9 juni 2022 Lagen om klimatdeklaration för nya byggnader ställer krav på rationell hantering av information. Precis som vid inkomstdeklaration kan allt bli lättare om alla parter gör detta med hjälp av digitala verktyg. Det nya klassifikationssystemet CoClass syftar just till att förenkla digital kommunikation i byggande och förvaltning. Så hur kan det användas för klimatdeklarationer?

Text: Klas Eckerberg

Den byggda miljön står för en påtaglig andel av människans påverkan på miljö och klimat. I syfte att höja medvetenheten om detta ska från den första januari 2022 de flesta byggnader klimatdeklareras.

Klimatdeklarationen ska göras i en e-tjänst hos den ansvariga myndigheten Boverket. Här samlas alla uppgifter i ett klimatdeklarationsregister, som kommer att bli ett viktigt underlag för kommande gränsvärden.

Boverket är intresserat endast av byggskedet. Den klimatpåverkan som drift och underhåll av byggnaden ger upphov till behöver inte deklareras. Ett mer energisnålt hus blir alltså inte ”belönat” i deklarationen; snarare tvärtom eftersom det troligen behöver mer isoleringsmaterial. Byggnadens energiklass och ljudklass ska dock anges.

Hur ur ska det då gå till rent praktiskt att deklarera en byggnad? Enkelt uttryckt behövs två datakällor: mängduppgifter på allt som ingår, och klimatberäkningar för de material som används. Vad gäller det senare finns flera källor: Boverkets klimatdatabas; Byggsektorns miljöberäkningsprogram, BM; Anavitor; One Click LCA för att nämna några.

Den här artikeln handlar om hur man tar fram mängder på de byggmaterial som ska deklareras. Självklart underlättas detta om man arbetar digitaliserat, i databaser med kalkylrecept, understött av CAD-verktyg där byggnaden modelleras. I CAD-modeller blir alla objekt mer eller mindre automatiskt klassificerade: väggar blir väggar, tak blir tak, fönster blir fönster. Mer detaljerat än så behöver det inte bli.

Alla CAD-program har sitt eget sätt att benämna byggdelarna. Samtliga kan också exportera data till det standardiserade formatet IFC, som kan sägas vara den minsta gemensamma nämnaren vad gäller klassifikation av CAD-objekt. De flesta CAD-program tillåter också alternativ klassifikation av objekten. Sedan länge används i Sverige BSAB 96. Det är dock inte avsett för identifiering av digitala objekt. Oftast tvingas man där använda koder för produktionsresultat – ”AMA-koder” i dagligt tal – som beskriver ”hur något ska byggas”, snarare än ”vad detta är”.

Ett alternativt sätt som blir alltmer använt är BIP-koder, som ger objekten en lättbegriplig och projektanpassad beteckning: IV för innervägg, F för fönster, och så vidare. Den är inte lämplig att använda i tidiga skeden, innan beställare och entreprenör i dialog bestämt detaljerna kring det som ska byggas.

Det finns dock ett klassifikationssystem som är utformat just för att identifiera objekt i byggd miljö på ett neutralt sätt, nämligen CoClass. Här kan man beskriva det som ska byggas med valfri nivå av komplexitet. En yttervägg kan beskrivas som ett helt system, som en viss typ av konstruktion, eller med alla sina beståndsdelar, ner till nivån skruven som fäster en gipsskiva.

Så hur passar detta in i Boverkets sätt att beskriva byggnader? Myndigheten valde att inte använda något av de nu gällande klassifikationssystemen. I stället bryts byggnaden ner i fyra större delar:

• Bärande delar i grundläggning, inklusive isolering.
• Övriga bärande delar, som stomme, trappor, balkonger med mera.
• ”Klimatskärm”, som kan sägas vara allt övrigt som skyddar från yttre påverkan.
• Innerväggar.

I dagsläget behöver man inte deklarera installationer, inredning och andra kompletteringar, inklusive inre ytskikt. Den som använder CAD-programmets byggdelar för att plocka ut data om allt det som ska ingår behöver ändå ett komplext filter, eftersom det är så många olika typer av objekt. Detsamma gäller om man också ger objekten klasser med BSAB 96 eller sätter BIP-koder på dem.

Med CoClass blir det helt annorlunda. Om man, oavsett hur detaljerat man modellerar, beskriver objekten i sitt funktionella och konstruktiva sammanhang blir det enkelt att filtrera fram det som ska ingå i deklarationen. Låt grundkonstruktion och markisolering ingå i det funktionella systemet för grundläggning. Använd de funktionella systemen för väggar, bjälklag och yttertak för att få med både bärande delar och klimatskärm. Så här enkelt blir det att hitta rätt objekt med CoClass:

• A20 Grundläggning
• B Väggsystem
• C Bjälklagssystem
• D Yttertakssystem
• S.RE12 Anordningar > Yttre ytkompletteringar på vägg.

Den sista är lite udda, men krävs för att få med de yttre ytskikten – färg, puts och annat – som av någon anledning bedömts viktiga att få med i deklarationen.

Man behöver faktiskt inte ens modellera byggnaden i CAD. Det kan räcka med ritningar så att man kan mäta längd och höjd på de ingående byggdelarna. Sedan kan man använda Svensk Byggtjänsts verktyg CoClass Studio för att bygga en informationsmodell som beskriver byggnaden. Här kan man stoppa in alla byggdelar, och ta fram underlag för mängdning genom att ange antingen mått på varje enskild byggdel, eller genom en summering per byggdelstyp. Bilden till höger visar ett exempel på hur det kan se ut:

Från AMA Studio kan man sedan exportera en strukturerad textfil (i JSON-format) som kan stoppas in i något av de nämnda verktygen för klimatberäkning. En byggdelstyp kan här kopplas till recept, som klimatberäknas baserat på generiska data, eller ännu hellre på faktiska produktdeklarationer (EPD:er). Den är metodiken håller just på att beskrivas i ett projekt inom Smart Built Environment kallat Data Templates – Proof of Concept.

En genomtänkt digital strategi kommer kraftigt att underlätta arbetet för den som ska klimatdeklarera byggnader. Här ingår att på en lagom nivå klassificera de digitala objekt som bär information om det som ska byggas. CoClass syftar just till detta: att identifiera objekt ”från vaggan till graven”. I det vidare arbetet med att förädla modellen för produktionsplanering, produktion, drift och underhåll kan komplement i form av till exempel BIP- och Aff-koder underlätta. För att uppfylla lagkraven på klimatdeklaration är dock CoClass ensamt tillräckligt.

Klas Eckerberg
Svensk Byggtjänst
Systematikansvarig CoClass
Landskapsarkitekt LAR/MSA, AgrD

Läs mer:
www.boverket.se/sv/klimatdeklaration/
https://coclass.byggtjanst.se/
https://smartbuilt.se/projekt/informationsinfrastruktur/data-templates/

---