Grönt är skönt men inte helt skötselfritt – så sköter vi gröna täta tak

1 mars 2021 I Husbyggaren nummer 3/2019 berättade vi om några viktiga aspekter och krav som bör ställas på gröna tak i dagens byggprojekt. Högst upp på agendan ligger täthet, säkerhet och dagvatten. Artikeln avslutades med konstaterandet att en kartläggning över skötsel och underhållsfrågor saknas och ska tas fram. Läs hela artikeln som pdf här.

I föreliggande artikel lyfter vi just skötselfrågorna. Vad har saknats? Vad har åtgärdats inom det aktuella Vinnovaprojekt (UDI Steg 3) Gröna Täta Tak (GTT)? Och vad återstår att göra efter att projektet avslutats? Projektet löper efter viss förlängning fram till november 2020.

Skötsel av gröna tak
Man skiljer på olika typer av underhåll:

Planerat underhåll – byte och utveckling av ett grönt tak
Avhjälpande underhåll – stödsådd, återplantering med pluggplantor, dress med nytt material som t.ex. biokol, m.m.
Drift – rensning, bevattning, ogräsrensning, skräpplockning m.m.

Driften är den stora kostnaden under ett grönt taks hela livslängd och den måste ske regelbundet. Det mest grundläggande är att man har tillsyn på avvattning och rensar denna från skräp och växtdelar.

Totalentreprenad blir billigast i byggskedet för ett grönt tak och är därför vanligare än utförandentreprenad. Tyvärr kan det förra på sikt bli betydligt dyrare. Okunnighet, tidsbrist och ovillighet att ta ansvar gör tyvärr också att man ofta väljer totalentreprenad.

Grunden i totalentreprenaden är att beställaren ska granska projektörens handlingar, vilket kan bli svårt under processens gång. Här saknas vägledning, teknisk beskrivning och checklista. För att säkerställa en bra överlämning bör förvaltaren också tas med i processen. Egenkontrollen är bra men inte tillräcklig. Den fungerar inte tillfredsställande och är därtill svår att kontrollera. Ofta saknas det kunniga besiktningsmän som dessvärre godkänner ofullständiga eller felaktiga gröna tak.

För att kunna uppnå hållbar kvalitet på ett grönt tak måste man förbereda för en bra övergång till förvaltning, dvs. en driftoch underhållsplan behövs. För att detta ska fungera måste man också ha varit tydlig med vad det är tänkt att taket ska användas till.

Finns t.ex. vattenutkastare? Det är helt avgörande om man ska vattna eller ha avancerade perennplanteringar.
Hur fungerar logistiken? Kan man få upp dressjord, plantor och gödning på taken?
Finns planerade ytor där man kan gå utan att skada växter?
Hur tar man sig upp på taket säkert?
Behövs snöskottning och service? Hur ska detta i så fall utföras och av vem?
Takets design måste med andra ord fungera med funktioner som ligger i linje med dess syfte.

Kvalitet kan säkerställas med färdigställandeskötsel och garantiskötsel, vilket också till viss del erbjuds av leverantören (för att garantin ska gälla). Innehållet i en garantiskötsel behöver emellertid beskrivas tydligt för att parterna ska vara säkra på vilken kvalitet och standard som gäller.

Ett sätt att få bort en hel del reklamationer och underhållsproblem är att undvika de allra tunnaste gröna taken och istället fokusera på kraftigare växtbäddar där vegetationen inte behöver bevattnas i ett senare skede. Ett förslag på minimitjocklek borde kunna tas fram i Vinnovaprojektet, menar man från beställarsida.

Det är också viktigt att ta höjd för kommande klimatförändringar. Hur ser framtidens gröna tak ut? Om vi får ett klimat i Sverige som liknar det som man har längre ner på kontinenten så innebär det att man inte kommer att kunna bygga gröna tak med substrattjocklekar ner mot 5 cm. Ett substrat på 3 cm är helt otänkbart i t.ex. södra Tyskland eller Italien.

Skötselaspekter som tagits upp i projektet
Drift- och underhållsfrågor har drivits hårt inom projektets Steg 3. Flera workshoppar, möten och besök på gröna tak har genomförts. En rad generella önskemål och förslag på utvecklingspunkter har tagits fram av Stockholmshem för behandling i projektet.

Mot bakgrund av dessa beställarens önskemål och krav har man i den reviderade Grönatakhandbokens del om växtbädd och vegetation utvidgat kapitlet om skötsel och underhåll. Det nya innehållet behandlas kortfattat i avsnitten nedan.

Skötsel och underhåll
Skötseln av en grön anläggning står i relation till de valda installerade systemen men också till de förväntningar som beställaren har på anläggningen. För att man ska få en bra anläggning är det viktigt att kommunicera tydligt med hyresgäster och andra brukare kring de tänkta målen med det gröna taket. Skötselbehovet av gröna tak har ibland gett upphov till förvirring då system
ibland har sålts in som skötselfria byggprodukter. Just idén om att framförallt de tunna gröna taken är ett byggmaterial och inte ett levande biologiskt system ligger bakom en del av denna problematik. Om man istället mer fokuserar på taken som gröna miljöer så kan man också lära sig hur man sköter och underhåller dessa genom att titta på markbaserade system. Många av de skötselprodukter som beskrivs i Sveriges allmännyttas manualer för markbaserade grönytor kan direkt appliceras på gröna tak, speciellt gröna tak med park- och trädgårdskaraktär.

Skötsel av gröna tak är inte bara kopplat till typ, utan beror också på vilken fas taket befinner sig i. Själva skötseln kan delas in tre steg: installationsskötsel, färdigställande-/ garantiskötsel och underhållsskötsel.

Installationsskötsel innebär bevattning och kontroll av att växtmaterialet förankrats och rotar sig väl.

Färdigställande-/garantiskötsel ska stötta och gynna vegetationen, och krävs under
1–2 år beroende på vegetationstyp. Ogräsrensning och omplantering kan ibland ingå. Att ha skötsel efter anläggningsutförandet är ytterst viktigt för att uppnå en anläggning med kvalitet.

Underhållskötsel syftar till att bevara den från början avsedda funktionen. Bevattning är som regel inte nödvändig på sedumtak som får tillräckligt substratdjup såso sedum-ört eller ängstak men bör finnas tillgänglig vid anläggning och i händelse av extrem torka.

Samtliga anläggningar bör ha återkommande tillsyn av avvattningssystem 1–2 gånger per år för att se till att löv, växtdelar eller dylikt inte har satt igen brunnar eller rännor. Vegetationsfria zoner såsom singelremsor mot sarg eller fasad m.m. bör kontrolleras och rensas. Samtidigt kontrolleras vegetationens status och behov för att undvika att en underhållsskuld och stora framtida investeringar byggs upp.

Bekämpningsmedel ska aldrig användas på ett grönt tak. Gifterna följer lätt med vid avrinningen från taket och ut i dagvattenrecipienter. Av samma anledning bör gödsling genomföras med inkapslad långtidsverkande gödsel och sparsamt. All skötsel på taken ska utföras enligt Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS) för arbete på tak. Hänsyn till boendes säkerhet och utemiljö ska också iakttas under och efter arbete. Det är fastighetsägarens ansvar att nödvändiga säkerhetsinstallationer för arbetets utförande finns och underhålls.

Skötseln kan också utföras i relation till vegetationssystem.

Läs hela artikeln som pdf här.