7 december 2023 I takt med den växande urbaniseringen ökar behovet av förtätning i våra städer. De ytor som exploateras kräver allt oftare en inledande åtgärd av förorenad mark till följd av tidigare verksamhet på platsen. Mats Svenson på Tyréns skriver här om FoI-projektet GeoBIM för effektivisering av saneringsprocessen vid förorenad mark i vilket en ny teknisk plattform för en effektiv digital process har utvecklats just för hanteringen av framtida åtgärder av förorenad mark.
Sedan 2013 har Tyréns utvecklat det numera etablerade GeoBIM-konceptet, vilket, med en databas som kärna, möjliggör en effektiv hantering av alla typer av undermarksdata[1] (såsom data avseende geoteknik, förorenad mark, grundvatten, geofysik, berg m.m.). Via en vanlig web-läsare och ett kartgränssnitt möjliggör GeoBIM-konceptet full överblick av alla data från tidigt skede, via projektering och byggande, till överlämning av alla data som hanterats under projekttiden till förvaltande organisation. Utöver ordning och reda på alla data kan en utvald datamängd när som helst exporteras som en skräddarsydd fil till önskvärt specialprogram i branschen. Om en 3D-modell av undermarken har tagits fram kan denna visualiseras via den webbaserade portalen och därigenom göras enkelt tillgänglig för hela projektorganisationen. Just nu används GeoBIM-konceptet i ca 180 olika projekt, av medarbetare från ca 20 olika organisationer.
Ursprungligen utvecklades GeoBIM-databasen för geotekniska data[2]. Sedan 2019 har en satsning gjorts på att utveckla GeoBIM-konceptet också för förorenad mark. Med standardiserade dataformat, valideringsrutiner vid import till databas och ordning och reda på all information kan man snabbt och enkelt nå data via kartgränssnittet. Därefter är möjligheterna mycket stora att skapa effektiva arbetsflöden så som att utveckla automatiserade programmoduler för jämförelse mellan olika riktvärden och skapa schaktplaner vid schaktsaneringar.
Geobim-konceptet i praktiken
Norra kajen i Sundsvall och Godisfabriken i Gävle (Husbyggaren nr 5, 2019) är stora efterbehandlingsprojekt med schaktsaneringar efter schaktplaner i rutnät där GeoBIM-konceptet har använts[3]. För att få en helt digital kedja lades redan i undersökningsskedet data in via en mobil datainsamlingsapp. Oberoende av enhet kunde data och modeller följas med daglig uppdatering, inklusive 3D-modell. För varje ruta och halvmetersnivå visualiseras aktuell föroreningsnivå och klassning för vidare hantering, se figur 1. I projekten levererar konceptet också en färdig schaktplan som transfereras direkt till respektive grävmaskins digitala maskinguidningssystem.I dessa projekt konstaterades det att med GeoBIM-konceptet är kvalitets- och effektivitetsvinsterna väsentliga.
Figur 1. Visualisering av föroreningsspridning med tillhörande haltnivåer vid åtgärdsbehandling i form av schakt i rutnät.
Fortsatt digitalisering av hela åtgärdsprocessen
Möjligheterna är stora att ytterligare utveckla GeoBIM-konceptet med tillämpning på förorenad mark-disciplinen. Genom att fortsatt öka digitaliseringsgraden kan resursanvändningen i efterbehandlingsprojekt optimeras. Om man i tidiga skeden samlar all tillgänglig information, samt tar fram och visualiserar modeller kommer de smarta valen att kunna göras tidigare än idag. Syftet är att strömlinjeforma den digitala informationshanteringen i hela saneringsprocessen, både för schaktsanering och för in situ-sanering.
Exempel på utvecklingsmöjligheter är:
- Databas och modell uppdateras uppkopplat och löpande under projekttidens gång.
- Oförutsedda objekt eller föroreningar som påträffas under en efterbehandling kan läggas in i databas och modell momentant.
- Uppgifter om utskiftade massor läggs in efter hand under återfyllning.
- En färdig förvaltningsmodell lämnas över till förvaltaren vid projektets slut.
- Med ett helt nytt verktyg för att styra efterbehandlingsprojekt kommer det också att öppnas möjligheter för de inblandade aktörerna att ta nya roller, och därmed skapas det också möjligheter för nya affärsmodeller och nya eller modifierade upphandlingsformer.
Effektivisera, digitalisera och kvalitetssäkra
Den metodik och de verktyg som har utvecklats är applicerbara på alla typer av efterbehandling som förekommer idag – schaktsanering med extern deponering eller off site-behandling, on site-metoder (exempelvis jordtvätt) såväl som in situ-behandlingar (exempelvis termisk behandling eller övervakad naturlig självrening).
Det primära syftet är att effektivisera, digitalisera och kvalitetssäkra hela kedjan i den process som genomförs när ett förorenat markområde ska åtgärdas, från tidig planering till överlämning av färdigbehandlad fastighet till förvaltande aktör.
Förväntade resultat och effekter
Genom att ha all information samlad i ett gemensamt digitalt verktyg redan från projektstart skapas en markant förbättring av möjligheten att ha kontinuerlig kontroll på åtgärdsprocessen oavsett skede. Därmed erhålls också en ökad kvalité på utförande och slutprodukt. Detta i sin tur innebär att en effektivare och mer kvalitetssäkrad efterbehandling uppnås. Effekten blir en ökad samhällsnytta med totalt sett lägre samhällsekonomiska kostnader för efterbehandlingsprojekt.
Det skapas också möjligheter att optimera efterbehandlingsprojekt avseende logistik – tid och resurser – på ett helt nytt sätt. Det skapar hållbarhetsmässiga effekter genom färre lastbilstransporter, kortare total projekttid mm.
Kontroll hela vägen
Genom att formalisera indatabehovet för ett projekt avseende källa, format osv.se figur 2, upprättas ”digitala motorvägar” för att göra de s.k. kritiska informationsmängder som har identifierats tillgängliga för projektet i de gemensamma verktyg som används. Gör man det enkelt att starta ett projekt med en hög digitaliseringsgrad skapas det goda förutsättningar för att upprätthålla hög digitaliseringsgrad genom alla skeden i ett efterbehandlingsprojekt – fält- och laboratorieundersökningar, saneringsåtgärd, förvaltning. Texten är nedkortad läs hela artikeln som pdf:
Figur 2. Urval av de så kallade kritiska informationsmängder som har identifierats.
Mats Svensson
PhD,
Affärsutvecklare GEO, Tyréns
[1]Svensson M., 2017, GeoBIM – för effektiv hantering av geotekniska data i projekt och förvaltning, Bergmekanikdagen, Stockholm, 13 Mars
[2]Svensson M., 2017, GeoBIM – för effektiv hantering av geotekniska data i projekt och förvaltning, Bergmekanikdagen, Stockholm, 13 Mars
[3]Svensson M., Friberg O., 2019b, Nya CoClass-klassningar möjliggör geoteknisk BIM, Husbyggaren, oktober
