Brand & Säkerhet, Hållbart byggande | 2024-02-26

Brandrisk – En faktor som borde ingå i klimatdeklarationerna

26 februari 2024 Under 2023 har ett forskningsprojekt bedrivits för att studera huruvida brandrisk är en faktor som kan påverka klimatpåverkan av byggnader. Resultaten visar tydligt att brandrisk ger ett kännbart tillskott till byggnaders klimatbelastning och att tekniska skyddssystem, t.ex. sprinkler, riskerar att ”straffas” inom klimatdeklarationssystemet om inte brandrisken beaktas som faktor i de beräkningar som krävs.

Brandskyddets roll i byggnaders klimatpåverkan har blivit en alltmer framträdande fråga. Även om miljöaspekter av brandskydd ökar i betydelse, saknas de fortfarande i lagstiftning och miljöcertifieringar för byggnader. Sedan 2022 krävs klimatdeklarationer för nya byggnader, baserade på en metod som kallas Livscykelanalys (LCA) [1]. LCA beräknar en produkts miljöpåverkan under hela dess livscykel, från råmaterial till avfall [2]. För byggnader omfattar detta allt från materialval till avfallshantering.

I dagsläget är kraven på vad som ska ingå i en klimatdeklaration begränsade till att endast innefatta klimatpåverkan från byggnadens klimatskal och samtliga bärande konstruktionsdelar, exempelvis innerväggar och bjälklag [1]. Byggdelar som ska ingå i klimatdeklarationen kommer dock utökas med tiden och enligt Boverkets färdplan kommer installationer, och även andra byggdelar, ingå från år 2027. Då föreslås även att ett övre gränsvärde för byggnaders klimatpåverkan ska införas [3].

När installationer inkluderas och ett gränsvärde sätts blir brandrisk en faktor som kan behöva beaktas i denna typ av beräkningar. Detta då brand kan ha en betydande klimatpåverkan, inte bara genom direkta utsläpp under brand och släckinsats utan även genom behov av återuppbyggnad efter en brand. När installationer inkluderas i klimatberäkningarna kan den påverkan som installationen har på en brands omfattning missas om inte brandrisken beaktas. Detta skulle exempelvis kunna innebära att installationer som sprinkler och liknande väljs bort i projekteringen, på grund av att de endast bedöms ”kosta” klimatpåverkan i beräkningen, eftersom nyttoeffekterna inte inkluderas.

Det finns således en risk för suboptimeringar sett till klimatpåverkan i hela byggnadens livscykel om inte brandrisk beaktas i klimatdeklarationssystemet. Den här artikeln sammanfattar ett forskningsprojekt som utförts och där brandriskens påverkan på byggnaders klimatpåverkan undersökts [4].

Vad är Livscykelanalys (LCA) och hur kommer brandrisk in?
LCA är en metodik som kan appliceras på vilka system och produkter som helst men generellt kan sägas att ju mer komplexa system desto mer komplex blir processen att genomföra en LCA. Olika system kräver olika antaganden och för byggnader har det därför tagits fram en egen standard, Hållbarhet hos byggnadsverk [2].

Standarden delar in klimatpåverkan i fyra olika moduler. I den första modulen (Modul A) redovisas klimatpåverkan som uppstår i produktionsskedet av byggprodukterna, det vill säga utvinning av råvara och produktion av själva byggprodukten samt tillhörande transporter och klimatpåverkan som uppstår i byggproduktionen, alltså vid uppförandet av byggnaden. Den andra modulen (Modul B) omfattar klimatpåverkan som uppstår i byggnadens driftsskede, exempelvis utsläpp från energianvändning, underhåll och reparationer. Den tredje modulen (Modul C) innefattar klimatpåverkan som uppstår i sluthanteringen av byggnaden, det vill säga när byggnadens rivs. Den sista modulen (Modul D) är klimatpåverkan som inte innefattas i någon av de övriga modulerna.

Traditionellt har LCA-beräkningar fokuserat på den första A-modulen. Det beror på att en stor del av en byggnads klimatpåverkan uppstår under detta skede samt att resultaten från A-modulen omfattar färre osäkerheter kring antaganden och framtida scenarion än övriga moduler. Mycket arbete sker dock med att innefatta fler moduler med större säkerhet för byggnader.

Vid en brand bryts livscykeln av en extern händelse och branden innebär dels ett utsläpp från själva branden och släckinsatsen samt även utsläpp i form av ett behov av reparation/ återuppbyggnad av det som skadats vid branden. En illustration av livscykeln med brand inkluderat visas i figur 1.

Metod för att inarbeta brandrisk i LCA
Metoden som tagits fram i forskningsprojektet utgår från sannolikhet och konsekvens av brand där statistik tagits fram utifrån ett antal olika källor så som insatsrapporter från räddningstjänsterna samt omfattning av lokaler från Energimyndigheten, Skolverket och liknande. För konsekvens av brand studeras primärt klimatpåverkan från själva branden samt klimatpåverkan från återuppbyggnad/reparation, även om det även finns utsläpp från släckinsatsen. Utöver detta tas även effekterna av eventuella skyddssystem in i metoden genom att klimatpåverkan från installation läggs in samtidigt som eventuell reduktion av klimatpåverkan ”dras bort” i beräkningen. Metoden illustreras i figur 2.

Klimatpåverkan av brand

Med metoden ovan, och en del antaganden som beskrivs i mer detalj i rapporten, kan klimatpåverkan av en genomsnittlig brand för respektive byggnadstyp beräknas. De byggnadstyper som studerats i rapporten är samma som de som studerats i rapporten som utgör underlag för Boverkets referensvärden för klimatpåverkan från byggnader [5].

Klimatpåverkan av brand
Med metoden ovan, och en del antaganden som beskrivs i mer detalj i rapporten, kan klimatpåverkan av en genomsnittlig brand för respektive byggnadstyp beräknas. De byggnadstyper som studerats i rapporten är samma som de som studerats i rapporten som utgör underlag för Boverkets referensvärden för klimatpåverkan från byggnader [5].

I Figur 3 visas klimatpåverkan från respektive byggnadstyp för en genomsnittlig brand för de olika byggnadstyperna. Här kan det konstateras att byggnadstyper med större brandceller och högre brandbelastning även genererar större klimatavtryck vid brand, vilket är naturligt då skadan blir mer omfattande. Figuren visar även att de största utsläppen kommer från att reparera/återuppbygga den brandskadade byggnaden och en mindre del kommer från själva brandens utsläpp. Det kan även konstateras att om faktorn brandrisk inkluderas i en byggnadsklimatpåverkan så innebär det en utökning av referensvärdet för respektive byggnadstyp med mellan 2–44 %. En inte försumbar ökning alltså.

Effekter av skyddssystem
Som nämnts i inledningen var ett av huvudsyftena med forskningsprojektet att studera effekterna som installation av skyddssystem mot brand har på livscykeleffekterna av byggnadens klimatpåverkan. I projektet fokuserades på effekterna av sprinkler, då det är ett system med stor påverkan på brand samtidigt som installation medför en kännbar klimatpåverkan för byggnaden.

Studien visar att sprinkler har positiva effekter för skolor, kontor och handel medan systemet medför en något utökad klimatpåverkan för småhus, flerbostadshus och förskolor. Som mest medför sprinklerinstallationen en förväntad reduktion av byggnadens totala klimatpåverkan med mellan 9–24 % för skolor respektive handelsbyggnader. Resultaten, som även illustreras i Figur 4, visar alltså tydligt att det finns risk för suboptimering av byggnaders klimatpåverkan om brandtekniska installationer endast bedöms av den klimatpåverkan som det kostar att installera systemen. Det är därför tydligt att brandrisk är en faktor som behöver beaktas vid beräkning av byggnadens klimatpåverkan.
Artikeln är nedkortad, läs hela artikeln som pdf här: