Oktober 2019 Det kan inte ha undgått någon att vi behöver göra drastiska åtgärder för att minska klimatpåverkan från vår livsstil, och att det är bråttom! Sveriges ambitiösa klimatmål gör oss till ett föredöme, förutsatt att vi inför och genomför seriösa åtgärder för att uppnå dessa. En viktig pusselbit i klimatarbetet är energieffektivisering i våra byggnader, då de står för fyrtio procent av Sveriges hela energianvändning. Mitt framför näsan har vi en guldgruva för att minska vår klimatpåverkan; Sveriges två miljoner småhus, i form av villor och radhus!
Åtta procent av Sveriges totala energianvändning och hela 23 procent av elen används i våra småhus. Nästan var fjärde använd kilowattimme el går alltså till våra småhus. Småhus byggda innan 1940 använder i genomsnitt 123 kWh energi per
kvadratmeter och år för värme och varmvatten. Detta ska jämföras med ett nytt småhus som typiskt använder knappt 50 kWh per kvadratmeter och år för värme och varmvatten, mindre än fyrtio procent av energianvändningen i ett äldre hus. Låt oss göra tankeexperimentet att vi kunde få de äldre småhusen att närma sig de nya i energianvändning, låt oss säga en halverad energianvändninng i det svenska småhusbeståndet, något som en nyligen genomförd studie visar är fullt möjligt. Det skulle frigöra ca 16 TWh om året, mer än produktionen från hela Ringhals 1 och 2.
Gjordes tillräckliga satsningar är det till och med potential för att småhusen kan bli nettoproducenter av energi. Trots det satsas det relativt lite på energieffektivisering i småhusen. Studien har genomförts inom ramen för innovationsklustret BeSmå, branschens innovationskluster för energieffektiva småhus, med finansiering från Energimyndigheten. Redan 2036 skulle småhussektorn kunna vara nettoproducenter av energi. Detta om energieffektiviseringsåtgärder och solenergiinstallationer genomförs i den takt som idag är lönsam, d.v.s. den så kallade ingenjörspotentialen. Studien har också tittat på vad som är en rimlig renoveringstakt och det scenariot visar att man då når en halvering av värmebehovet, redan 2033. Som bonus får en renoverad villa dessutom ofta betydligt bättre komfort inomhus, en jämn inomhustemperatur med minskat kallras och drag. Som hjälp i beslutsprocessen för energieffektiviserande åtgärder har BeSmå skapat ett visualiseringsverktyg för dessa och andra mervärden med energieffektivisering.
Åtgärder som har stor potential att kunna bidra till klimatsmarta småhus finns inom områden som styr och regler, varmvatten, fönster, vindsisolering, vitvaror, belysning, solenergi och konvertering av uppvärmningssystem. Utredningen visar att solenergi har en särställning i möjligheten att bidra till minskad mängd köpt energi.
Lokaler och flerbostadshus genomför renoveringar som leder till 0,8 respektive 0,4 procent per år ökad energieffektivitet i beståndet varje år. För småhus är takten bara hälften av flerbostadshusens energieffektiviseringstakt, ett slöseri både för de privatpersoner som bor i äldre småhus och för klimatarbetet. För att öka energieffektiviseringstakten krävs att det blir mer lönsamt och enklare att fatta klimatsmarta beslut för småhusägare. För att detta ska bli verklighet bedömer vi att det krävs styrmedel.
Vi vet att en stor majoritet av svenskarna vill bidra till klimatarbetet, men att många upplever att de inte kan. Ofta på grund av ekonomi eller på grund av svårigheter att hitta information. Många frågetecken ska redas ut vid köksborden runt om i landet. Vad ska jag göra för att skapa ett energieffektivt hus? Vad kan jag göra utan att det riskerar att bli fuktproblem? Hur vet jag om en åtgärd är lönsam? Hur hittar jag en hantverkare som kan ta ansvar för en renovering med hög kvalitet? Svaren är ofta svåra att hitta för den som inte är expert på energifrågor. Det betyder att många lönsamma, klimatsmarta åtgärder inte blir av. Energi och klimatrådgivningen gör här en ovärderlig insats och genom den nyligen lanserade Min husguide (www.minhusguide.se) hittar småhusägare handfasta tips på energieffektiv renovering. Många åtgärder är lönsamma, men med relativt lång återbetalningstid, vilket gör dem svåra att genomföra. Speciellt för de som redan slagit i bolånetaket.
ANDERS ROSENKILDE
Projektledare BeSmå,
Trä och Möbelföretagen
SARA BORGSTRÖM
Koordinator BeSmå,
WSP Sverige
