Sverige är en framstående tränation. 70% av Sveriges landareal består av skog och trämaterial är en resurs som ständigt ökar. Utöver att trä är en oändlig resurs är det ett klimatsmart material då det binder koldioxid och på så sätt motverkar växthuseffekten. Därför är det inte så konstigt att fler och fler kikar närmre på trä som huvudmaterial i sina nya projekt, men det finns fortfarande hinder som står i vägen för att kunna utnyttja materialets fulla potential. Läs hela artikeln som pdf här.
FÖRNYELSEBART MATERIAL OCH BANBRYTANDE ARKITEKTUR
Idag är skogens tillväxt större än dess avverkning vilket innebär att Sveriges skogstillgångar de senaste hundra åren har fördubblats, enligt Svenskt Trä . Många tycker dessutom att trä är estetiskt tilltalande och forskning visar att man genom att vistas i naturen uppnår en lugnande och stressdämpande effekt . I Japan har man i årtionden förstått vikten av skog och natur för människans välmående och införde redan på 1980-talet Shinrin Yoku (svenska: skogsbad) som behandling bl.a. mot stressrelaterad ohälsa. Att ta in skogen och använda trämaterial i byggnader skulle därför kunna bidra till mer välmående hemma- och arbetsmiljöer. Detta understöds dessutom av projektet Wood2New, som såg att trä hade positiva effekter på inomhusklimatet.
På grund av träets spännande egenskaper och symboliska värde har vi sett flera intressanta projekt dyka upp på sistone. Det kanske mest framträdande är Sveriges paviljong vid världsutställningen Expo 2020 i Dubai . Expot är nu försenat på grund av Covid-19 men kommer att genomföras med ett års förskjutning från 1 oktober 2021 till 31 mars 2022. Bidraget ”The Forest” byggs helt i trä och Sveriges deltagande genomsyras av ett hållbarhetsperspektiv. Det vinnande bidraget visar att träbyggande verkligen ligger i tiden. Ett annat projekt är Vasakronans Magasin X. Denna träbyggnad blir Sveriges största kontorshus med en stomme helt i trä. Vasakronans hållbarhetsmål med byggnaden är höga och kommer miljöcertifieras enligt LEED med den högsta klassningen Platinum.
BRANDSKYDDETS ROLL
”Att trä brinner är i princip en grundförutsättning för mänskligt liv, men också en utmaning för oss att hantera när vi bygger i trä.”
Så skrev Fredrik Nystedt, teamledare och brandingenjör på Briab, hösten 2018 i och med det utvecklingsprojekt han författade för Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, SBUF, där Briab medverkade tillsammans med Brandskyddslaget och andra branschaktörer. Projektets syfte var att dyka ner i utmaningarna med att bygga högt med träkonstruktion, en förutsättning för att träbyggandets framtida utveckling.
Det som är vackert kan alltså också vara farligt, det som ger liv kan samtidigt förstöra det. SBUF utvecklingsprojekt och den resulterade rapporten SBUF 13 371: Brandskydd i Br0-byggnader – Tillämpningsstöd vid brandteknisk dimensionering av höga Br0-byggnader med förnyelsebara material (trä) togs fram för att agera särskilt tillämpningsstöd för byggnader med över 16 våningsplan. Utmaningen med dessa höga byggnader, klassade som Br0-byggnader, är att det saknas allmänna råd för brandskyddets utformning för dessa och istället ska brandskyddet projekteras, utformas och verifieras med metoder för analytisk dimensionering. Samtidigt ger höga byggnader ytterligare miljövinster eftersom de använder landyta på ett effektivt sätt.
DAGS ATT BRANSCHEN TAR SITT EGET ANSVAR
Att bygga höga byggnader i trä skulle ge flertalet miljö- och klimatvinster. Förnybar, oändlig resurs som används på ett yteffektivt sätt. Att satsa mer på träbyggnationer känns därför som ett naturligt val för många. För att främja utvecklingen än mer är det därför upp till brandingenjören att se till att dessa träbyggnader på ett brandsäkert sätt kan byggas och brukas. Brand är träbyggnadens naturliga fiende och därför ser vi det som naturligt att brandskyddsdisciplinen kliver in och tar ansvar.
För oss är det självklart att branschen behöver bli bättre på att driva på sin egen utveckling och börja stå för sin egen innovation. Rapporten SBUF 13 371: Brandskydd i Br0-byggnader är ett exempel på hur branschen på ett sätt tagit ansvar, men vi menar att vi måste gå ännu längre. Nästa steg anser vi är digitalisering och BIM-projektering.
Fördelarna med BIM och digitala arbetsflöden ligger bland annat i den precision som modelleringen ger, men i synnerhet i den obrutna informationskedjan. Oavsett byggmaterial finns det tre aspekter att beakta vid dimensionering av brandskyddet; risk för brand- och brandspridning, insatstider för räddningstjänsten och tid för utrymning av byggnaden. En ytterligare dimension läggs på vid användningen av brännbart material, då det riskerar att öka brandspridningen. Dessa aspekter kräver hög noggrannhet under projekteringen liksom under förvaltningen. För att förvaltningsansvariga och byggherrar ska kunna följa upp byggnadens brandskydd krävs att relevant information sparas och förvaras tillgängligt för framtida bruk. Genom att arbeta BIM-baserat finns det större möjlighet att informationen sparas på rätt sätt vilket kommer förlänga brandskyddets livslängd.
Även under projekteringsprocessen kommer BIM att möjliggöra för högre kontroll. Om brandskyddsprojektören kliver in och arbetar i samma informationssystem som övriga kommer väsentlig information in på rätt sätt i övriga projektörers handlingar. Därmed behöver arkitekten inte tolka 2D-skisser eller brandskyddsbeskrivningar. SBUF 13 371: Brandskydd i Br0-byggnader understryker bland annat följande punkter för att säkerställa brandsäkerheten:
- Var noggrann med detaljer. Anslutningar (förband) är en svag länk som kräver särskild hänsyn.
- Implementera rutiner för kontroll av projekteringen som är aktiv under hela projekteringsfasen.
BIM-projektering understödjer båda punkterna då informationen inte kan misstolkas på samma sätt i teamets informationssystem och det digitala arbetsflödet öppnar upp för att brandprojektören aktivt bidrar under hela projekteringsprocessen…Läs hela artikeln som pdf här.
Michael Strömgren
Public Affairs Manager
Briab, Forskning och utveckling
Filippa Wieselgren
Marknadsansvarig Bimfire
Briab, New Technologies
