Det naturliga steget när en entreprenad färdigställts är att slutbesiktiga utfört arbete. En genomförd slutbesiktning får rättsverkningar som bl.a. innebär att krav måste framställas inom viss tid. Men vad händer om slutbesiktning inte genomförs?
Till slutbesiktning kan en rad olika rättsverkningar kopplas – bl.a. preskription. Att en fordran är preskriberad innebär att det inte längre går att få betalt för den.
Om slutbesiktning uteblir[1] kan flera frågor uppstå, t.ex. från vilket datum preskriptionstid ska räknas och om preskription inträtt. Detta eftersom preskriptionstiden enligt AB 04 och ABT 06 i de flesta fall räknas från entreprenadens godkännande. Slutbesiktning ska verkställas vid kontraktstidens utgång eller, om entreprenaden färdigställs senare, utan dröjsmål efter det att entreprenören anmält att entreprenaden är färdigställd. Det åligger vidare beställaren att verkställa slutbesiktningen. Som bekant ska en entreprenad godkännas vid slutbesiktning om fel ej föreligger. Vad som gäller avseende preskription om slutbesiktning uteblir regleras dock inte i vare sig AB 04 eller ABT 06.
Högsta domstolen, HD,) har i NJA 2015 s. 862 uttalat sig om vad som gäller om slutbesiktning uteblir. Tvisten gällde tolkning av preskriptionsbestämmelserna i ABT 94. Avgörandet är dock vägledande även för AB 04 och ABT 06. I målet hade slutbesiktning av underentreprenörernas arbeten genomförts och entreprenören hade innan dess anmält att entreprenaden var färdigställd och tillgänglig för slutbesiktning. Någon slutbesiktning av entreprenaden genomfördes dock aldrig. Ungefär ett år efter slutbesiktningen av underentreprenaderna tillställde entreprenören beställaren skriftligen krav avseende bl.a. fordringar för tilläggsarbeten. Beställaren invände att kravet var preskriberat. Frågan HD hade att pröva var när preskriptionstiden för entreprenörens fordran skulle anses börja löpa. I och med att någon slutbesiktning inte hade hållits hade entreprenaden nämligen inte heller godkänts. Efter att ha uttömt samtliga tolkningsfaktorer, enligt den tolkningsmetod av standardavtal som HD utvecklat genom sin praxis på senare år, utan att finna ett klart stöd för frågans avgörande gjorde HD en mer övergripande rimlighetsbedömning. HD fann att något stöd för en tolkning innebärande att preskriptionstiden ska räknas från den tidpunkt då entreprenören avslutat sina arbeten inte fanns, även om det enligt HD vore en lämplig lösning. Preskriptionstiden börjar med andra ord inte löpa från den tidpunkt då besiktningen borde ha skett. Mot bakgrund därav fann HD att entreprenörens fordran inte var preskriberad, trots den förhållandevis långa tid som gått sedan entreprenaden anmälts vara färdigställd och tillgänglig för slutbesiktning till det att kravet framställdes.
HDs avgörande innebär att någon preskriptionstid för kontraktsfordringar inte börjar löpa förrän entreprenaden godkänts. Att slutbesiktning uteblir medför således helt enkelt att klockan för en entreprenör att framställa sina krav för t.ex. tilläggsarbeten inte börjar ticka. Det är bl.a. därför av stor vikt för en beställare att se till att slutbesiktning hålls, eftersom krav annars kan ställas mot denne långt senare än vad som vanligtvis är möjligt enligt AB 04 och ABT 06. Om slutbesiktning hade hållits i målet ovan och i anslutning till att entreprenaden anmälts färdigställd hade entreprenörens fordran med all sannolikhet ansetts vara preskriberad, då kravet i sådana fall hade framställts mer än sex månader efter entreprenadens godkännande.
Christofer Bjerkhoel
Bitr jurist på Foyen Advokatfirma
christofer.bjerkhoel@foyen.se
[1] Orsakerna till varför en slutbesiktning uteblir kan variera och kommer inte utvecklas här.
