2 maj 2022 Ta inte hissen när det brinner – det är en sanning som de flesta kan skriva under på att de hört någon gång. Men nu har en ny standard tagits fram som ifrågasätter den gamla principen. Syftet är att ge fler personer möjligheten att själva säkert utrymma från en byggnad om det brinner. Artikeln är nedkortad, läs hela artikeln som pdf här.
Text Axel Mossberg & Jörgen Wyke
I många byggnader är hissen en förutsättning för en fungerande tillgänglighet och personflöde i normal användning. Att hissen ska användas vid utrymning är dock fortfarande en relativt ovanlig lösning. Även om det länge funnits möjlighet att göra hissar tekniskt säkra för utrymning har det saknats en standard att utforma hissen efter, vilket gjort att lösningen varit svår att tillämpa. Förhoppningen är därför att den nya standarden kan underlätta en vidare tillämpning av hissar för utrymning.
En kort bakgrund
Att utrymma med hiss är inte ett så nytt fenomen som man ofta tror när det kommer på tal. Faktum är att hissutrymning diskuterades relativt aktivt i USA när de första skyskraporna började ta form i början av 1900-talet. I en utredning till det amerikanska regelverket på 1930-talet angavs att hissarna borde kunna ge stora fördelar vid utrymning [1]. Förslaget togs dock inte med på grund av osäkerheter kopplade till de då nya systemen med elektroniska tryckknappar som började komma på marknaden (de flesta hissarna styrdes fortfarande manuellt av hissoperatörer i själva hisskorgen).
Att hissen inte ska användas vid brand uppkom istället som rekommendation i en rad standarder på 1970- och 1980-talet. Ursprunget sägs vara ett antal inträffade brandincidenter men vad för incidenter som det skulle vara har inte kunnat hittas vid senare genomgångar av dödsstatistiken [2]. Även om uppkomsten av rekommendationen är något oklar så är det rimligt att undvika en vanlig hiss vid brand. Tekniskt sett är det fullt möjligt att utforma en hiss säker för utrymning, men det innebär inte att alla hissar är säkra att använda i en sådan situation.
Varför utrymma med hiss?
Med tiden har dock byggnader blivit högre, publika undermarksstationer har placerats djupare och kraven på allmän tillgänglighet har ökat. Alla dessa faktorer innebär att utrymningssituationen har blivit mer komplex, samtidigt som utrymningslösningarna i regelverket inte fullt ut anpassats efter förändringarna. I och med en större förändring av Boverkets byggregler 2011 (BBR 19) infördes krav på utrymningsplatser för publika tillgängliga lokaler och samtidigt infördes även utrymningshiss som ett begrepp i regelverket. Dock anges inga kravnivåer i förhållande till utrymningshissar utan det anges endast som en möjlig lösning vid s.k. analytisk dimensionering tillsammans med en punktlista på saker som bör beaktas om en sådan lösning tillämpas.
Även i Arbetsmiljöverkets föreskrifter som inträdde vid årsskiftet förra året (AFS 2020:1) finns utökade krav på utrymning för personer som inte kan gå i trappor och även här anges utrymningsplatser som en möjlig lösning. Utrymningsplats innebär att personer som inte kan ta sig ut via trappor får avvakta vidare undsättning med utrymningen i en avskild brandcell. Lösningen är anammad från internationella regelverk men i genomförd forskning kan det tydligt utläsas att det inte är en situation som de tänkta brukarna känner sig trygga med [3].
Att istället ha möjligheten till självutrymning ger en större känsla av säkerhet och utrymningshissar skulle även kunna vara förknippat med andra fördelar. Exempelvis skulle de kunna ge kostnadseffektivare lösningar för många byggnader, i och med att hissarna normalt utformas för att kunna hantera stora personflöden under normalanvändning av en byggnad. Utrymningstrapphus är istället utformade för att till stor del endast utnyttjas vid utrymning, vilket innebär att de ofta tar yta i anspråk som i normalfallet inte nyttjas. Med hissutrymning skulle eventuellt utrymningen kunna effektiviseras. Hissar utformade på rätt sätt skulle även kunna möjliggöra byggnader och anläggningar med andra förutsättningar än de som finns idag. Det tydligaste exemplet här är station Sofia som planeras inom utbyggnaden av Stockholms tunnelbana, där avsikten är att både normalflöde och utrymning till stor del ska lösas av hissar i och med stationens stora djup [4].
Är hissen farlig?
Fördelarna med att använda hissar för utrymning är alltså flera. Men kan hissen vara farlig att använda vid brand? För att svara på den frågan kan vi först konstatera att hissar blivit utsedda till det säkraste sättet för människor att ”resa” och rent statistiskt är det avsevärt mycket säkrare för en person att åka hiss än att gå i en trappa i normalfallet (eventuella hälsofördelar av att gå i trappor beaktas inte här ) [5]. Vid en brand finns det vissa problem med hissar, vilket sannolikt varit anledningen till att rekommendationerna att inte använda hissarna uppkommit. I och med den tekniska utvecklingen går det dock att hantera dessa problem på ett säkert sätt.
Att hissar går att utforma säkert vid brand visas av att det även 2011 infördes krav i byggreglerna på s.k. Räddningshissar (även kallade Brandbekämpningshissar) för byggnader med fler än 10 våningsplan. Detta är hissar som ska användas av räddningstjänsten för att underlätta brandbekämpning i höga byggnader. Hissen avses alltså användas i ett sent skede av branden, när situationen antagligen är betydligt farligare än den situation som råder under tiden då en utrymningshiss avses användas. För utformningen av denna typ av hiss finns en europeisk standard, som är anammad inom det svenska regelverket (SS-EN 81-72) . För utrymningshissar har det fram tills nu inte funnits någon standard, varken europeisk eller svensk. Detta gör att tillämpningen försvåras då alla hissars säkerhet normalt intygas genom besiktning mot en standard. Artikeln är nedkortad, läs hela artikeln som pdf här.
Axel Mossberg
Forskningschef
Bengt Dahlgren Brand & Risk
Jörgen Wyke
Projektledare SS763510
SIS
Referenser
[1] N. B. of S. M. Publication, “Design and Construction of Building Exits,” Washington DC, 1935
[2] R. W. Bukowski, “Incorporating Elevators and Escalators into Emergency Evacuation Models,” Baltimore, 2011
[3] K. Andrée, A. Jönsson, S. Bengtson, and H. Frantzich, “Utformning av utrymningsplats,” Institutionen för bygg- och miljöteknologi, Lund, 3190, 2015
[4] Station Sofia – den enda i sitt slag – Nya tunnelbanan. Accessed: May 09, 2019. [Online]. Available: https://nyatunnelbanan.sll.se/sv/artikel/station-sofia-den-enda-i-sitt-slag
[5] Despite Fatal NYC Accident, Elevators Still Safer than Stairs. Accessed: May 09, 2019. [Online]. Available: https://www.livescience.com/17504-fatal-nyc-accident-elevators-safer-stairs.html
[6] A. Mossberg, D. Nilsson, K. Andrée, and C.-J. Herbst, “Utvärdering av informationssystem för utrymning i hotellmiljö – Fältförsök med utrymningshissar,” Lunds Universitet, Lund, 2018
[7] A. Mossberg, D. Nilsson, H. Frantzich, and J. Wahlqvist, “Utrymningshissar – Vidareutveckling av informationssystem,” Stockholm, BSL 2020:01, 2020.
