1 mars 2021 Samhällsbyggnadssektorn i Sverige står för en betydande andel av landets utsläpp av växthusgaser. I ett led att styra branschen mot en mer hållbar riktning har Boverket fått i uppdrag att underlätta införandet av klimatdeklaration vid nybyggnation. Redan i januari nästa år, 2022, föreslås att nya krav på redovisning av klimatdeklaration vid uppförande av nya byggnader införs för de som söker bygglov. Men vad innebär redovisning av klimatdeklaration? Läs hela artikeln som pdf här.
Kravet på klimatdeklaration innebär att byggherren behöver redogöra för beräknad klimatpåverkan från byggnaden redovisat som kg koldioxidekvivalenter per m2 bruttoarea (bta) för att få slutbesked. Vissa byggnader är dock undantagna från kravet, exempelvis jordbruksfastigheter, industribyggnader samt mindre byggnader.
Utsläpp som ska redovisas är för byggskedet, det vill säga materialproduktion, transporter och produktion fram till färdig byggnad. I standardiserad livscykelanalys, (lca) omfattar dessa lca-modulerna a1–a5 (råvaruförsörjning, transport och tillverkning i produktskedet samt transporter, bygg- och installationsprocessen i byggproduktionsskedet, där även materialspill på byggplatsen ingår) (fig 1, byggnadens livscykelskeden). De byggnadsdelar som föreslås ingå i redovisningen är bärande konstruktionsdelar, klimatskärm och innerväggar. Markberedning, grundläggningsarbeten och installationer ingår däremot inte.
Rent konkret innebär detta att det görs en sammanställning av materialval samt den energi- och bränsleåtgång som behövs för att uppföra byggnaden. Här kan ofta data användas som sammanställs då en ekonomisk kalkyl tas fram. För beräkning av klimatpåverkan uttryckt som co2-ekvivalenter kan sedan antingen specifika data användas eller generiska data från den klimatdatabas som Boverket håller på att ta fram och som tillsammans med vägledning kommer att färdigställas under 2021. Redan nu finns flera olika lca verktyg som kan användas, av vilka några listas på sida 13.
Miljöbedömningsmetoden miljöbyggnad har redan tagit hänsyn till detta i indikator 15 – Stommen och grundens klimatpåverkan, där det ställs krav på liknande beräkningar. Emellertid ingår inte klimatskärm och hela innerväggarna, endast material som hör till stommen (bärande väggar, pelare, balkar, bjälklag och grundläggning ner till dräneringsskiktet) räknas in. Miljöbyggnad går steget längre gällande kraven för betyget Silver och Guld då det även krävs att en viss del av livscykelanalysdatan kommer från epd:er (Environmental Product Declarations). För att erhålla Guldbetyget krävs dessutom att man visar att man minskar koldioxidutsläppen med minst 10 % lägre än Silver-nivå för redan vald byggnadsutformning, stomme och grundläggning. Det kan exempelvis göras genom förändringar i stommens materialåtgång eller i materialval.
Anledningen till att nu även byggnadsmaterialen hamnar i fokus vid byggnation är att uppförandet av byggnader i storutsträckning påverkar koldioxidutsläppen. Nu när det krävs en snabbare omställning till låga utsläpp för att Sveriges klimatmål ska uppnås behöver även byggnadssektorn bidra i större omfattning.
Enligt boverkets färdplan (Boverket 2020) är bygg- och fastighetssektorn inhemska utsläpp av växthusgaser cirka 12 miljoner ton co2-ekvivalenter. Det utgör cirka en femtedel av Sveriges totala utsläpp av co2, varav nybyggnation och rivning medför ungefär en tredjedel. Regler om klimatdeklarationer är ett sätt att få byggbranschen att minska utsläppen från materialanvändningen i byggskedet för att omställningen mot netto-noll samhället ska gå snabbare.
Netto-noll samhälle innebär ett samhälle som inte har några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Sverige har som mål att nå nettonollutsläpp 2045 enligt det klimatpolitiska ramverket. Rent konkret betyder det att utsläppen från verksamheter inom Sverige 2045 ska vara minst 85 % lägre än utsläppen år 1990. För att klara de återstående 15 % får kompletterande åtgärder räknas in. Det kan till exempel vara ökade upptag av koldioxid i skog och mark eller investeringar i förnybar energi i andra länder. I E2B2-PROJEKTET Miljökrav, energianvändning och klimatpåverkan – samband och möjligheter” vid Högskolan i Gävle studerar vi flera av Miljöbyggnads indikatorer, däribland indikator 15. När vi granskar vilken miljöpåverkan indikatorer och krav innebär så ligger det nära till att även reflektera över vilka möjligheter den nya klimatdeklarationen ger men också påtala dess brister.
Att införa nya regler stegvis är säkert det som är enklast för byggbranschen. Från klimatsynpunkt är det dock angeläget med skyndsam omställning för att lyckas att uppfylla 1,5 graders målet. Att minska klimatpåverkan från byggnader är möjligt. Vid jämförelse av fyra olika byggnader som miljöcertifierats i Miljöbyggnad 3.0 så varierar utsläppen av koldioxidekvivalenter från stommen mellan 110–305 kg CO2-ekvivalenter/ m2 Atemp. Tidigare internationella jämförelser av olika byggnaders livscykelutsläpp av co2-ekvivalenter visar också att variationen kan vara stor och trenden är att utsläppen från byggnadsmaterialen ökar. De undersökta bostadsbyggnaderna varierade i utsläpp från materialen med mellan 165–665 kg CO2-ekvivalenter/m2 BTA och kontorsbyggnader med mellan 355–580 kg CO2-ekvivalenter/m2 BTA (mellan första till tredje kvartilen). Skillnaden mellan de miljöcertifierade byggnaderna och de andra beror delvis på att byggnadsstommen endast står för en del av byggnadsmaterialens samlade utsläpp under hela byggnadens livslängd.
Läs hela artikeln som pdf här.
Marita WallhagenTekn. dr, universitetslektor,
Högskolan i Gävle,
Arkitekt SAR/MSA,
Arkitektgruppen i Gävle AB
Jan AkanderTekn. dr, universitetslektor,
Högskolan i Gävle
ABolfazl HayatiTekn dr, universitetslektor,
Högskolan i Gävle
Thomas JungellInd. doktorand, företagsforskar-skolan
Future Proof
Cities, Högskolan i Gävle,
Högskolan Dalarna samt
Kopparstaden
Mathias CehlinDocent energisystem,
programledare
Urban Transition,
Högskolan i Gävle
