den expertis som finns inom brandskyddsområdet i form av egna erfarenheter och experter, brandskyddskonsulter och räddningstjänst. Alla byggarbetsplatser har ett krav att enlig Lagen om skydd mot olyckor (LSO) bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete (SBA) för vilket den lokala räddningstjänsten är tillsynsmyndighet.
Personskyddet på en byggarbetsplats säkerställs generellt genom att byggarbetare kan utrymma själva innan räddningstjänsten förutsätts kunna vara behjälpliga. Detta kan vara särskilt svårt när hela byggnaden är brännbar och till stor del utan brandavskiljande partier. En brand som uppkommer långt ner i ett hus med flera våningar kan vara förödande och en brandspridning kan ske mycket fort. Det absolut viktigaste är att då ha (minst) en avskild utrymningsväg per våningsplan och att avståndet till denna utrymningsväg är begränsat. I praktiken är det oftast omöjligt att i ett tidigt skede använda ordinarie trapphus för brandtekniskt avskild utrymning men med rätt arbetsberedning kan det vara möjligt. Ett alternativ kan vara ett utvändigt trapptorn. Det är dock viktigt att tänka på att trapptornet ska vara avskilt från byggnaden i övrigt och förväntas klara en angränsande brand under utrymningsförloppet.
RÄDDNINGSTJÄNSTENS INSATS
Om en byggnad med trästomme brinner mer än lokalt är det osannolikt att räddningstjänsten kommer bedriva någon inre släckning alls om det inte rör sig om direkt livräddande insatser. Inte heller då är det säkert att en invändig insats kan genomföras med hänsyn till räddningspersonalens säkerhet. Detta är beslut som en insatsledare på plats kommer att behöva ta ställning till i en mycket pressad situation. Det är därför av största vikt att räddningstjänsten kan förses med aktuell, lättförståelig och användbar information om byggnaden och dess stabilitet för att kunna göra en insats. Saknas denna information är det sannolika att insatsen kommer gå ut på att låta byggnaden kontrollerat brinna ner och koncentrera sig på att förhindra brandspridning vidare från byggnaden.
Vid etableringen av en ny arbetsplats för ett högre byggprojekt med trästomme bör alltid räddningstjänsten kontaktas för att ges tillfälle till dialog. Det är inte säkert att räddningstjänsten har resurser att föra en aktiv dialog och det åligger generellt byggherren eller entreprenören att anlita sakkunnig expertis för att kunna bedriva sitt systematiska brandskyddsarbete korrekt och effektivt. I detta kan ingå att ta fram en rimlig insatsplanering med de förutsättningar som råder under olika skeden. Andra viktiga faktorer för att räddningstjänsten ska kunna göra en effektiv insats är tillgång till släckvatten och någon stans att ställa sina fordon vid insats. Exempelvis kan utmärkning av brandposter för att förhindra att fordon parkeras eller gods och maskiner placeras ovanpå dessa vara en god idé. Vid behov av nyanläggning av brandposter bör det arbetet planeras in i ett så tidigt skede som möjligt för att säkerställa släckvatten även under byggtiden.Läs hela artikeln här som pdf.
Björn Andersson
Brandingenjör Brandskyddslaget
Torkel Dittmer
Brandingenjör
Brandskyddslaget
