1 mars 2023 Vid uppförande av en byggnad måste alltid brandskyddsreglerna följas, men dessa krav kan se väldigt olika ut. Nivån på de brandtekniska kraven påverkas av vad det är för typ av byggnad samt vilken verksamhet som ska bedrivas i byggnaden. Det kan också finnas krav sprungna ur byggnadens placering med hänsyn till t.ex. riskkällor i anslutning till planområdet som behöver beaktas. I denna artikel beskrivs några faktorer och aspekter som kan bidra till större möjligheter till klimatsmart byggande om de beaktas inom brandskyddsprojekteringen.
Text: Cecilia Wetterqvist
Det finns ofta flera olika sätt att utforma en byggnad för att uppfylla gällande krav, och hur man väljer att utforma brandskyddet kan ge flera olika konsekvenser utifrån ett klimatperspektiv. Strategin för brandskyddets utformning medger också olika handlingsutrymmen avseende andra installationer, varpå vissa brandtekniska val kan gynna en utformning som bedöms som klimatsmart, medan andra brandtekniska val kan begränsa handlingsutrymmet och i vissa fall medföra att andra klimatsmarta utformningar inte kan genomföras.
Klimatsmart byggande innebär många olika saker, men gemensamt för de flesta utformningar är att projektet behöver beaktas ur ett helhetsperspektiv, så att de strategier, material och installationer man väljer verkligen kan verka på avsett sätt för att det ska bli klimatsmart. Det medför i sin tur att man tidigt i sitt projekt behöver definiera vad som ska prioriteras i det aktuella projektet, och att samtliga projektörer är medvetna om detta och tar hänsyn till att deras projektering stöttar valt fokus.
En brand utgör klimatbelastning
Avseende brandskyddsprojektering är en klimataspekt att beakta branden i sig självt. En brand har stor miljöpåverkan då den producerar en stor mängd koldioxid och andra giftiga brandgaser. Vid återställande av en byggnad erfordras dessutom sanering, reparationer eller återuppbyggnad, vilket är insatser som alla påverkar miljön. Därtill ska byggnaden inredas igen, vilket även det medför miljöpåverkan avseende t.ex. materialanvändning och transporter. Även släckinsatsen får konsekvenser för miljön, då kontaminerat vatten sprids ut i naturen.
Att minska sannolikheten för en brands uppkomst, eller minska konsekvensen av en brand, är därmed två faktorer som kan ge stor inverkan på miljöpåverkan och kan betraktas som en viktig del av ett klimatsmart byggande och ett hållbart brandskydd. Sådana åtgärder kan vara att välja material som inte brinner så bra, eller välja att brandsektionera en byggnad så att eventuella brandutsatta områden begränsas. Man kan också välja att installera extra brandskyddssystem, exempelvis sprinkler, som kan begränsa utvecklingen eller konsekvensen av om en brand inträffar.
Viktigt med helhetsperspektiv
Att ”lägga till” brandskydd kan dock också medföra en miljöpåverkan, då tillägg i en byggnad generellt medför ökad materialåtgång, mer arbete och flera transporter än ett grunduppförande varpå det i samtliga typer av byggnader kanske inte är det klimatsmarta valet att överdimensionera brandskyddet. Biobaserade byggnadsmaterial kan i sin tur beaktas på motsatt sätt. Dessa material är klimatsmarta ur flera olika aspekter, men förstörs ofta i stor omfattning vid en brand eller släckinsats, varpå det inte alltid är det självklara valet för ett klimatsmart byggande. Det är därför av stor vikt att göra medvetna val utifrån ett helhetsperspektiv, och beakta att varje objekt är unikt.
Det finns möjlighet att genom en LCA-analys titta på scenariot brand och väga in ovan nämnda faktorer. Olika utformningar kan jämföras utifrån beräknade CO2-ekvivalenter, vilket ger ett beslutsunderlag för att avgöra vilken utformning som är bäst utifrån ett miljöperspektiv. Metoder för detta beskrivs i handboken ”Hållbart brandskydd” [1], och där redovisas också några exempel på vilka konsekvenser olika val vid brandskyddsdimensionering har avseende CO2-ekvivalenter.
En brand i en byggnad påverkar inte bara klimataspekter. Det är en ekonomisk påfrestning och också en händelse som påverkar trygghetsfaktorn i samhället, speciellt i vissa typer av byggnader. Dessa faktorer får inte glömmas bort när det klimatsmarta byggandet ska premieras.
Nya system och material behöver nya lösningar
Nya klimatsmarta system och material medför behov av innovativa lösningar. Dimensionering av brandskydd utgår från Boverkets byggregler (BBR) [2], vilka generellt är baserade på byggtradition och det finns därför vissa begränsningar i tillämpningen. Detta kan innebära att nya utformningar som skulle kunna innebära positiva klimatmässiga effekter kan vara svåra att tillämpa i och med brandkrav i gällande regelverk. Det är då viktigt att i projekteringen värdera huruvida de brandtekniska kraven kan uppfyllas på andra sätt, det vill säga genom analytisk dimensionering, eller om utformningen faktiskt innebär en oacceptabel risk för människors säkerhet vid brand.
Ett exempel på en byggnadsteknisk utformning där detta är aktuellt är vid projektering av gröna tak med brandtekniskt oklassade sedumtyper (t.ex. ängssedum eller biotoptak). För sådana tak kan förenklad dimensionering i enlighet med BBR inte uppfyllas, men erforderlig brandsäkerhet kan normalt påvisas genom olika enklare skyddsåtgärder och analytisk dimensionering. Avseende gröna tak finns dock resultat från forskningsstudier [3] att förlita sig på, vilka möjliggör för en branschpraxis och vedertagen strategi.
Solceller som monteras på tak och fasader är exempel på klimatsmarta installationer där gällande regelverket i stället inte ger några tydliga ramar alls för hur installationen ska hanteras brandtekniskt. Installationen medför en ökad risk för uppkomst av brand, påverkar hur en brand kan förväntas spridas inom en byggnad och kan även komplicera en räddningstjänstinsats. Avseende solceller är man i vissa fall inte ens överens om huruvida installationen ska betraktas som en del av byggnaden eller inte, vilket påverkar vilka brandkrav som ska påföras installationen utifrån Boverkets byggregler. För att hantera just solcellsinstallationer finns olika riktlinjer från räddningstjänster och försäkringsbolag avseende vad som bör beaktas ur ett brandtekniskt perspektiv. Det finns även forskningsprojekt som redogör för vissa aspekter som bör beaktas, t.ex. i rapporten ”Innovativa elsystem i byggnader – konsekvenser för brandsäkerhet” [4]. Men exemplet visar på hur det med nya klimatsmarta installationer kan vara svårt att hitta en nivå där alla aktörer har samsyn, viket ytterligare ökar behovet att inom det aktuella projektet betrakta de risker och möjligheter som är unika för just den byggnaden.
Utvecklingstakten av nya material och produkter är hög i strävan av att utveckla klimatsmarta material och regelverket hinner inte utvecklas i samma takt som tekniken [4]. Material som ingår i komponenter i en byggnad har ofta brandtekniska krav knutna till sig som man inte alltid tänker på, såsom ytskiktskrav om de är placerade exponerat i eller på en byggnad. Är de integrerade i ett system kanske de i stället sitter inbyggda i en brandcellsgräns, vilket även det medför att flera faktorer kan behöva beaktas. Det är inte alltid som dessa scenarier har beaktats vid framtagandet av nya material och produkter, och det kan vara svårt att utläsa att viss väsentlig information saknas utifrån gällande dokumentation för material och produkter. Det är därav av stor vikt att föra en dialog avseende sådana val under sin projektering, så att inte material och produkter används som inte kan godkännas i slutskedet av projektet.
Det finns många andra situationer där regelverket inte är anpassat för nya och innovativa klimatsmarta utformningar. I sådana fall är det viktigt att som brandskyddsprojektör göra en avvägning om huruvida de åtgärder som krävs för att uppfylla regelverket inte ändrar förutsättningarna för utformningens bidrag till klimatsmart byggande och hållbarhet.
Påverkar alla andra dicipliner
Att beakta klimat- och hållbarhetsfrågor är inte en självklarhet inom brandteknisk projektering idag. Till stor del beror det på att det saknas incitament som gör att man tar ett aktivt beslut avseende brandskyddsprojekteringen och klimatpåverkan kopplade till den. Med detta kan även denna disciplin ibland glömmas bort som en påverkande faktor i projekten, och viktiga helhetsperspektiv försummas. Dock har den brandtekniska projekteringen påverkan på i princip alla andra discipliner i ett byggprojekt. Detta innebär att en större medvetenhet om hur brandskyddsprojekteringen påverkar klimatpåverkan utifrån olika aspekter, samt hur klimatsmarta produkter, material och andra installationer påverkas av olika brandskyddskrav skulle kunna medföra fler medvetna val och generera bättre klimatsmarta utformningar utifrån ett helhetsperspektiv.
Att ur ett helhetsperspektiv kunna bedöma vad som är ett klimatsmart brandskydd är dock en utmaning. En utformning som kan anses vara robust och säker och hållbar över tid kan ur andra aspekten medföra ett högre klimatavtryck än en utformning som inte bedöms vara lika robust. Det finns mycket lite forskning och få studier som ur ett helhetsperspektiv visar på vad brandteknisk utformning och val av olika system medför. Men att man med medvetna val avseende brandskyddet kan påverka hållbarhets- och klimatfaktorer i ett projekt vet vi, och det ska vi beakta i vår projektering.
För att kunna göra bästa möjliga insats i projekt förespråkar vi att brandskyddsprojektörerna till större del medverkar i de hållbarhetsworkshops, som numera är vanliga i projekten. Detta för att kunna vara med och ge input i vad olika brandskyddslösningar innebär för konsekvenser i förhållande till andra discipliner men även för att få helhetsbilden och samma syn på prioriteringar i hållbarhetsarbetet.
Cecilia Wetterqvist
Hållbarhetsansvarig
Brand – och Riskhanteringsingenjör
Bengt Dahlgren Brand & Risk
[2] Boverkets byggregler (BBR), BFS 2011:6 med ändringar t o m BFS 2020:4
[3] ”Gröna tak – Ur brandteknisk synvinkel”, Rapport BSL 2017:02, Brandforsk 2017.
[4] ”Innovativa elsystem i byggnader – konsekvenser för brandsäkerhet” Rapport RISE 2019:109, Brandforsk 2019
