Byggandet av stora hus med trästomme har tagit fart i Sverige. 2018 byggdes 13 procent av flerbostadshusen med stommar av trä. Potentialen är stor. Enligt Martin Erlandsson, doktor i hållbart byggande på Svenska Miljöinstitutet, IVL, är det inte orimligt att anta att 50 procent av flerbostadshusen byggs med trästomme inom 10 år. läs hela artikeln här som pdf.
När vi talar klimatsmarthet konstaterar Erlandsson vidare efter att under flera års tid studerat den faktiska skillnaden mellan olika byggsystem, att det enklaste sättet att minska klimatbelastningen är att nyttja trä i stommen. På så vis kan klimatgasutsläppen halveras under byggskedet. Om man dessutom räknar in kolinlagring i byggmaterialen blir träbyggnader oftast klimatpositiva. Under driftstiden är byggnadens klimatbelastning betydande i form av energitillförsel för drift, uppvärmning och underhåll. Det är därför viktigt att vi bygger så energieffektivt att det krävs lite tillförd energi för att värma upp, alternativt kyla, fastigheterna. Det är också betydelsefullt att vi byggtekniskt uppför hus så att de inte kräver utbyte av stomdelar, eller andra vitala delar, under byggnadens livslängd.
Den som vill veta mer om jämförelser när det gäller klimatgasutsläpp av koldioxid i byggandets olika skeden kan ladda ner en intressant rapport från Sveriges Byggindustrier daterad 2018 som heter ”Minskad klimatpåverkan från flerbostadshus – LCA av fem byggsystem”. Här jämförs de tre vanligast förekommande byggkonstruktionerna i betong och två byggsystem med trä i stommen. Villkoren är desamma, det vill säga husen är likadant utformade, de kräver en viss mängd energi per kvadratmeter, de har likadana ljudkrav osv. Det visar sig att träkonstruktionerna är bättre i klimathänseende, oavsett förbättringar genom användning av dagens mest ”klimatsmarta” betong och vid hänsyn tagen till karbonatisering av densamma, vilket innebär en reducering av koldioxid i luften kring byggnaden. Exemplet är beräknat på 50 år.
På senare år har det varit mycket fokus på utveckling av stomsystem i massivträ/KLträ för uppförande av flervåningshus i trä. Men det finns även lätta byggnadssystem, där vanliga reglar av trä används. I USA och Kanada används exempelvis lätta stomsystem även i stora byggnader, upp till ca 5–6 våningar. I Sverige kan lättbyggnadssystem användas till både små och stora byggnader med hjälp av lättbalkar och lättreglar, vilka har funnits på marknaden i flera decennier. Viktiga systemfördelar med dessa lättbalkar och lättreglar där livet utgörs av ett skivmaterial, baserat på träfiber, ofta spånskiva, eller ”Oriented Strand Board, OSB, och där flänsarna består av rena träreglar eller LVL, Laminated Veneer Lumber, är att det går att bygga högt. Reglarna är ofta grövre nertill i flervåningshus och har mindre grova dimensioner högre upp i byggnaden. Intressant i tider när vi behöver vara resurseffektiva med råvaror är att 47 procent mindre råvara krävs jämfört med massiva träkonstruktioner för att erhålla samma funktioner med lättbyggnadssystem. En annan fördel med lättreglar/balkar är att köldbryggorna blir minimerade. Liven i mitten är förhållandevis tunna och ger plats för isolering. Utredningar visar att användande av I-balk minskar värmeförluster med ca 75 procent via köldbryggor och U-värdet blir i genomsnitt 15 procent lägre än för konventionella träregelkonstruktioner. Stabilitet i de höga byggnaderna erhålls genom olika kombinationer av skivmaterial, exempelvis LVL, gips och konstruktionsplywood/ K-plywood. LVL-skivor, ex 39 mm från Metsä Wood, kan även användas i bjälklag vid stora spännvidder samt då hisschakt ska bäras upp av trä i stället för betong.
Masonite beams ab har under många år utvecklat ett byggsystem, Masonite Flexibla Byggsystem (MFB), som idag möjliggör byggande av höga trähus upp till 12 våningar. Man menar att potentialen att bygga 16 våningar ligger i ”pipe-linen”. Byggsystemet är aktörsöppet, det vill säga att de tekniker, konstruktionselement och metoder som utarbetats av Masonite Beams AB är möjliga att använda för byggprocessens alla aktörer som behöver hjälp och inspiration att hitta och använda ett byggsystem som möjliggör byggande av trähus i flera våningar med långa spännvidder, med hög teknisk kvalitet gällande till exempel akustik och energi, eller då man söker ett byggsystem för det lägre huset, med en god totalekonomi. Med MFB är det möjligt att producera bjälklag med spännvidder upp till 8 meter, med en tjocklek från 413 mm. Väggar är möjliga att producera med längder upp till 9 meter och tjocklekar mellan 300 och 600 mm. För att klara större spännvidder och laster har tillverkaren utvecklat ett samverkanselement för väggar och bjälklag som också erhållit patent. Samverkanselementet finns i ett flertal modeller avsedda för olika laster, ljudkrav och spännvidder och ingår som en del i MFB. Vidareutveckling och förädling av byggsystem drivs framåt med olika parter i en samverkansform som kallas MFB Academy. Masonite Beams är den enda svenska tillverkaren av lättbalkar och lättreglar med tillverkning i Rundvik som ligger mellan Umeå och Örnsköldsvik. Material till flänsar kommer från svensk skog, skivmaterial från Norge och Baltikum. En annan relativt närliggande tillverkare/leverantör är tyska Steico med närmaste tillverkning i Polen. I Norge och Sverige används varumärket Hunton för Steicos produkter.
Fortfarande kan man råka ut för en del skepsis vad gäller fukt och brand i större träbyggnader. När det gäller system med lättbalkar och lättreglar så har de använts i Sverige i 40 år. Träfiberfabrikatet Termoträ har funnits på marknaden nästan lika länge. Än så länge har varken fukt- eller brandskador uppstått i någon märkbar omfattning. Förstås gäller det att bygga så att fuktskador undviks, och att eventuella vattenskador upptäcks i tid. En bra byggmetod är att använda diffusionsöppna konstruktioner, det vill säga nyttja ångbromsar i stället för heltäta ångspärrar, typ konventionellt plastskikt, i skikt nära ytor mot interiören. Ångbromsar kan utgöras av fiberförstärkt papp, vissa skivmaterial, eller dukar av polyeten som fungerar likt GoreTex®- material. Då kan vattenmolekyler vandra in och ut ur konstruktionen, vilket minskar risk för mögel. Inomhusklimatet kan också påverkas positivt då konstruktioner är diffusionsöppna och där materialen samspelar med luftens fuktinnehåll. I skikt nära exteriör gäller att ha ett vindstoppande skikt. Termoträ har en konstant isoleringsförmåga vid fukthalt 5–24 procent (0,037 W/mK), garanterat vid > 20 cm isolertjocklek. Fukthalten ligger på 8–10 procent efter ett år när byggfukten har ventilerats ut. Efter det kommer inte fukthalten att öka, såvida det inte förekommer uppenbara byggtekniska brister.
läs hela artikeln här som pdf.
Maria Block
Arkitekt SAR/MSA, Blockark AB
