13 december 2022 Sverige har sedan 1999 varit ett föregångsland och drivit utvecklingen vad gäller ljud från steg i bostadshus framåt. En fortsatt utveckling på området är önskvärd och med avstamp i en redovisning av mätningar i fält av olika bjälklag diskuterar Klas Hagberg vägen framåt hur dagens träkonstruktioner skulle klara ett utvidga frekvensområdet nedåt till 25 Hz.
Stegljud i detta sammanhang uppstår dels genom vanlig gång, dels vid barns hopp och lek samt vid viss annan mekanisk kontakt med stommen. Tidigare gällde 100 Hz som lägsta frekvens som beaktades i Sverige men 1999 utökades frekvensområdet nedåt till 50 Hz, vilket också gäller idag. Detta berodde på att det 1994 blev tillåtet att uppföra bostadshus i trä högre än två våningar och med tanke på att ljud från steg generar mycket kraft i låga frekvenser. En kraft som lätta stommar inte kan stå emot. Denna kravändring kom att gälla i BBR från 1999. Det fanns tydligt vetenskapligt stöd för en sådan förändring och var naturligt när man ville underlätta för en utveckling mot höga trähus. Sverige har därmed utvecklat sina nya byggsystem mot ett krav som svarar hyggligt mot störningen. Senare forskning visar dock att det inte riktigt räcker utan man kanske borde utöka frekvensområdet ytterligare, till 25 Hz. Hur står sig då en träbyggnad om man skulle inkludera även lägre frekvenser än 50 Hz? Det vet vi på Acouwood ganska väl eftersom vi alltid mäter ner till 20 Hz avseende stegljud. På detta sätt har vi en hygglig bild över vad eventuella ytterligare skärpningar skulle kunna innebära för branschen.
Det råder inget tvivel om att stegljud sett ur ett störningsperspektiv är en större utmaning än luftljudsisoleringen i lägenheter av ”normala format” (typiskt kanske en trerummare). Vi ser tydligt att även om BBR är uppfyllt så kan det förekomma en del missnöje, och då med stegljud som dominant störkälla. Missnöje kan man emellertid inte helt bygga bort, då det alltid finns skillnader mellan individer samt att även grannens beteende påverkar i hög grad. Luftljudsisoleringen är ett betydligt mindre problem sett ur störningsperspektiv även om ”bara BBR” uppfylls. Att BBR är en bra nivå för luftljud känner vi tydligt i de projekt vi jobbar i, vilket också styrks av forskningen. Stegljudsisoleringen kan emellertid behöva lyftas lite. Därför argumenterar vi ofta för ljudklass B för stegljud och BBR för luftljud. Då blir det i regel en bra balans mellan kravet som också bidrar till ekonomiskt fördelaktiga lösningar. Men antag att man i framtiden utökar frekvensområdet för stegljud ner till 25 Hz, hur står sig då dagens konstruktioner?
Först tittar vi på de krav som gäller idag:
- L´nT,w,50 = L´nT,w+CI,50-2500 ≤ 56 dB (BBR)
- L´nT,w,50 = L´nT,w+CI,50-2500 ≤ 52 dB (ljudklass B)
För att minska risken för att bli störd och antalet störda i just hus med lätta stommar har man inom ramen för standardiseringen, SIS/TK197) diskuterat idén om att behålla nuvarande kravvärden men att utöka mätområdet ner till 25 Hz. Det är viktigt att känna att ett sådant krav inte faller inom ”standardiserade” mätvärden, varför en ändring än så länge bara är hypotetisk men det är viktigt för industrin att förstå hur man skall utforma framtidens trähus för ännu bättre optimering. Kravet skulle då kunna vara:
Det svarar ungefär mot nuvarande ljudklass B upplevelsemässigt eller mot nuvarande minimikrav i Finland. Skulle man utvidga frekvensområdet men ställa krav i nivå med nuvarande BBR så skulle kravet kunna bli ungefär
- L´nT,w,25 = L´nT,w+CI,25-2500 ≤ 60 dB
Resultat från mätningar
Sedan vi startade vår verksamhet i Acouwood för snart fem år sedan har vi samlat data i ett utvidgat frekvensområde för att kunna göra bättre värderingar och för att förstå vilka utmaningar som kan tänkas komma upp för framtidens träbyggnader. I figurerna intill redovisas bjälklagslösningar samt i tabell 1 och figur 1 redovisas median-, min- och maxvärden för dessa typiska golvkonstruktioner i trä.
Lättbalkssystemen varierar mer än de två andra i KL-trä, troligen till följd av större spridning i uppbyggnad av bjälklagen och större variation i knutpunkter. Detta visar att det går att få till riktigt bra lättbalkssystem som uppfyller mycket höga ljudkrav även om man skulle utvidga frekvensområdet nedåt. I redovisade mätningar ingår olika balktyper (LVL och I-balk) och olika balkhöjder men också olika typer av övergolvsuppbyggnader. Figuren som visar lättbjälklagets uppbyggnad ovan är med andra ord en principskiss.
Artikeln presenteras här i nedkortad version, läs om analys och diskussion via denna länk till pdf:
Klas Hagberg
PhD, vd Acouwood
