28 februari 2022 Pågående klimatförändringar innebär en ny hotbild för våra bebyggda städer. Som fastighetsägare ansvarar man för att skydda sin egendom, bygga rätt från början och arbeta med att anpassa sin verksamhet för såväl nutida som ett framtida klimat. Detta innebär ett arbete med att lära känna sina klimatrisker och att vidta klimatanpassningsåtgärder där det är aktuellt (Bild: I augusti 2021 fick Gävle ta emot motsvarande fyra månaders nederbörd, varav en tredjedel av regnet föll under en två-timmarsperiod Foto: Fredrik Sandberg/TT) .
Läs artikeln som pdf här
Klimatförändringarna påverkar idag hela vår omvärld och förändringen går fort. Med ett förändrat klimat kommer nya utmaningar, inte minst för alla som äger, utvecklar eller förvaltar fastigheter. Att skydda våra nuvarande och framtida byggnader från klimatrisker har blivit en högst aktualiserad och prioriterad fråga.
Fastighetsägarens ansvar
Arbete med klimatrisker och klimatanpassning handlar om att identifiera aktuella risker kopplade till nuvarande klimat, minska sårbarheten samt att anpassa sig efter de konsekvenser som ett förändrat klimat kan komma att innebära. Som fastighetsägare ansvarar man för att skydda sin egendom, bygga rätt från början och arbeta med att anpassa sin verksamhet för såväl nutida som ett framtida klimat. Inom arbetet ingår att skydda sina fastigheter samt vidta förebyggande åtgärder, inkluderat att säkra sina byggnader så att de inte råkar ut för klimatrelaterade skador. Vidare ska den egna fastigheten inte orsaka problem för andra närliggande fastigheter, inkluderat risken för ytvattenavrinning som riskerar att påverka ett område utanför den egna fastigheten.
Klimatet utgör ett hot redan idag
I Sverige har vi redan idag tydliga exempel på när klimatet utgör ett stort hot för våra bebyggda städer och vi blir gång på gång påminda om att vår bebyggelse idag inte är anpassad för de väderfenomen som inträffar. Sommaren 2021 inträffade stora översvämningar på flera håll i vårt land. Gävle fick under augusti månad ta emot motsvarande fyra månaders nederbörd, där en tredjedel av nederbörden föll på endast två timmar, något som blev ett rekord för staden sedan mätningarna startade 1858. Hus blev översvämmande, vattnet stod meterhögt i källarvåningar och flera vägar gav vika som en följd av översvämningarna. Skadekostnaderna blev enorma och skadeanmälningarna som kom in under bara en dag motsvarade det antal som normalt tas emot under ett halvår. Sommaren 2018 innebar stora utmaningar. Då var det istället värme, torka och bränder skakade om vårt samhälle. Skadorna den sommaren medförde stora utmaningar för försäkringsbranschen, fastighetsägare och kommuner.
De senaste årens händelser har ökat klimatengagemanget hos försäkringsbolag, banker, fastighetsägare och många fler. Man ser effekterna av klimatförändringarna samt de skador och ekonomiska följder som detta kan orsaka. Det har också blivit allt vanligare att det ställs krav på att fastighetsägare ser över sina aktuella klimatrisker inom befintligt samt framtida bestånd. Banker och försäkringsbolag har börjat räkna på risken för kreditförluster till följd av att marknadsvärdet på bostäder i riskområden riskerar att påverkas. Det finns också exempel på försäkringsbolag som inte längre försäkrar nybyggnation i områden som pekats ut som olämpliga för bebyggelse av klimatskäl.
I samband med miljöcertifiering av ett fastighetsbestånd finns idag frivilliga krav och kriterier framtagna som beskriver hur en klimatriskbedömning kan göras för en nuvarande byggnad men också vid planerad byggnation. Inom bedömningen ingår att identifiera aktuella klimatanpassningsåtgärder med syfte att minska aktuella klimatrisker.
Men arbetet med klimatrisker och klimatanpassning är numera större än så. Inom EU-taxonomins miljömål ingår numera arbete med klimatanpassning. För att uppnå miljömål 2, Anpassning till klimatförändringar, ingår arbete med att anpassa aktuell verksamhet för ett kommande klimat, att aktivt arbeta med riskreducering av klimatrisker samt att skapa förutsättningar för ett aktivt klimatanpassningsarbete. Målet Anpassning till klimatförändringar inkluderar att en klimatriskbedömning görs för aktuellt fastighetsbestånd, bedömningen kan göras för såväl nuvarande som planerad byggnation. Även här ingår det i bedömningen att identifiera aktuella klimatanpassningsåtgärder med syfte att minska aktuella klimatrisker.
Klimatriskbedömning
Inom klimatriskbedömningen behöver aktuella klimatrisker identifieras. Identifieringen bör utgå från den aktuella byggnadens geografiska placering, förutsättningar för närområdet samt utformning av byggnaden. Därefter analyseras de olika riskerna med hänsyn till risken att de inträffar samt vilka skador som detta kan innebära. Inom EU-taxonomin ska detta göras med hänsyn till en byggnads förväntade hela livslängd.
Inom arbetet med klimatrisker och klimatanpassning talar man ofta om klimatscenarier. Ett klimatscenario beskrivs utifrån antaganden om hur stora utsläppen kan komma att bli. Syftet med scenarierna är att konkretisera klimatutvecklingen, främst beroende på halten växthusgaser i atmosfären. Olika klimatscenerier kan påskynda klimatförändringen i olika utsträckning. För att uppfylla aktuella kriterier inom EU taxonomins miljömål 2 ska hänsyn tas till olika klimatscenarier.
Utifrån resultatet från analys av klimatrisker görs en bedömning av de aktuella riskerna och de kan här värderas för att besluta om en risk kan ses som acceptabel eller om man kan tillämpa olika riskreducerande åtgärder, så kallade klimatanpassningsåtgärder. Åtgärderna har då som syfte att minska – i den mån det är möjligt och på bästa sätt – alla väsentliga risker som har identifierats genom klimatriskbedömningen.
Klimatanpassning
Klimatanpassning handlar ofta om tekniska eller andra fysiska åtgärder, men det kan även handla om andra typer av förbättringsarbete, som insamling och framtagande av information, tillämpning av befintliga bestämmelser, information till berörda grupper eller ekosystembaserade åtgärder. I många fall gäller det att tänka nytt och arbeta med att anpassa sig efter nya förhållanden.
Arbete med klimatanpassning medför oftast en kostnad men, som i de flesta fall, är förebyggande investeringar betydligt billigare i ett längre perspektiv. Det handlar om att förutse, förebygga och minska risken för uppkommande av skador vilket annars ofta hade resulterat i en högre kostnad om man istället behöver åtgärda för klimatkonsekvenser i efterhand. Anpassningsarbetet handlar till stor del om att fatta långsiktiga beslut under osäkra förutsättningar. Klimatriskbedömning en nödvändig grund för detta arbete.
Pågående klimatförändringar innebär en ny hotbild för våra bebyggda samhällen. Skyfall i Borås 2020
Åtgärder
Exempel på klimatanpassningsåtgärder kan variera stort beroende på aktuell klimatrisk och befintliga förutsättningar. För exemplet nybyggnation kan en åtgärd ut klimatanpassningssynpunkt starta redan vid planeringsskedet. Det kan handla om den faktiska placeringen av en byggnad inom en fastighet eller placering och utformning av fönster och dörrar, utifrån risken för exempelvis framtida vattennivåhöjning, inträffande av skyfall eller ökad risk för värmebölja. Behov, utformning och placering av källare är ett annat exempel på åtgärdsarbete i tidigt skede vid nybyggnation.
För befintlig byggnad handlar det om att se över aktuella riskområden. Om exempelvis riskområde för ansamlande vatten vid skyfall identifierats kan aktuell åtgärd omfattas av att skydda aktuell fastighetgenom rätt placering av byggnaden eller med åtgärd som syftar till att leda om eller tillfälligt fördröjadagvatten på säkert avstånd från byggnaden. Om istället risk för ras, skred eller erosion identifieras inom området kan aktuella åtgärder istället omfattas av en översyn över känsliga ytor inom fastigheten samt dess belastning utifrån planerad verksamhet. Att exempelvis se över placering av ytor för uppsamling eller lagring kan skydda känsliga ytor från lokalbelastning. Exempel på åtgärd avseende minskad risk förinträngande vatten tillkällarplan kan vara installation av backventiler på aktuella vattenledningar.
Ibland kan aktuella risker inte reduceras ytterligare och då kan istället beredskapsåtgärder bli aktuella. Det kan handla om att förbereda sig med vattenavskärmande metoder som kan användas och placeras ut vid behov, exempelvis sandsäckar som temporärt kan hålla undan vatten eller avskärmning/täckning av öppningar i fasad så som dörrar och fönster. I händelse av kraftigt snöfall som genererar stora snölaster för en byggnads tak kan beredskapen bestå i framtagen planering för snöröjning som kan utföras inom kort tid.
Integrera klimatriskbedömning i projekt
Vid nybyggnation bör arbete med klimatriskbedömning ske i ett tidigt skede, detta för att ha möjligheten att arbeta med förebyggande klimatanpassning redan i planeringsskedet. Arbetet kan inkluderas i såväl miljöcertifiering, arbete med att uppnå EU-taxonomin eller inkluderas i en verksamhets hållbarhetsarbete.
Klimatanpassningsarbete omfattar ofta att medvetandegöra riskerna och klimatförändringarna inom projektorganisationen. Något som kan uppnås via riktade utbildningstillfällen, workshops eller integreras inom företaget genom exempelvis framtagande av riktlinje. Läs artikeln som pdf här
Malin Angerbjörn
Risk- och miljökonsult
Bengt Dahlgren Brand och Risk
