SÅ BYGGER VI ekonomiska, ekologiska och tysta bostäder

10 december 2019 Byggandet av flerfamiljsbostadshus och flervåningshus har verkligen tagit fart. Parallellt med det tilltagande intresset utvecklas hela tiden produktionsmetoder och byggsystemen. När det gäller flervåningshus i trä har det framför allt funnits utmaningar inom byggnadstekniskt brandskydd och bra ljud- och akustiklösningar. I denna text av Klas Hagberg redovisas akustikmätningar som gjorts på det lättbyggnadssystem som använts i två aktuella byggprojekt. Läs artikeln som pdf.

TEXT: KLAS HAGBERG

Byggmaterialleverantören Masonite Beams har tillsammans med byggentreprenören Grönbo vidareutvecklat Masonites flexibla byggsystem, MFB. Det tekniska byggsystemet har kompletterats med Grönbos produktionsprocess och använts i två intressanta byggprojekt. Lusthusbacken i Piteå, nominerat till Åretsbygge 2019, var ett av de första projekten som använde det vidareutvecklade MFB-systemet. Projektet nominerades bl.a. för ett gediget miljöarbete som genomsyrat hela projektet och som skapat särskilt god inomhusmiljö samt för de unika ljudegenskaperna som uppvisats i byggnaderna. Det är glädjande att idag se uppförandet av flerbostadshus med de goda egenskaper som var tanken med MFB-systemet från början, när det började utvecklas för snart 20 år sedan. Ett tekniskt smart träbyggnadssystem som är lätt och styvt och uppfyller mycket höga krav på ljudisolering. Samarbete mellan materialleverantören och entreprenören har medfört att MFB-systemet kunnat förädlas ytterligare och samtidigt blivit än mer produktionsvänligt. Och inte minst, så har den höga ambitionen att kunna uppfylla ljudklass A enligt SS 25267, nästan kunnat uppfyllas även i högre byggnader, nu senast i femvåningsprojektet Karlgård i Skellefteå. Nedan redovisas resultaten från ljudmätningar och även varför det ”endast är nästan uppfyllt”.

EN TILLBAKABLICK
Målet när utvecklingen startade i början av 2000-talet var att skapa ett lätt byggsystem som skulle medge flexibla planlösningar med mycket hög ljudisolering. Med detta i bakhuvudet bestämdes att systemet skulle kunna byggas med bjälklag som spänner 10 m och samtidigt uppfylla högsta ljudklassen, ljudklass A enligt svensk standard SS 25267. Det var ambitiöst för ett unikt lätt byggsystem och för detta krävdes en testmiljö, och hur skapar man det? Efter funderingar kring bjälklagets utformning och infästning i bärande väggar blev testmiljön till slut ett provhus i full skala med ett bjälklag med just 10 m spännvidd. Provhuset byggdes på Masonites fabriksområde i Rundvik, i princip placerat på samma plats som Masonite Beams idag har sitt nuvarande huvudkontor.

Fullskaleförsök genomfördes i provhuset vid flera tillfällen och mellan mättillfällena gjordes modifieringar för att kunna uppnå målet, att klara ljudklass A. Resultatet blev till slut en byggnad med en bjälklagsvikt på ca 100 kg/m2 som klarar mycket höga krav på ljudisolering, ljudklass A enligt SS 25267. Efter detta har flera alternativa MFB system utvecklats för lägre ljudklasser (klass B och BBR) med betydligt enklare utformningar av bjälklag och knutpunkter och flera skarpa projekt har nu uppförts med MFB. I samtliga fall har uppföljande ljudmätningar genomförts för att dokumentera utfallet objektivt. Några projekt som är värda att omnämnas är:

  • Nacka, Barnhemsvägen 2007, 4 våningar – ljudklass B
  • Kode (utanför Göteborg), platsbyggt 2011, 2 våningar – BBR
  • Nordmaling, äldreboende, elementbygge i 2 våningar 2012 – BBR
  • Kaverös, Göteborg, påbyggnad på P-hus 2008 (4 vån som högst) – Ljudklass B
  • Piteå, Lusthusbacken (2 våningar), 2017 – Ljudklass A (bjälklag); BBR / Ljudklass B (väggar)

Och nu senast har Grönbo AB uppfört de första husen i projektet Karlgård i Skellefteå som är fem våningar. Samtidigt pågår byggandet av ett sjuvåningshus i Stockholm.

KARLGÅRD
Karlgård består av fem punkthus om vardera fem våningar och projektet har haft höga ambitioner vad gäller krav på ljudisolering. Ambitionen har varit att nå ljudklass A, precis som i provhuset, men nu alltså i ett verkligt projekt med flera våningar, vilket uppnåtts för de flesta byggdelarna.

Acouwood AB har varit med som rådgivare för Masonite Beams räkning och genomförde också ljudtester i den första byggnaden vid två tillfällen 2019. En mätomgång gjordes i tidigt skede i april 2019 för att säkerställa att det inte gjorts några misstag i utförandet. Tidiga mätningar gjordes för att vid behov kunna vidta korrigerande åtgärder innan färdigställandet. Det andra mättillfället gjordes i samband med färdigställandet av första byggnaden, i mitten av juni 2019, för att verifiera slutligt utförande.

Resultaten blev ”snudd på” ljudklass A för hela byggnaden. Det är emellertid två saker som skapar ljudtransmission via anslutande konstruktioner (vilket också kunde förutspås) och som måste värderas speciellt med hänsyn till flera tekniska aspekter och naturligtvis kostnader, och det är:

■ Utformningen av bottenplattan (inte specifikt för ”lätta konstruktioner”).

■ Anslutningar mot bärande och stabiliserande väggar och hantering av flanktransmission (mer påtagligt i lätta byggsystem).

Vad gäller bottenplattan så kan den delas, såsom i figur 3 för att säkerställa att inget ljud transmitteras mellan lägenheter. Utförandet kan dock vara såväl känsligt som komplicerat. Plattan kan också göras kontinuerlig, med eller utan voter (varierande tjocklek). Av flera olika skäl valdes i Karlgård en kontinuerlig bottenplatta som är 200 mm jämntjock och med sedvanlig flytande parkett i de lägenheter som gränsar mot varandra. Med 200 mm kontinuerlig platta klarar man ljudklass B för luftljudsisolering men inte med säkerhet ljudklass A. Resultaten från dessa mätningar redovisas i figur 4.

För bärande och stabiliserande väggar finns färre realistiska eller rimliga alternativ. Flera väggar blir bärande och stabiliserande i höga byggnader. Det finns ingen riktig möjlighet att med enkla medel helt frikoppla väggdelarna från varandra mellan våningar (lägenhetsskiljande och bärande ytterväggar). Detta gör att den slutliga ljudisoleringen mellan två lägenheter begränsas av anslutande konstruktioner. Det är en avvägning mellan uthyrbar yta, statiska förutsättningar, utförande samt slutlig förväntad ljudisolering som avgör vilka val man gör. I Karlgård var målen hela tiden högt satta men samtidigt gjordes naturligtvis avvägningar med hänsyn till ljud, byggbarhet och ekonomi. Resultaten från slutliga mätningar redovisas nedan.

Resultat luftljudsisolering
Totalt gjordes 6 olika mätningar i för luft- ljudsisoleringen i första huset i Karlgård (inklusive ovanstående mätning på bottenplan). Lägenhetsskiljande väggar och fasadväggar är kontinuerliga i vertikalled för att kunna bära den last som uppstår när våningsantalet ökar. Bjälklaget hängs sedan in i lägenhetsskiljande vägg med en avvibrerad hängare. För projektet diskuterades olika lösningar för att säkerställa ljudklass A också för luftljudsisoleringen men i slutänden blev det en liten kompromiss för att inte vidta orimligt kostsamma åtgärder för ett fåtal dB som inte skulle ge motsvarande mervärde. Vikten har lagts på att absolut klara stegljud, ljudklass A och åtminstone ljudklass B för luftljud. Med detta blir balansen mellan de olika kraven ganska väl avvägda när man diskuterar ljudisolering i lätta byggnader.

Resultat stegljudsisolering
Totalt gjordes fyra olika mätningar vertikalt vid andra mättillfället när byggnaderna var färdigställda. Resultaten från stegljudsmätningarna visar att stegljudsnivån underskrider kravnivån för ljudklass A med hela 5 dB. Det är osedvanligt låga nivåer. Mät- ningar gjordes också ända ner till 20 Hz (nedre gräns för vad människan kan höra) och de resultat som utvärderades redovisas i den blå kolumnen. Det är svårt att dra några långtgående slutsatser från detta, varför anpassningstermen, CI, AkuLite, 20-2500 från forskningsprojektet ”AkuLite” (som avslutades 2013) endast lämnas som information och vi avstår att vidare kommentera detta i denna artikel. Senare forskning har visat att den sannolikt är lite missvisande.

SLUTLIGEN
Med detta fina projekt i ryggen kan man konstatera att det är fullt möjligt att bygga väldigt tysta trähus med mycket lätta ingående byggdelar som samtidigt är resurssnåla och säkerställer ett unikt inomhusklimat. Det viktigaste är att man är noggrann i utförandet och samarbetar tätt mellan olika yrkesgrupper och inte minst, att byggherren har kunskap och ambitioner utöver det vanliga. Det känns bra att kunna lyfta fram ett mycket lyckat projekt baserat på lättbyggnadsteknik, eftersom det är viktigt att visa på goda exempel med avseende på akustik (ljudisolering), sådana som är lite utöver det vanliga. För att lyckas finns några grundprinciper som alltid måste beaktas när man bygger ”lätt”:

■ Räkna med bjälklag som är 500 mm tjocka
■ Gör inte dessa ”onödigt komplicerade”, tänk istället på ingående produkter, vilka frekvenser som stör och hur dessa åtgär- das bäst med olika produktval.
■ Var varsam med knutpunkter, detta är en mycket viktig del i systemet.
■ Acceptera viss flanktransmission. Om luftljudsisoleringen inte uppfyller ljud- klass A så är det faktiskt OK!

Nu pågår ett projekt i sju våningar med samma system. Här får vi in ännu en utmaning, nämligen bärande väggar inom lägenheter som ställer ännu mer krav på utformningen för att minimera flanktransmissionen, eller snarare hantera flanktransmissionen varsamt och smart. Träbyggandet har bara börjat. Det kommer mer framöver och det finns självklart utmaningar ju mer vi spänner bågen. Men det finns lösningar för alla byggsystem och för många tillämpningar. Med Karlgård har Grönbo / Masonite Beams visat att det går att bygga kommersiellt gångbara flerbostadshus, mycket mycket tyst…

Tack för att vi fått vara med på resan!


Klas Hagberg
PhD, vd Acouwood

2026-01-15 Akustik, Byggmetoder och MaterialHur ska vi dimensionera flerbostadshus med lätta trästommar för att uppnå god ljudkomfort – utan att överdimensionera och överinvestera? Här …

2025-12-17 Byggmetoder och MaterialI Sveriges strävan efter mer hållbara och effektiva byggmetoder framstår 3D-printning med betong som en av de mest lovande innovationerna. …

2025-12-09 Byggmetoder och MaterialÖver en miljon svenska bostäder ventileras fortfarande med självdrag – en princip långt före fläktventilation och moderna ventilationskrav. Men klarar …

2025-12-09 Byggmetoder och MaterialFuktomfördelningsberäkningar har blivit ett allt viktigare verktyg vid bedömning av uttorkning i betongkonstruktioner. I en SBUF-finansierad studie har metoden testats …

2024-12-18 Byggmetoder och Material18 december 2024 Kunskap om fuktens rörelser och påverkan är avgörande för hållbart byggande. Byggnadsfysikern Paula Wahlgren har i sin …

2024-03-06 Byggmetoder och Material6 mars 2024 Byggkostnaderna i Sverige, framför allt för bostäder, diskuteras med jämna mellanrum och synpunkter förs ofta fram att …

2024-02-26 Byggmetoder och Material26 februari 2024 Feltolkningar, förvirring och kunskapsluckor i kombination med skillnader i byggprocessen hos branschens aktörer samtidigt som olika förhållningssätt …

2024-01-04 Byggmetoder och Material4 januari 2024 I Husbyggaren nummer 3, 2022 skrev Max Tillberg om optimeringsmetoder för fasader. I denna artikel fångar Max …

2023-10-06 Byggmetoder och Material6 oktober 2023 Under hösten 2022 genomförde byggsektionen i Svenska Förbundet för Kvalitet, SFK, en enkätundersökning bland dess medlemmar. Svaren …

2023-02-10 Byggmetoder och Material10 februari 2023 Flera aktörer i byggbranschen har tillsammans startat ett forsknings- och utvecklingsprojekt för att ta fram anvisningar för …

2022-12-15 Byggmetoder och Material15 december 2022 Omkring hälften av alla bygg- och anläggningsentreprenader handlas upp som totalentreprenad. Det kan tyckas vara den ideala …

2022-11-29 Byggmetoder och Material, Om och tillbyggnad29 november 2022 Mathilda Norell, doktorand på avdelningen för Industriellt och hållbart byggande på Luleå tekniska universitet har gjort en …

2022-11-14 Byggmetoder och Material14 november 2022 I denna fjärde artikel i Husbyggaren under året om relativ fuktighet i betong redovisar Anders Selander och …

2022-10-17 Byggmetoder och Material, Cirkulär ekonomi17 oktober 2022 Sverige har relativt långa ledtider från inköp av mark, detaljplan, bygglov och projektering. I många fall kan …

2022-06-20 Byggmetoder och Material12 februari 2022 I takt med att trähusbyggandet ökat har också frågan om i vilken utsträckning väderskyddat byggande kan effektivisera …

2022-06-09 Byggmetoder och Material9 juni 2022 Lagen om klimatdeklaration för nya byggnader ställer krav på rationell hantering av information. Precis som vid inkomstdeklaration …

2022-02-08 Byggmetoder och Material8 februari 2022 Boverket uppger i en undersökning 2018 att byggfelskostnaderna överstiger 100 miljarder kr om året samtidigt som byggkostnaderna …

2021-12-06 Byggmetoder och Material6 december 2021 Digitaliseringen går nu starkt framåt inom samhällsbyggandet. Det finns en stor potential att effektivisera – bygga och …

2021-06-15 Byggmetoder och Material15 juni 2021 I Husbyggaren nr 3, 2020 presenterades ett nystartat SBUF-projekt 13793 om beläggningssystem för parkeringsdäck av trä. Projektet …

2021-01-07 Byggmetoder och Material7 januari 2021 I ett forskningsprojekt på Chalmers studeras en aerogelbaserad puts med mycket bra isolerande egenskaper. Förhoppningen är att …

2020-08-22 Brand & Säkerhet, Byggmetoder och MaterialSverige är en framstående tränation. 70% av Sveriges landareal består av skog och trämaterial är en resurs som ständigt ökar. …

2020-07-20 Byggmetoder och Material, TräI Husbyggaren nr 2, 2017 sammanfattades ett SBUFprojekt med fokus på optimalt ytskydd av parkeringsdäck i betong. I projektet har …

2019-09-11 Byggmetoder och MaterialSeptember 2019 Att beskriva de termiska egenskaperna hos ett byggnadselement som ett U-värde är populärt. Det finns en stor mängd …

2018-12-12 Byggmetoder och Material12 december 2018 Korslimmat trä är ett byggmaterial som vinner terräng inom byggsektorn. Materialet och byggmetoden har beskrivits i flera …

2018-02-18 Byggmetoder och Material19 februari 2018 Från och med den 1:e januari 2018 har en ny klimatlag trätt i kraft i Sverige. Lagen …

2017-11-13 Byggmetoder och MaterialI Valla Berså Linköping förverkligar Peter Lindstén sina ambitioner att bygga ett lågenergihus med massivträstomme i fem våningar. I denna …

2017-09-19 Byggmetoder och MaterialDen tekniska utvecklingen för mätteknik på distans har haft en fantastisk utveckling under många år. På gott och ont blir …

2017-04-03 Byggmetoder och Material4 april 2017 Det finns mycket att vinna på att bygga flerfamiljshus i fabrik, men det krävs ekonomisk uthållighet och …

2017-02-14 Byggmetoder och Material”Det finns till synes inget slut på de akademiska överdrifterna kring BIM’s potential att revolutionera byggpraktiken genom att göra den …

2017-01-20 Byggmetoder och MaterialVilka åtgärder för att spara energi kan användas utan att miljö påverkan från produktion och underhåll blir högre än besparingen …

2016-10-14 Byggmetoder och Material14 oktober 2016 Träbyggandet har historiskt sett präglats av stockens och brädans proportioner. Liggtimmertekniken utvecklades via resvirke till systemet med …

2016-09-20 Byggmetoder och Material19 september 2016 Kinesiska magnesiumoxidplattor har kallats årtiondets värsta byggskandal i Danmark. Skadefall har dykt upp även i Sverige. Villaägarna …

2016-02-25 Byggmetoder och MaterialFebruari 24, 2016 Tyskland står i fokus för utblicken i detta nummer, närmare bestämt den pittoreska staden Tübingen i sydvästra …

2015-11-02 Betong, Byggmetoder och MaterialDe vanligaste färgerna att måla betong med är akrylatfärger, det vill säga organiska. Det finns andra lämpliga oorganiska färger som …

2015-11-02 Byggmetoder och MaterialPrivat villa i Guimaraes, Portugal Hur utnyttjar vi de resurser vi har att tillgå? Hur förvaltar vi den nyfikenhet som …

2015-10-26 Byggmetoder och Material, Energi & miljöSeptember 2014 Det finns starka miljömässiga skäl att bygga grönt och majoriteten av de svenska byggherrarna menar att det potentiellt …

2015-10-23 Byggmetoder och MaterialLerjordsbyggen har haft låg status och kunskapen om de olika lerteknikerna dog nära nog ut i samband med inflyttningen till …

2015-10-23 Byggmetoder och MaterialNär folkskolläraren Lars Petter Norrgren på 1920-talet byggde ett hus med väggar uppförda av samma lerjord som huset stod på …

2015-10-23 Byggmetoder och Material, ByggreglerÄr enstegstätade fasader lämpliga för sitt ändamål? I mars 2015 prövade Högsta domstolen, HD, frågan om så kallade enstegstätade fasader …

2015-10-23 Byggmetoder och MaterialNär nya hus skulle byggas i Hammarby Sjöstad 2005 uppstod en livlig debatt om takterrasser och handikappanpassning. Byggbolagen ansåg att …

2015-10-22 Byggmetoder och MaterialSuperlätta betongdäck har en lägre egenvikt, bättre kostnadsbild och ett större materialutnyttjande och är en produkt sprungen ur forskning på …

2015-10-12 Byggmetoder och MaterialÅr 2012 lanserades på marknaden en bandlack med förnyelsebara komponenter som ersätter fossilt baserade komponenter. Efter många års forskning och …

2015-10-08 Byggmetoder och MaterialJuni 1, 2015 Det finns inget annat än just tegel som kan täcka in så många olika delar av en …