Hur får vi bättre energimätning och uppföljning i nya flerbostadshus?

8 december 2020 Sedan 2006 finns krav på energimätning i byggnader för att redovisa bygglov och erhålla slutbesked. Från och med 2016 ska dessutom energianvändningen verifieras och normaliseras, dvs. korrigeras till normalt brukande. Detta ställer stora krav på uppföljande mätningar i byggnader, vilka till övervägande del har varit bristfälliga, kraven till trots. Läs hela artikeln som pdf här

Energianvändningen är ofta i fokus vid nybyggnad. Detaljerade teoretiska beräkningar utförs, som redovisas för Byggnadsnämnden vid ansökan om bygglov. Beräkningarna utförs ofta utan tillräckliga säkerhetsmarginaler för variationer i utförandekvalitet. När uppföljning sedan skall göras så visar det sig i många fall att det är svårt att ta fram motsvarande uppmätta värden och det råder osäkerhet kring vad mätningarna omfattar.

Det finns gott om exempel på bristande mätningar dokumenterade i olika rapporter det senaste åren. Det gäller även för projekt som erhållit speciella bidrag för mätningar, exempelvis Energimyndighetens och Boverkets projekt om NNE-hus, uppföljning av SABO Kombohus, m.fl. Brister i dokumentation har även påtalats som resultat av projektet Energikartan (Energimyndigheten/SBUF).

Ett problem är att beställare, konsulter och entreprenörer bara har sin egen bild av syftet med mätningarna, och att då beslut tas som är bra för just den aktören men som påverkar helheten negativt.

Konsekvenser av icke fungerande mätningar
Utan fungerande mätningar finns uppenbara risker för:

att lagkrav på mätning inte uppfylls,
sämre energiprestanda och energiklass vid energideklaration,
att ev. certifieringskrav inte kan verifieras,
svårare verifiering av byggnadens energiprestanda,
garantikrav på energiprestanda och funktion av mätningar,
svårare (och dyrare) felsökning i anläggningen,
sämre precision i intrimning och injustering.

Mätningar kan öka driftnettot och vara en billig försäkring
Grundnivån på mätningar är uppfyllande av lagkrav i BBR och BEN, vilket också innefattar energiuppföljning. För effektiv felsökning krävs fler mätningar och tätare avläsningsintervall än för uppföljning, och det finns en tendens att pruta bort undermätare för att minska byggnadens investeringskostnader. Man bör då ha i åtanke att mätare i många fall utgör en mycket billig försäkring, i och med att prestandaavvikelser och fel lättare kan hittas, intrimning underlättas m.m.

Fungerande mätningar är en förutsättning för att kunna hitta och kunna åtgärda avvikelser och fel i konstruktioner och installationer. Därigenom kommer glappet mellan beräknad och uppmätt energianvändning att minska och byggnadens driftnetto kommer att påverkas positivt. De ekonomiska riskerna för byggherren kommer också att minska.

Utmaningen är att tänka till och planera mätningarna i ett tidigt skede och sedan se till att alla mätare, kommunikation och system för mätdatahantering kommer på plats och fungerar. Bra och enkla rutiner, helst automatiserade, bör skapas för uppföljning, energiverifiering och felsökning.

Att när byggnaden tagits i drift felsöka ett icke fungerande eller otillräckligt definierat mätsystem är tidsödande och kan vara betydligt dyrare för beställaren än att ha utökade kontroller i tidigare skeden.

Projektet
Mot bakgrund av ovanstående erfarenheter har en förstudie Säkerställande av energimätningar i nybyggda flerbostadshus med finansiering från SBUF (projektnummer 13658) genomförts av Teknik- och miljöutskottet vid Stockholms Byggmästareförening i samarbete med Sveby. Både projektutvecklare som bygger bostadsrätter och långsiktiga fastighetsägare som bygger bostäder för egen förvaltning har deltagit. Projektets mål har varit att ta fram och redovisa standardiserade anvisningar för energimätningar i flerbostadshus, som kan följa med i hela kedjan av aktörer och aktiviteter i processen för att säkerställa och underlätta uppföljning och verifiering…. Läs hela artikeln här som pdf.