Byggrobotar – Är det svaret på byggbranschens utmaningar?

Det händer mycket inom byggbranschen just nu som kan peka ut riktningen för framtiden. Cementa deltar i bransch överskridande utvecklingsarbeten, men initierar och driver också egna projekt, bland annat med att utveckla innovativa produktionstekniker som robotik, automation och IoT för byggande i betong. Läs hela artikeln här som pdf.

Byggrobotik håller på att etableras som ett område med stor potential att förändra existerande värdekedjor och affärsupplägg och inte minst hur vi bedriver produktion idag. Därför har ett centrum för just byggrobotik etablerats vid Lunds Tekniska Högskola med Cementa som en av femton samarbetsparter.

Byggbranschen är i starkt behov av förändring inom flera områden. Sedan lång tid tillbaka finns stora utmaningar med produktivitet, byggnadskvalitet, trygg och jämlik arbetsmiljö och inte minst klimatpåverkan. Byggindustrin, som omsätter över 500 miljarder kronor per år, har inte bara klart lägre produktivitet jämfört med tillverkningsindustrin utan produktiviteten har även försämrats när man jämför 2017 med 1993, året då mätningen började. Sedan 1992 har byggnadsprisindex ökat trefaldigt. Ett annat problem är att dagens byggverksamhet är en fragmenterad process med många olika aktörer involverade, från projektering till färdig byggnad. Att 30 till 40 olika aktörer är involverade i ett enda byggnadsprojekt är inte ovanligt.

Utmärkande för bygg- och anläggningsbranschen är även att den är starkt mansdominerad och exkluderande. Många arbetsmoment är fortfarande ofta tunga, vilket ökar risken för olyckor och utsliten arbetskraft innan uppnådd pensionsålder. Byggsektorns klimatpåverkan är ett annat centralt område där branschen har åtagit sig att kraftigt minska sina utsläpp. Men enligt Boverkets mätningar från 2018, ökar bygg- och fastighetssektorn utsläppen av exempelvis växthusgaser jämfört med året innan. I cement- och betongbranschen pågår därför en kraftfull satsning, både för att uppnå förbättringar på kort sikt och för att all cement- och betongtillverkning i Sverige ska vara klimatneutral år 2045.

AUTOMATISERING OCH FLEXIBLA ROBOTAR ÖPPNAR UPP NYA MÖJLIGHETER

Test av torrmurning med ABB IRB 2400 robot vid robotlabbet vid LTH. Foto: Petra Jenning

Många anser att det finns ett samband mellan ovanstående utmaningar i byggbranschen. Cementa har deltagit i och deltar fortsatt aktivt i att etablera branschens gemensamma arbeten inom bland annat BIM Alliance och Smart Built Environment, båda inom digitaliseringsområdet. Men för att lyckas krävs en ökad samverkan mellan olika typer av kompetens och ett ökat fokus på en obruten värdekedja från projektering (kvalitet) och produktionsberedning till byggplats, både vad gäller platsgjutet och prefab. Därför gör vi en framåtriktad kraftsamling tillsammans med andra aktörer för att automatisera betongbyggandet.

Exempel där Cementa är en drivande aktör är följande tre projekt – det Vinnovafinansierade projektet ACon 4.0 – Byggautomatisering , Uppkopplad byggplats, ett strategiskt projekt inom Smart Built Environment, och ett projekt finansierat av Boverket som heter ”Innovativt bostadsbyggande genom flexibla robotar i samverkan med människor”.

Dagens etablerade teknik för automatisering i andra sektorer har utgått från en storskalig användning kopplad till massproduktion där flera robotar i en arbetslinje var och en gör avancerade och ibland flera moment, men alltid på samma sätt. Det som behövs inom byggsektorn är istället enstaka robotar som kan göra olika moment olika för varje gång. Ett exempel är konstruktionsarmering. Via digital input från den faktiska situationen behöver den göras på olika sätt varje gång. På samma sätt ska en murningsrobot inte bara kunna mura, utan även placera in dörrar och fönster på rätt platser, vilket är annorlunda från vägg till vägg.

Utvecklingen av flexibla robotar sker nu även i andra industrier med den skillnaden att väldigt få aktörer, även i Sverige, arbetar med byggautomatisering. Det finns en del prototyplösningar och kommersiella försök att införa automation i byggsektorn, till exempel murningsroboten SAM100 och konstruktionsroboten HADRIAN, men än så länge saknas kommersiella genombrott. Kanske beror detta på att dessa exempel är mycket komplexa och utformade för att helt ersätta människor. Frågan är om sådan fullständig automation kommer att vara ekonomiskt försvarbart inom en överskådlig framtid.

ACon-projektet som drivs av bland andra Cementa, undersöker istället en motsatt ansats med småskalighet i både teknik och affärsmässig samverkan för att komma runt den identifierade problematiken. AConprojektet sammanfattar och bygger vidare på erfarenheter från flera av Cementas tidigare projektarbeten. Målet är att koppla samman automatisering via småskalig robotteknik och anpassade byggsystem med den tidiga digitala projekteringen i en obruten reversibel informationskedja. Denna metod, som vi kallar ACon-metoden, är unik och vi undersöker om den har potential att förändra den traditionella byggbranschen i grunden.

Vår ansats är att detta på sikt ska leda till att dessa flexibla robotar med lägre investeringskostnad (än traditionella industrirobotar) blir mer tillgängliga för användning i byggprojekt. De ska kunna användas för att utföra en rad olika arbetsuppgifter som idag antingen är komplicerade för människor att utföra, är ensidiga eller dåliga ur arbetsmiljösynpunkt, eller för att frigöra tid åt yrkesarbetare att fokusera på andra mera värdeskapande arbetsuppgifter. Det kan handla om utsättning, datainsamling, armering, gjutning, murning, putsning, montering av element och fönster. På sikt kan detta vara positivt för produktivitetsutvecklingen, bidra till säkrare arbetsplatser och bättre arbetsmiljö. Det innebär också att en ny typ av kompetens inom automatisering och robotik behövs på arbetsplatserna som kan bidra till att ökad mångfald och jämställdhet. Robotisering av produktionen kan också bidra till ny spännande arkitektur men även till nya lösningar som förbättrar boendekvaliteten.

Förslaget med småskaliga, generiska robotar är nydanande och dess låga investeringskostnad och robusthet möjliggör automatisering på byggarbetsplatsen, men kan också med fördel användas inom prefab tillverkningen. Målet är att ta fram anpassad robotisering för samverkan med arbetare på byggplatsen. ACon byggautomation inbegriper förslag på hur storskalig tillverkning i fabrik och småskaligt byggande på byggplats kan kombineras.

ROBOTTEKNIK TESTAS NU I SKARPT LÄGE I FLERA PROJEKT

3D-printade betongpelare vid ETH i Zürich. Varje pelare är 2,7 m hög och printades på 2,5 timme. Källa: MAS DFAB in Architecture and Digital Fabrication, ETH Zürich.

Vi har redan påbörjat ovanstående ansatser genom ett års arbete med Boverketprojektet och även kartlagt byggsektorns stora och komplexa samhällsutmaningar, problem och behov. Huvudfokus för ACon, som påbörjades i början av 2020, är att testa, utveckla och utvärdera möjligheterna till kommersiell svensk och global uppskalning. Vi förväntar oss att resultaten och effekterna i robotiseringen bland annat kommer att bidra till hög produktivitet och därmed förbättrad lönsamhet samt jämställda och säkra arbetsplatser. Fokus i ACon-projektet är på fasader och ytterväggar men själva ACon-metoden är tillämpbar i alla byggapplikationer.

De deltagande femton aktörerna i projektet ”Byggautomatisering” representerar en stor bredd med representanter för materialleverantörer, arkitekter, byggentreprenörer, robotföretag, systemintegratörer, forskare, byggherrar, förvaltare och investmentbolag. Vi har även etablerat ett internationellt samarbete med ledande experter inom byggrobotik via det tyska ByggIndustri 4.0-projektet Internet of Construction (www.internet-of-construction.com), som omsätter 5,4 miljoner Euro och som nyligen invigt en fullskalig testbädd för byggautomatisering i verklig utomhusmiljö. All kompetens inom ACon-gruppen är samlad i ett robotlab på LTH där byggbranschen framöver har möjlighet att testa och demonstrera marknadsnära byggautomationstekniker. Delar av projektkonstellationen har även besökt NCCR ¡ i Zürich som är ett av de ledande forskningscentra inom digital design och byggrobotik.

Ett annat intressant genomfört projekt är SBUF-projektet Produktionsautomation i betongbyggandet som utfördes under 2018- 2019 inom samma nätverk för byggrobotik på Lunds Tekniska Högskola, LTH. Från näringslivet bidrog förutom Cementa även Cognibotics, CBI, Fojab och Peab. Arbetet delfinansierades av SBUF, Cementa, och Smart Built Environment genom Uppkopplad byggplats.

Projektet visade att det krävs en utvecklad interaktion mellan människa och robot för att få byggande robotar i reell miljö. Det krävs även ett standardiserat och effektivt digitalt informationsflöde från design till byggd struktur liksom maskinläsbara handlingar och dokument. Robotar måste dessutom vara robusta och tåla slitage, smuts och väta. Generellt krävs kunskap och kompetens kring hantering och programmering av robotar inom bygg. Projektet visade klart att ju tidigare roboten kan introduceras i design och projektering desto tydligare kan dess kapacitet utnyttjas för smarta och nya lösningar.

Det är även uppenbart att den digitalisering som pågår i branschen med utveckling av digitala standarder och allt mer fokus på digitala modeller som informationsbärare, är en förutsättning för robotisering och automation. Läs hela artikeln här som pdf.


Robert Larsson
Projektledare FoU Cementa Malmö
Projektkoordinator ACon 4.0
Testbäddsansvarig Uppkopplad
byggplats
Industridoktorand LTH

2025-10-17 BetongI flera länder pågår ett intensivt arbete med att få ner betongens klimatpåverkan. Inte minst i Sverige har betongbranschen satt …

2025-05-06 Betong6 maj 2025 Självtorkande avjämningsmassor marknadsförs som en lösning för snabbare byggprocesser, men fungerar de verkligen som utlovat? Johan Tannfors …

2025-04-14 BetongBetongens klimatpåverkan är en utmaning, men rätt materialval gör stor skillnad. Genom att använda klimatförbättrad betong och optimera hållfasthetsklasser kan …

2024-11-08 Betong8 november 2024 Med modern betong med Bascement kan noggranna omfördelningsberäkningar förbättra fukthanteringen och förkorta tiden till mattläggning. Fuktsakkunnig Anders …

2024-05-29 Betong29 maj 2024 Klimatförbättrad betong är ingen nyhet längre. Det har gjorts stora framsteg inom implementering av betong med lägre …

2024-05-10 Betong10 maj 2024 Avloppsreningssystemet Maxima i södra Skåne är ett mycket intressant betongprojekt i större skala. Det är VA SYD …

2024-04-15 Betong15 april 2024 Dagens husgrunder byggs med kraftig överkapacitet och därigenom med en onödigt hög miljöbelastning. Nyforskning vid Lunds tekniska …

2024-04-15 Betong15 april 2024 Oskar Linderoth produktutvecklare på Swerock berättar om erfarenheter och forskning kring hur klimatförbättrad betong med alternativa bindemedel …

2024-04-14 Betong4 maj 2024 Betongarbeten är traditionellt ett tungt arbete. Finns det nya betongsorter som kan underlätta själva arbetet och även …

2023-05-29 Betong29 maj 2023 Vid nyproduktion av bostäder och kontor ställer betongens restfukt ofta till problem. Genom att fuktsäkerhetsprojektera konstruktioner kan …

2023-05-11 Betong11 maj 2023 Betongbranschen bedriver sedan ett antal år tillbaka ett intensivt hållbarhetsarbete med fokus på minskad klimatpåverkan för att …

2023-04-24 Betong24 april, 2023 I en artikelserie under 2022 i Husbyggaren har Anders Selander och medförfattare beskrivit tekniker att mäta fukt …

2022-05-30 Betong30 maj 2022 Förekomsten av vatteninträngning i nya ytterväggar mellan betongelementens fogar och andra anslutningar har historiskt dokumenterats och förekommer …

2022-05-18 Betong18 maj 2022 Klimatförändringen går snabbare än vad någon kunnat förutse. FN:s klimatrapport IPCC 2022 är ingen munter läsning. För …

2022-05-05 Betong5 maj 2022 Forskare söker oftare efter skillnader än likheter och kan påvisade skillnader dessutom kopplas till problem blir det …

2022-04-11 Betong12 april 2022 Den viktigaste siffran vid fuktsäkerhetsbedömningen av ett betonggolv är ett procenttal från en RBK-mätning. Ligger detta procenttal …

2022-04-11 Betong11 april 2022 Genom att minska andelen cement, som står för en stor del av betongens klimatpåverkan, och använda aska …

2021-12-16 Betong16 december 2021 Emissioner i golvsystem till följd av alkalisk hydrolys har tidigare kopplats till fuktproblem i det betongbaserade underlaget. …

2021-04-19 BetongText: Marcin Stelmarczyk, Ted Rapp, Hans Hedlund och Staffan Carlström Fuktrelaterade problem i betongbaserade golvsystem kan lätt leda till skador …

2021-04-16 BetongMinusutsläpp med trä?Ett annat sätt att minska betongens klimatavtryck är att bygga i trä. Veidekke bygger trähuskvarteret Cederhusen i Hagastan …

2021-04-13 Betong13 april 2021 I skrivande stund har ca 6 % av Sveriges befolkning fått sin andra dos vaccin mot Covid-19. …

2020-05-14 BetongI denna artikel presenterar Anders Lindvall resultaten från SBUF-projektet Produktionsteknik för höga byggnader i betong. Bakgrunden till projektet är ett …

2020-03-11 Betong, Klimatsmart byggande11 mars 2020 I dagsläget är cirka 20 procent av all cement som används i Sverige så kallad anläggningscement vilken …

2019-08-29 BetongApril 2019 Prefabricerade betongelement har använts under lång tid och under senare har användningen också ökat. Korrekt projekterat och utfört …

2019-08-29 BetongApril 2018 Riksbyggen gjorde Sveriges första upphandling av klimatsmart betong hösten 2015 för bostadsrättsföreningen Viva i Göteborg. Den byggs nu. …

2019-08-29 Anläggning, BetongApril 2018 En ny Öresundsbro med nollutsläpp av växthusgaser år 2045. Det är målet för en innovationstävling mellan två lag …

2019-05-15 Betong15 maj 2019 Valet av betong påverkas – förutom av grundläggande beständighetskrav – alltmer av andra aspekter som framför allt …

2018-05-13 BetongSå står man där med för höga fuktsiffror eller en utvecklad emissionsskada. Vad gör vi nu? Vi måste ju komma …

2018-03-13 BetongGenom aktiva val och ett medvetet klimatarbete i samverkan mellan alla aktörer i värdekedjan finns det möjligheter att reducera klimatbelastningen …

2017-06-07 BetongParkeringshus och garage tillhör den mest utsatta typen av betongkonstruktion, framför allt när det gäller armeringskorrosion. Idag saknas det klara …

2017-04-24 Betong24 april, 2017 Så står man där igen med en betongmätning som är för blöt för att få lägga mattan. …

2017-02-12 BetongVecka 28-29 i juli kommer den spännande sidoförflyttningen av östra broöverbyggnaden att ske. Strax norr om Stockholm byter NCC ut …

2017-02-12 BetongPrivat villa i Guimaraes, Portugal Hur utnyttjar vi de resurser vi har att tillgå? Hur förvaltar vi den nyfikenhet som …

2017-02-12 Betong2 december 2016 Mer än femtusen människor har dött i lungcancer av blåbetong sedan den började användas i byggnationer. Det …

2016-09-14 BetongSeptember 14, 2016 Cirka en halv kubikmeter per person är den årliga konsumtionen av betong i Sverige idag. Det gör …

2015-11-02 Betong, Byggmetoder och MaterialDe vanligaste färgerna att måla betong med är akrylatfärger, det vill säga organiska. Det finns andra lämpliga oorganiska färger som …