27 september 2021 För att påverka en byggnads klimatavtryck kommer återbrukade produkter spela en stor roll framgent eftersom befintliga produkter som återbrukas genererar lägre koldioxidekvivalenter än nya, jungfruliga, produkter. Vilka möjligheter har vi då inom vår brandskyddsprojektering av ett objekt att dimensionera med återbrukade produkter?
TEXT: CECILIA WETTERQVIST
Då byggsektorn har en betydande klimatpåverkan krävs inte bara nya innovationer och tekniker utan även förnyade arbetsmetoder och affärsmodeller inom branschen för att nå Sveriges klimatmål om noll nettoutsläpp av växthusgaser 2045 (1). Inom ramen för detta utvecklingsarbete har cirkulär ekonomi och cirkulärt byggandande blivit fokusområden, och Regeringskansliet har tagit fram en handlingsplan för omställning till cirkulär ekonomi (2) med ett övergripande mål om att en omställning till en cirkulär ekonomi ska bidra till att nå miljö- och klimatmålen samt nå de globala målen i Agenda 2030. För byggsektorn ingår cirkulärt byggande i detta mål. Cirkulärt byggande medför i praktiken olika sätt att minimera avfall eller öka materialåtervinningen. Med detta cirkulära flöde påverkas hur mycket koldioxidekvivalenter en produkt genererar.
Nya, jungfruliga produkter genererar mer än återbrukade produkter. Från och med 1 januari 2022 träder den nya lagen om klimatdeklaration för nya byggnader i kraft (3). Detta krav blir en katalysator för att arbeta med cirkulärt byggande, då återbrukade produkter kommer kunna påvisa lägre koldioxidekvivalenter/BTA än jungfruliga produkter vid utvärderingar av en byggnads klimatavtryck. Boverket arbetar med att ta fram förtydligande gällande hur dessa klimatdeklarationer ska tas fram. Initialt ställs endast krav på en redovisning varpå kravnivåer inte är fastställda. De nya kraven avseende klimatdeklarationer omfattar stomme, fasad och innerväggar, men på sikt är det inte omöjligt att ytterligare delar av en byggnad kommer ingå och att även gränsvärden att förhålla sig till tas fram.
Det finns flera drivkrafter än lagstiftningen som arbetar för en förändring avseende materialförbrukning. Som ett exempel kan nämnas den Storstadsöverenskommelse för cirkulärt byggande 2030 (4) som togs fram 2020. Det är en studie genomförd av Göteborgs Stad, Stockholms Stad, Malmö Stad och Delegationen för cirkulär ekonomi i syfte att ge ett kunskaps- och beslutsunderlag för fortsatt utvecklingsarbete mellan storstäderna och branschen. Det finns även initiativ där aktörer försöker skapa marknadsplatser för återbrukat material, som t.ex. CCBuild skapat av Centrum för Cirkulärt. Men hänger regelverket med för att möta den omställning som pågår inom byggsektorn? Ges vi möjlighet att dimensionera brandskyddet i en byggnad på ett sätt så att återbrukat material kan användas i våra nybyggnationer?
BRANDTEKNISKA UTMANINGAR VID ÅTERBRUK
Nästan samtliga delar i en byggnad har någon sorts brandkrav. Det kan handla om brandtekniska klasser avseende byggnadsdelar som ingår i en brandcellsgräns, eller krav på en byggnads bärande stomme, ytskiktkrav inom byggnaden eller på isoleringsmaterial m.m. Dimensionering av brandskydd idag utgår ifrån Boverkets Byggregler, BBR (5). Regelverket består av föreskriftstexter som redogör vilken kravnivå som ska uppfyllas. Detta kan utföras på två olika sätt. Antingen uppfylls föreskriften genom att följa det allmänna råd som följer föreskriften, då sker dimensionering i enlighet med förenklad dimensionering. Som alternativ kan en analytisk dimensionering utföras, då väljer man ett annat sätt att utforma brandskyddet än det som redovisas som allmänt råd, och visar med en analys att föreskriftstexten ändå uppfylls. Kravnivån på brandtekniska egenskaper tenderar att öka med tiden vilket innebär att vissa äldre produkter inte uppfyller den nivå som föreskrivs idag. Ett sådant exempel är brandtekniska klasser på dörrar, där man sedan BBR 19 har ett rökgastäthetskrav på dörrar mot utrymningsvägar. Då det kravet inte förkom tidigare finns det inte några äldre dörrar som uppfyller det kravet.
Att vid nyproduktion använda återbrukade produkter med brandtekniska egenskaper som uppfyller kravnivån enligt förenklad dimensionering är en utmaning. Ofta utförs i stället en bedömning med analytisk dimensionering. Då sådan utformning inte alltid kan utföras kvantitativt, med beräknade värden som kan jämföras med vedertagna gränsvärden, får man ibland göra kvalitativa bedömningar. En sådan bedömning baseras på en argumentation och medför en projektrisk då det finns risk att sådan argumentation inte stöds av andra instanser, som t.ex. Stadsbyggnadskontoret vilka ger bygglov och slutbesked. Denna typ av brandteknisk dimensionering kan bli tidskrävande, och i de fall analyserna medför en signifikant projektrisk är det få projekt som vill bära den risken efter- som risken för negativa konsekvenser bedöms bli för stor. Ska cirkulärt byggande kunna bli storskaligt, och innefatta produkter med brandtekniska egenskaper, behöver detta beaktas vid revideringar av gällande regelverk, så att hållbarhet och cirkuläritet blir dimensionerande faktorer de också.
CE-MÄRKNING
Där det finns en harmoniserad standard för en produktgrupp ska produkten vara CE-märkt för att få säljas på marknaden (6). CE-märkningen berör inte bara produkter med brandtekniska egenskaper, utan gäller produkter i allmänhet. 
Exempel på produktgrupper med harmoniserad standard för brandtekniska egenskaper är brandklassade fönster och dörrar samt gipsskivor. Där en harmoniserad standard saknas kan byggprodukter ha bedömda egenskaper genom typgodkännande där produktens prestanda framgår. När en produkt på något sätt förändras utifrån hur den är provad förlorar den i praktiken CE-märkning den hade när produkten lämnade sitt tillverkningsställe. Att förstärka produkten eller på annat sätt förändra produkten påverkar således CE- märkningen eller typgodkännandet. Detta påverkar möjligheterna till att återbruka byggprodukter där dagens brandskyddskrav är högre än de som gällde när produkten tillverkades, och försvårar även i vissa fall när man vill använda produkter som uppfyller ställda krav. Hur frågan hanteras i praktiken varierar idag från fall till fall, om ens problematiken uppmärksammas. Det hade förstås underlättat om det inom ramen för gällande regelverk fanns ett tillvägagångssätt för återbrukade produkter, oavsett ålder på produkten, för att likrikta branschen.
BRANDTEKNISKA MÖJLIGHETER VID ÅTERBRUK
Visst finns det fall där vi använder återbrukade produkter redan idag. Vid en ändring inom en befintlig byggnad finns möjlighet att fortsatt dimensionera utifrån det regelverk som gällde när bygganden uppfördes, varpå äldre klassificeringssystem kan fungera. Skyddsnivån ska däremot uppfylla densamma som vid nybyggnation, men man ges större möjligheter än vid nybyggnation att bibehålla och förbättra befintliga produkter inom byggnaden. Denna typ av ombyggnationer omfattas dock inte av närmast kommande krav på klimatdeklarationer, varpå vinsterna med återbrukat material initialt inte fångas upp i några klimatdeklarationer för sådana projekt. Angreppsättet borde ändå till viss del kunna ge vägledning till hur brukade produkter med brandtekniska egenskaper skulle kunna används även inom nybyggnationer. Även CE-märkningen är enklare att hantera vid denna typ av projekt. När produkterna inte demonteras för att säljas vidare görs tolkningen att inte samma kravnivå föreligger. Vid ombyggnationer och ändringar finns således goda möjligheter till återbruk av produkter och material i större omfattning än vad som görs idag. Som tidigare nämnts kan brandskyddet dimensioneras med analytisk dimensionering. Det möjliggör andra sätt att visa att föreskrifterna i BBR har uppfyllts. Utmaningarna handlar främst om hur detta ska visas. En annan möjlighet är att begära mindre avvikelse från byggreglerna. Sådan avvikelse kan beviljas från Byggnadsnämnden om det finns särskilda skäl och att byggnaden ändå kan bli tekniskt tillfredsställande och inte medför annan avsevärd olägenhet.
SLUTSATS
Utvecklingen går snabbt, och vad som är prioriterade frågor utifrån ett samhällsperspektiv ändras kontinuerligt. Den kostnads- nyttoanalys som ligger till grund för kravnivån i BBR har historiskt inte innefattat faktorer som hållbarhet eller möjligheter till cirkulärt byggnader, det var inte faktorer som beaktades när gällande regelverk utformades. Det är såklart svårt att utforma ett regelverk som möjliggör stora variationer på sikt, men ska cirkulärt byggande kunna tas till en storskalig nivå, och om det ska bli naturligt att dimensionera brandskydd med återbrukade produkter behövs en översyn av regelverket utifrån det perspektivet. Då skulle även den juridiska ansvarsfördelningen för återbrukat material kunna klargöras, vilket upplevs som oklart idag.
För att följa med i utvecklingen behöver vi ett anpassat och uppdaterat regelverk. Det pågår just nu ett forskningsuppdrag för SBUF som utförs av Skanska, LTH, RISE och Bengt Dahlgren AB där vi tittar på just hindren, men också möjligheter, att utifrån dagens regelverk beakta cirkulärt byggande avseende brandteknisk dimensionering. Och visst finns det möjligheter redan idag, men det medför i många fall analytiska dimensioneringar som alltid medför en viss projektrisk då det kan förkomma tolkningsmöjligheter, och även behov avseende mindre avvikelser för t.ex. CE-märkning.
Cecilia Wetterqvist
Brand- och Riskhanteringsingenjör
(Hållbarhetsansvarig)
Bengt Dahlgren Brand & Risk
REFERENSER
- Regeringskansliet, “Det klimatpolitiska ramverket”, 2017 https://www.regeringen.se/artiklar/2017/06/det-klimatpolitiskaramverket/ Hämtad 2021-08-26
- Regeringskansliet, “Cirkulär ekonomi – Handlingsplan för omställning av Sverige”, 2021.
- Boverket, ”Klimatdeklaration av byggnader”, 2021 https://www.boverket.se/sv/byggande/ hallbart-byggande-och-forvaltning/klimatdeklaration/ Hämtad 2021-08-26.
- Göteborgs Stad, “Storstadsöverenskommelse för cirkulärt byggande 2030 ”, 2021
- Boverkets byggregler (BBR), BFS 2011:6 med ändringar t o m BFS 2020:4
- EU:s byggproduktförordning CPR (305/2011)
