Entreprenörens felansvar efter garantitidens utgång

19 september 2022 Huvudregeln enligt såväl AB 04 som ABT 06 är att entreprenören ansvarar för fel som framträder under garantitid, men vad händer om ett fel framträder efter garantitiden? Det är många beställare som inte känner till att entreprenören faktiskt har ett ansvar för fel även efter garantitiden. I denna artikel går vi igenom de grundläggande förutsättningarna för entreprenörens felansvar efter garantitidens utgång.

Ansvarstid och garantitid
Om inget annat avtalats föreskrivs i AB 04/ABT 06 kap. 4 § 7 att entreprenörens ansvarstid är tio år från entreprenadens godkännande och inleds med garantitid. Att ansvarstiden är tio år motsvarar allmän preskription och innebär att entreprenören är ansvarig under tio år för fel som uppkommer till följd av entreprenörens arbete.

Garantitiden är som huvudregel fem år för entreprenörens arbetsprestation och två år för material och varor enligt AB 04 kap. 4 § 7. Garantitiden enligt ABT 06 kap. 4 § 7 är som huvudregel fem år för entreprenaden och två år för av beställaren särskilt föreskrivet material eller särskild vara (fabrikat). Garantitid innebär att om ett fel framträder efter entreprenadens godkännande och påtalas för entreprenören måste denne åtgärda felet. Om entreprenören inte vill åtgärda felet måste entreprenören bevisa att denne inte orsakat felet. Det är alltså entreprenören som har bevisbördan om fel uppstår under garantitid.

Efter att garantitiden löpt ut kvarstår emellertid ett felansvar för entreprenören under den återstående delen av ansvarstiden, vilket många inte känner till. Enligt huvudregeln i AB 04/ABT 06 kap. 5 § 6 är entreprenören efter garantitidens utgång ansvarig för fel som framträder under en period om ytterligare fem år respektive åtta år under förutsättning att felet är väsentligt och att felet har orsakats av entreprenörens vårdslöshet. Beställaren kan alltså fortfarande ställa entreprenören till svars för fel som framträder och påtalas, men i dessa fall är det istället beställaren som måste bevisa att det är entreprenören som orsakat felet. Det är alltså beställaren som har bevisbördan om fel uppstår efter garantitid.

När tio år sedan har gått från entreprenadens godkännande är entreprenören helt fri från ansvar för fel som framträder därefter, även om det är fråga om väsentliga fel som orsakats av entreprenörens vårdslöshet.

Trots att det alltså finns en möjlighet för beställaren att påtala entreprenörens ansvar efter garantitidens utgång verkar det ändå vara väldigt sällan som den möjligheten används. Många beställare kan uppleva det som ett problem när felansvar påtalas och entreprenören helt enkelt säger nej till felavhjälpande. I priset som beställaren betalar för entreprenaden ingår dock entreprenörens ansvar under 10 år enligt AB 04/ABT 06. Beställaren måste därför i större utsträckning använda sig av den möjligheten som beställaren betalar för och begära ansvar av entreprenören om fel framträder. Möjligtvis kanske beställaren avhåller sig från att göra detta på grund av bevissvårigheter eller okunskap kring bestämmelsens innehåll och tillämpning. För att ge beställaren bättre beslutsunderlag när fel framträder efter garantitiden ges här en redogörelse för bestämmelsens innehåll, tillämpning men också några tips för att underlätta användningen av bestämmelsen.

Väsentligt fel
Begreppet väsentligt fel är inte begreppsbestämt i AB 04/ABT 06, men vägledning om hur det ska tolkas finns i kommentaren till AB 04/ABT 06 kap. 5 § 6. I kommentaren till bestämmelsen anges flera exempel på vilka fel som är att betrakta som väsentliga:

• Fel som medför stora kostnader för beställaren,
• Fel som påverkar beställarens möjlighet att använda en byggnad eller anläggning för avsett ändamål,
• Fel som påverkar byggnadens eller anläggningens goda bestånd,
• Fel i sammanhängande tekniska system (ex. el och VA) som medför avbrott om avbrotten inte är kortvariga eller om de är återkommande,
• Fel av stor omfattning i förhållande till entreprenadens omfattning,
• Fel av likartat slag som är återkommande, även om de är smärre fel, eller
• Fel som innebär fara för hälsa och säkerhet.

Frågan om väsentligt fel föreligger kan också vara beroende av när felet framträder. Felet ska i vart fall till sin karaktär innebära en påtaglig olägenhet för beställaren för att entreprenören ska vara ansvarig. Detta gäller särskilt utseendefrågor. Fel som med relativt enkla medel kan åtgärdas faller utanför entreprenörens ansvar i de fall då entreprenörens fackkunskap inte är nödvändig för att felet ska kunna avhjälpas.

Entreprenörens vårdslöshet
Om beställaren kan visa att det föreligger ett väsentligt fel måste beställaren i nästa led visa att felet orsakats av entreprenörens vårdslöshet. Vid bedömningen om vårdslöshet föreligger måste det prövas om entreprenören handlat på något annat sätt än vad som kan fordras av honom. Utgången av en sådan bedömning kan i det enskilda fallet bli beroende av om entreprenören har frångått anvisningar som beställaren lämnat. Detsamma gäller om entreprenören förfarit på ett sätt som strider mot kravet på fackmässighet. Entreprenörens ansvar att utföra entreprenaden fackmässighet innebär beaktande av den sakkunskap och yrkesskicklighet som kan förutsättas inom berörda fackområden. Om fel uppstått till följd av att entreprenören brustit i detta har agerandet inte varit fackmässigt och därmed är kravet på vårdslöshet uppfyllt.

För att undgå ansvar måste entreprenören i en sådan situation visa godtagbara skäl för avvikelsen.

Konkreta exempel på väsentligt fel och entreprenörens vårdslöshet
För att få ytterligare vägledning för bedömning om ett fel är väsentligt och entreprenören vårdslös så finns det några intressanta rättsfall där Högsta domstolen har prövat frågan om ansvar efter garantitiden. I rättsfallet NJA 1992 s. 130 hade en entreprenör uppfört en ny matsalsbyggnad med innertak för en kommunal skola. Entreprenören hade inte före arbetets utförande inhämtat anvisningar till ledning för infästningen av innertaket. Några år efter garantitidens utgång rasade innertaket i skolans matsal ner på grund av den bristfälliga infästningen. Felet var väsentligt och bland annat med hänsyn till att risken för personskador var uppenbar bedömdes entreprenören ha förfarit vårdslöst genom att inte inhämta anvisningar för infästningen.

I rättsfallen NJA 2015 s. 110 och NJA 2015 s. 1040 hade en entreprenör vid uppförandet av ett stort antal småhus avsedda som familjebostäder använt en konstruktion med enstegstätad fasad som medförde risk för mögel, röta och dålig lukt. Högsta domstolen konstaterade att entreprenören förfarit vårdslöst genom att inte själv ha vidtagit åtgärder för att förvissa sig om fasadkonstruktionens hållbarhet utan enbart förlitat sig på vad andra entreprenörer i branschen gjorde. Det var ostridigt att felet var väsentligt.

I ett avgörande från Svea hovrätt den 28 mars 2018 i mål T 3344-17 hade entreprenören i uppdrag att bygga ett flerfamiljshus. Vid slutbesiktning konstaterades att det läckte under två terrasser som orsakade fuktskador. Entreprenören åtgärdade felet, men efter att garantitiden löpt ut konstaterades att terrasserna var tvungna att rivas och byggas om på grund av omfattande fuktskador. Hovrätten ansåg att felet var väsentligt och att entreprenören varit vårdslös eftersom skadorna orsakats av att terrasserna hade brister i isolering och fuktspärrar.

Tillvägagångssätt om fel framträder efter garantitiden
Om beställaren upptäcker fel som framträtt efter garantitiden och som denne anser entreprenören är ansvarig för så ta kontakt med en besiktningsman för att genomföra en särskild besiktning av de upptäckta felen. Besiktningsmannen kommer då att bedöma om det är ett fel i entreprenaden som entreprenören ansvarar för. Till en sådan besiktning är det viktigt att entreprenören kallas så denne får möjlighet att delta.

Om besiktningsmannen bedömer att det föreligger fel som entreprenören ansvarar för ska felavhjälpande ske. Om det inte sker har beställaren själv att avhjälpa och sedan kräva ersättning från entreprenören. Dock finns det ibland beställare som framför att det är svårt att få entreprenören att ersätta kostnaderna. Vi vill därför påminna om bestämmelsen i AB 04/ABT 06 kap. 6 § 16 som reglerar beställarens rätt att hålla inne delar av entreprenadssumman för vissa krav. För det fall att beställaren har en pågående entreprenad med samma entreprenör som inte slutbesiktigats eller ekonomiskt slutreglerats kan beställaren hålla inne pengar, som säkerhet för fel som avhjälpts i den entreprenad där ansvarstiden löper. Dock förutsätter det att beställaren skriftligen redovisar skälen för detta.

Alternativ och proaktiv lösning till bestämmelserna om väsentligt fel
Som redogjorts för ovan kan bedömningen om väsentligt fel föreligger vara komplicerad och leda till att beställare avhåller sig från att påtala väsentligt fel som framträtt efter garantitiden. För att undvika komplicerade utredningar och underlätta bedömningen kan parterna genom s.k. särregleringar av AB 04/ABT 06 exempelvis ändra bestämmelsen till att väsentligt fel ska anses föreligga om kostnaderna för att avhjälpa felet, och en följdskada orsakat av felet, överstiger ett bestämt belopp. Parterna kan även avtala om att flera fel av samma slag ska anses som ett (1) fel vid tillämpningen av den avtalade kostnadsgränsen. En sådan reglering kan påverka förutsebarheten positivt för båda parterna i projektet.

Är du beställare eller entreprenör som berörs av ovan och har frågor kring detta? Hör gärna av dig till vårt team inom entreprenad så hjälper vi dig.

Här skriver juristerna på Foyen Advokatfirma om ett aktuellt ämne i varje nummer. Som SBR-medlem har du möjlighet att kostnadsfritt ställa frågor till juristerna på Foyen Advokatfirma via telefon 08 – 506 184 00.