29 november 2022 Mathilda Norell, doktorand på avdelningen för Industriellt och hållbart byggande på Luleå tekniska universitet har gjort en studie i Arkitektonisk kvalitet i påbyggnadsprojekt. Här får vi ta del av risker och komplexitet i ombyggnadsprojekt och vad osäkerheten och komplexiteten utgörs av med fokus på arkitektur. Kunskapsinhämtning har gjorts möjlig tack vare en mängd företag som ställt upp med sin tid och erfarenhet.
Ombyggnationsprojekt innebär en hög grad av osäkerhet, långt in i projekteringen. Påbyggnadsprojekt kan ses som nybyggnationer ovanpå en ombyggnation och det är delvis denna unika relation som gör att påbyggnadsprojekt ofta talas om som komplexa projekt.
Vad menar vi egentligen med ett komplext projekt?
– En påbyggnad kan definieras som en vertikal addering av en byggnadsvolym som
skapar nya eller utökar befintliga funktioner, både tekniska och funktionsmässiga, berättar Mathilda Norell. Det finns tre delar som alla ingår och bidrar till påbyggnadprojektens komplexitet: värdbyggnaden, gränssnittet och påbyggnaden (se figur 1). Värdbyggnaden är den befintliga byggnaden som påbyggnationen avser att byggas på. Gränssnittet avser mötet mellan befintlig och ny teknik, estetik och funktioner och kan ibland hanteras i en ny byggnadsdel som ofta får namnet installationsbjälklag eller midja. Det ömsesidiga beroendet mellan byggnadsdelarna värdbyggnad och påbyggnad bidrar i hög grad till den omtalade komplexiteten i påbyggnadsprojekt. Med ömsesidigt beroende menas att värdbyggnaden kräver flexibel anpassning i sent skede på grund av dess osäkerheter men påbyggnaden, som ofta är prefabricerad, har en låg grad av flexibilitet och hög grad av fördefinition.
Utmaningen är inte gestaltningen utan processen
– Under forskningsprojektets första etapp genomförde jag en förstudie som utredde hur påbyggnader projekteras idag och vilka utmaningar man som arkitekt möter i dessa projekt. Där identifierades att vissa utmaningar är generella, trots att det fanns karaktäristiska skillnader mellan de olika påbyggnadsprojekten, berättar Mathilda Norell. En av utmaningarna var just att den befintliga byggnaden har unika förutsättningar som sällan är noggrant utredda i tidigt skede. Under denna studie blev det dock tydligt att arkitektonisk kvalitet och gestaltning sällan lyfts fram av arkitekterna som en unik utmaning i påbyggnadsprojet. Det är istället den beskrivna komplexiteten och utmaningar längs processen som skapar svårigheter i arbetet med arkitektonisk kvalitet. En sådan utmaning, som arkitekterna såg som den största risken i just påbyggnadsprojekt, är att budget och ambition inte linjerar. Därför låg fokus i den fortsatta studien i att förstå arkitektens intentioner med utformningen och hur risker och utmaningar längs processen påverkar utformningen fram till färdig produkt.
Vikten av utredningar i tidigt skede
Erfarenheten från projekten är att utredningar kring den befintliga byggnadens kapacitet ofta sker i ett för sent skede i processen. Vid denna tidpunkt har arkitekten redan formulerat för sig själv och förankrat med andra utformning och funktioner.
– Följden av detta, belyser Mathilda Norell, är att de initiala intentionerna funktion och estetik, måste omarbetas sent i byggprojektet. I vissa fall har utredningar gjorts i tidigt skede, men här vittnar arkitekterna om att kompetensen för att göra pålitliga tillståndsbedömningar eller uppmätningar är bristfällig. Problemet är alltså inte bara att osäkerheter inte är uppmätta, utan att man i vissa fall litar på den uppmätning som är gjord i för stor grad vilket ger en falsk trygghet.
Designintentioner
Kort sammanfattat ligger arkitektens designintention vid gestaltningen av en påbyggnad i en balans mellan att kontrastera och integrera mot värdbyggnaden, staden och den omgivande miljön. Vid uppnådd balans är intentionen att helheten ska ge ett högre arkitektoniskt och funktionsmässigt värde än delarna tillsammans. Figur 2 sammanställer tillämpade angreppsätt för att möta behovet kulturbevarande och övriga krav på gestaltningen, baserat på erfarenheter från genomförda/pågående påbyggnadsprojekt.
Träliga utmaningar vid vertikal förtätning
Trä är ofta ett fördelaktigt val av stomme eftersom det innebär att mindre vikt tillförs den befintliga stommen. Ett hinder för att välja trä är dock tillåten höjd i detaljplan, då de tjockare bjälklagen inte alltid medger önskat antal våningsplan inom byggrätten. I vissa fall ställs extremt höga krav på byggnadsdelar, exempelvis bjälklag. Då man ofta också vill synliggöra trä utökas kravställningen även på brand. För att klara dessa krav handlar det ofta om att utöka dimensionerna på träet, vilket innebär att BOA i relation till BYA utmanas.
– Eftersom intentionen för beställaren ofta handlar om att maximera byggrätten, eller uppnå en god BOA/BTA-kvot, är det viktigt för arkitekt och fastighetsägare att tidigt ha en dialog. En lösning är då att prioritera delar av det invändiga träet som har extra högt arkitektoniskt värde och delge beställare och den övriga projekteringsgruppen detta, berättar Mathilda Norell. Andra sätt att proaktivt hantera de träliga utmaningarna är:
- Budget och ambition, anledningen till detta är också att tydliggöra för beställare att om ekonomisk transparens finns, finns det bättre möjligheter för arkitekterna att skapa mer arkitektonisk kvalitet för samma budget.
- Värdbyggnadens beskaffenhet
- Kravnivån i projektet, eftersom högre krav än BBR-kraven gällande t.ex. brand och akustik kan intensifiera utmaningarna just i träprojekt, där höjden och BOA/BTA blir kritisk igen.
- Installationsbjälklaget bör man säkerställa för en god marginal i tidigt skede.
Positivt med utmaningar
– Det framkom från flera discipliner att kraven på arkitektens roll är högre i just påbyggnadsprojekt. Detta beror dels på större behov av relation och dialog med staden/kommunen och eventuella byggnadsantikvarier där högre krav ställs på gestaltningen av påbyggnader, dels på det ökade behovet av samordning mellan disciplinerna där värdbyggnadens tekniska system påverkar utformningen av påbyggnaden.
– Trots den stora komplexiteten och den långa listan med utmaningar var alla arkitekter och övriga aktörer som deltog i studien väldigt positiva till påbyggnadsprojekt och menade att det har varit utmanande, lärorikt och roligt, berättar Mathilda Norell.
Marie Louise Aaröe
Frilansjournalist
