Fönster med allt bättre isolering kan spara väldiga mängder energi, inte bara på vintern. Nya fönster kan också dämpa värmeinstrålning på sommaren och eliminera markiser. De mest avancerade kan styra reflexion/genomsläpp av ljus och värme. Dessutom kan fönstren tvätta sig själva. Läs hela artikeln här som pdf.
Vid ett kontorshotell på Kungsgatan i Uppsala har Vasakronan satt in nya fönster som blockerar den mesta värmeinstrålningen men släpper igenom det mesta synliga ljuset. De kommer från I-Window i Uppsala. – Det har fungerat väldigt bra, säger Erik Aronsson, fastighetsutvecklare teknik vid Vasakronan.
De gamla fönstren hade dåligt isoleringsvärde. Kallras och kallstrålning behövde kompenseras med små värmare. De är nu bortplockade. De gamla fönstren gav också hög värmebelastning på sommaren. Kylbehovet har minskat, men exakt hur mycket vet man inte eftersom det var svårt att dra slutsatser av data från den extrema sommaren 2018, förklarar Erik Aronsson. Blev det väldigt dyrt? – Det beror på vad man jämför med, menar Erik Aronsson. – En ny isolerruta med solfilm är det ena alternativet, och då måste solfilmen bytas emellanåt. Det andra alternativet är markis. Den måste även underhållas, och det gäller också att klara arbetsmiljön med arbete på hög höjd. Det är viktigt att få in dagsljus och vore bra att komplettera med belysning som styrs ned när det kommer in mera dagsljus. Chromogenics utvecklar sådan teknik tillsammans med Fagerhult, men den finns inte att köpa än, säger Aronsson. I-Window ägs sedan 2018 av Chromogenics, även det i Uppsala. – Ett statiskt solskyddsfönster är en bra kompromiss. Som exempel kan de släppa igenom 50 procent av ljuset men blockera 75 procent av solenergin, säger Micael Hamberg, COO (operativ chef ) vid Chromogenics. Det kan jämföras med att ett vanligt 3-glasfönster släpper in 85 procent av ljuset men också nästan all värme. Dynamiskt solskydd är ytterligare ett steg. Där kan man aktivt styra insläpp och utsläpp av synligt ljus och värmestrålning. Efter flera decenniers forskning på Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet har nu Chromogenics utvecklat en kommersiell produkt. Produktionslinan kom igång 2018.
Tekniken kallas elektrokrom eftersom genomsläppet styrs elektriskt. Toningen upp och ner sker gradvis så det är inte säkert att till exempel de som arbetar på kontoret ens märker den. Med denna teknik kan man blockera över 90 procent av värmen genom glaset i det mörka läget men också ha upp till 75 procent dagsljusinsläpp i det ljusa läget. Sådana fönster har Vasakronan också testat, i Affärshuset på Svartbäcksgatan/St Persgatan i Uppsala, framförallt i kontoren. I princip kan hyresgästen själv styra sitt fönster, men i detta fall är det Vasakronans datorer som styr, så att till exempel vårsolen släpps in, och så att instrålningen minskar allteftersom solen kommer in under dagen, när det behövs. Erik Aronsson är nöjd med försöket: – Nu ska vi byta alla 150 fönstren i fastigheten. Det går till så att man behåller fönstren, i aluminiumprofil, men byter glas på ytterbågen. Chromogenics är inte ensamma om elektrokroma glas. Andra tillverkare som Saint-Gobain lägger på ett skikt på själva glaset, vilket kräver stor skala och mycket transporter av glaset. Chromogenics tillverkar en metallbelagd plastfilm – med samma teknik som man använder för att tillverka chipspåsar – som lamineras mellan glas. Filmen kan levereras på rulle till fönstertillverkare, för flexibel tillverkning, och det är där företaget ser sin framtid. Konkurrenterna för Chromogenics är inte främst andra tillverkare av smarta fönster, utan andra typer av solskydd, allt enligt en presentation för Aktiespararna i februari. Läs hela artikeln här som pdf.
Fredrik Lundberg
Frilansjournalist
