I Husbyggaren nr 2, 2017 sammanfattades ett SBUFprojekt med fokus på optimalt ytskydd av parkeringsdäck i betong. I projektet har bland annat en hjälpmetod för val av lämpligt ytskydd i golvnivå utvecklats. I ytterligare en artikel nr 2, 2018 presenterades metoden mer ingående. I denna artikel tar vi upp ett helt nytt SBUF-projekt med liknande problematik rörande beläggningssystem på träbjälklag. läs hela arktikeln som pdf här.
Parkeringshus i trä i stadsmiljö finns idag i Skellefteå (Ekorren), Gävle (Briggen) och Växjö (Limnologen). I Skellefteå och i Gävle har man valt polyuretanbaserat beläggningssystem. I Växjö utgörs systemet av gjutasfalt på tätskiktsmatta. Det planeras för ytterligare parkeringshus, bland annat i Malmö. Ett flertal parkeringshus i trä finns redan i övriga Europa.
Parkeringshus i trä byggs idag med en bärande stomme bestående av pelare och balkar av limträ som kombineras med bärande bjälklag i så kallat KL-trä (korslimmat trä). Men träbjälklaget måste skyddas med lämpligt beläggningssystem, och täthet är om möjligt ännu viktigare för trä än för betong.
Trä rör sig mer än betong. Beläggningssystemet måste därför kunna ta upp dessa rörelser utan att spricka eller lossna från underlaget. Trä leder värme betydligt sämre än betong och det tar således avsevärt längre tid för underlag och beläggningssystem att svalna på ett träbjälklag än på ett betongbjälklag, vilket kan orsaka blåsbildning. Detta gäller speciellt för beläggningssystem med gjutasfalt som har hög utläggningstemperatur. Detaljutformningen skiljer sig och här saknas ritningar och anvisningar som behöver tas fram.
UPPLÄGG FÖR SBUF-PROJEKT 13793
Projektet indelas i följande delar:
- Möjliga typer av beläggningssystem på träunderlag – en Översiktsrapport
- Provning av egenskaper som bedöms som speciellt känsliga för träunderlag – Vidhäftning
- Materialval och Detaljutformning – Arbetsgrupper
- Informationsspridning
Möten, lägesrapport och slutrapport för projektet ingår också.
I det aktuella SBUF-projektet tas underlag fram för hur ett beläggningssystem på parkeringsdäck av trä bör utformas, skyddas och underhållas på ett optimalt och ekonomiskt hållbart sätt. Resultat och erfarenheter från tidigare SBUF-projekt om beläggningssystem på P-däck av betong utnyttjas, liksom erfarenheter från Trafikverkets träbroar. Vidhäftningsprovning i laboratoriet ingår som speciell del i projektet.
Den direkta och stora nyttan med projektet är att i ett tidigt stadium kunna leverera specifikation och regelverk för beläggningssystem på P-däck av trä, och härmed kunna underlätta valet av lämpligt system samt förhindra onödiga och dyra skador på grund av okunskap och osäkerhet vid val och installation av system.
Projektet löper under innevarande år och en slutrapport förväntas klar i december 2020. Medverkande parter i projektet är: Flowcrete, Sika, Sto, Teknos, Tikkurila, Weber, Binab, DAB, Duo, BMI, Nordic waterproofing, KTF, Tyréns, Skanska, Holmlunds Måleri, P Malmö, Göteborgs Stads Parkering, Ylva Edwards Materialteknik, Golvanalys Sverige, Martinsons och Peab. Fler parter kan tillkomma. Sökande hos SBUF för projektet är Peab.
ÖVERSIKTSRAPPORT
En översiktsrapport har inledningsvis tagits fram i projektet. Förekommande beläggningssystem till P-däck av betong bedöms där teoretiskt med avseende på potential att fungera väl även på P däck av trä. Bedömningen har gjorts mot bakgrund av kunskap, resultat och erfarenheter från genomförda SBUF-projekt sedan 2013 om optimalt tätskikts- och beläggningssystem på P-däck av betong (SBUF-projekt 12764, 12936, 13084, 13212, 13375, 13510 och 13700). Bedömningen ligger till grund för vilka typer av system som sedan ingår i projektets laboratorieprovning. Erfarenheter från beläggningssystem på träbroar har även vägts in, liksom resultat från en studie om tätskikt på träytor som genomfördes 2006 vid SP. Ingen regelrätt litteraturstudie har dock ingått i projektet.
Erhållna svar från en genomförd enkät sammanfattas och kommenteras också i Översiktsrapporten.
Följande konstateras rörande möjliga typer av beläggningssystem på träunderlag. Här avses de tre huvudtyperna: bitumenbaserat system, härdplastbaserat system samt hårdbetong (cementbaserade system).
Bitumenbaserat beläggningssystem
Ett bitumenbaserat tätskikts- och beläggningssystem utgörs ofta av gjutasfalt i kombination med tätskiktsmatta. Även asfaltbetong på tätskiktsmatta förekommer. Den största utmaningen med ett bitumenbaserat system är risken för blåsbildning, speciell när en helsvetsad tätskiktsmatta ingår i systemet. Sjunkmärken kan ibland uppstå i gjutasfalt vid långvarig tung punktbelastning. GAFS (Gjutasfalt– föreningen i Sverige) har därför intagit en avvaktande inställning till projektet. Systemets förhållandevis höga vikt behöver också beaktas. Till systemets fördelar hör lång erfarenhet och livslängd. Enligt uppgift och erfarenheter från Schweiz läggs tätskiktsmattan och gjutasfalten (två lager) ut på två lager av gasavledande nät/väv. Deras erfarenheter är att systemet fungerar väl så länge inte sommartemperaturerna når extrema nivåer. Erfarenheterna baseras dock i stor omfattning på träbroar.
Bedömningen som görs i Översiktsrapporten är att ett bitumenbaserat beläggningssystem kan fungera väl på P-däck av trä, men att vissa förändringar kan krävas rörande val av material och systemuppbyggnadens utformning.
Härdplastbaserat beläggningssystem Den generella uppbyggnaden av en härdplastbeläggning (polyuretan, polyurea, epoxi eller akryl) görs som regel i flera skikt av härdplast inklusive eventuellt spricköverbryggande membran och stenmaterial i form av sand och filler. Även topplack kan ingå.
Den största utmaningen med härdplastbaserat system är sprickbildning och slitstyrka. Vidhäftningsförluster kan också uppstå. Spricköverbryggande förmåga kan åstadkommas med lämpligt val av härdplast och eventuellt elastiskt membran. Epoxi är som regel mer sprickbenäget än övriga härdplaster. Tjockleken har stor betydelse för beläggningens slitstyrka. Den bör inte understiga 3 mm.
Intresset för projektet har varit stort från tillverkare av härdplastbeläggningar och det finns ett stort urval av beläggningsalternativ som kan passa för träunderlag. Här finns stora möjligheter.
Bedömningen som görs i Översiktsrapporten är att ett härdplastbaserat beläggningssystem kan fungera väl på P-däck av trä, och att ett elastiskt membran bör ingå för vissa system.
Hårdbetong
Beläggningssystem med hårdbetong kan vara modifierade på en rad olika sätt och kan vara mer eller mindre sprick- och krympbenäget. Intresset för projektet har varit svagt från hårdbetongbranschen. Bedömningen är dock att även en anpassad hårdbetongbeläggning kan fungera väl på P-däck av trä.
läs hela arktikeln som pdf här.
Ylva Edwards
Teknisk doktor i Vägteknik och
docent i Brobyggnad (KTH).
Seniorkonsult Ylva Edwards
Materialteknik AB
Håkan Forsberg
Golvbesiktningsman och konsult
i beläggningsmassor.
Golvanalys Sverige AB
Peter Jacobsson
Utvecklingschef Martinsons
