26 februari 2024 Feltolkningar, förvirring och kunskapsluckor i kombination med skillnader i byggprocessen hos branschens aktörer samtidigt som olika förhållningssätt blandas riskerar att leda till onödiga fukt- och inomhusmiljörelaterade skador vid byggande i trä.
Vi är mitt inne i ett paradigmskifte där byggsektorns aktörer håller på att ställa om till ett ökat byggande i trä. Under de senaste åren har byggande av flerbostadshus av plan- och volymelement i trä ökat och stommar med limträ och KL-trä (korslimmat trä) tar allt större marknadsandelar. Trä och andra organiska material är i regel att beakta som fuktkänsliga. Det innebär att det krävs andra produktionsmetoder och att byggnadernas klimatskal behöver designas på ett annat sätt jämfört med om mer fukttåliga material används. 
I rådande paradigmskifte när stora delar av byggsektorns aktörer ska lära sig arbeta med nya material som både kräver en ny design och nya produktionsmetoder noteras att kunskap om väsentliga förutsättningar och aspekter saknas eller försummas. För att säkerställa ett fuktsäkert byggande i trä är det av största vikt att en produktionsstrategi upprättas, och att förutsättningar för vald strategi beaktas, redan i programskedet när projektet initieras.
Grundläggande förutsättningar
Inledningsvis behöver vi reda ut några grundläggande förutsättningar som är självklara för många men okända för andra. Att det finns väsentliga skillnader mellan en stomme av betong jämfört med en stomme av stål torde ingen ifrågasätta. Vad betydligt färre känner till är att det finns minst lika stora skillnader mellan olika stommar som är byggda i KL-trä, pelare-/balksystem av limträ eller prefabricerade regelstommar i plan- eller volymelement. Vid byggande i trä blir också prefabriceringsgraden, även kallad färdigställandegraden, en viktig aspekt att beakta då den har stor betydelse för såväl fuktsäkerhet som framdrift på byggarbetsplatsen. Vidare finns en rad olika typer av hybrider där t.ex. prefabricerade plan- och volymelement kan utföras i KL-trä. Trots flera betydande skillnader så tycks såväl byggherrar som projektörer och entreprenörer ha svårt att skilja på de olika stomsystemen i trä och olika grad av prefabricering. För att undvika missförstånd redovisas initialt några grundläggande skillnader mellan trähustillverkare samt leverantörer av limträ och KL-trä för att i nästa steg lyfta aspekter som är av väsentlig betydelse för ett fuktsäkert byggande.
Leverantörer av limträ och KL-trä
Materialleverantörer av limträ och KL-trä utgörs bl.a. av Stora Enso, Holmen, Södra och Setra. Ibland projekterar de stommen men framför allt tillverkar och levererar de förkapat limträ och KL-trä direkt till byggarbetsplatserna. Montaget sker vanligtvis av en externt anlitad underentreprenör, en montagefirma knuten till materialleverantören eller en totalentreprenörs egen personal. Leverantörerna av limträ och KL-trä agerar således huvudsakligen som materialleverantörer och uppför inte byggnader i egen regi. I vissa fall projekterar materialleverantörerna stommen och utför därefter montaget. Beroende på byggnadens geometri och komplexitet samt konstruktionstekniska förutsättningar tar montaget olika lång tid men uppgår ofta till minst tre månader innan ett tätt tak är på. Byggnader med stommar av limträ och KL-trä har ofta en låg prefabriceringsgrad där b.la. fönster samt utvändiga klimatskivor och fasad appliceras senare i produktionsprocessen.
Trähustillverkare
Byggnation med prefabricerade regelstommar i plan- och volymelement i trä har utförts i över 100 år i Sverige och är den vanligaste formen när villor och radhus byggs. Några kända varumärken och aktörer på den svenska marknaden är OBOS/Myresjöhus, Moelven, Eksjöhus, Götenehus, LB-Hus, Derome/A-hus, Lindbäcks och Älvsbyhus. 
Trähustillverkarna har en industrialiserad process där prefabricerade plan- och volymelement byggs i fabrik för att i ett nästa steg monteras på byggarbetsplatsen. Oavsett entreprenadform så monterar professionella entreprenörer villor på upp till tre våningar med tätt tak på en enda dag. Under de senaste åren har några trähustillverkare utvecklat prefabricerat byggande av högre bostadshus i trä med upp till åtta våningar. Unikt för dessa är att de genom en välutvecklad logistik även fått till ett mycket snabbt montage av sina flerbostadshus. Uppförandet av flerbostadshus genomförs vanligtvis i en totalentreprenad eller helt i egen regi där tillverkning av planelement eller moduler och montaget på byggarbetsplatsen sker med egen personal.
Utgångspunkt
Med all respekt för att det finns synpunkter på Boverkets byggregler så måste ändå utgångsläget vara att följa regelverket som säger att ”Byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, lukt eller mikrobiell växt som kan påverka hygien eller hälsa”. Vidare har även ägaren av en byggnad en omfattande (och kostsam) undersökningsplikt vid upplevd ohälsa, besvärande doft eller ibland bara vid misstanke om skada. Eftersom merparten av de skador som uppstår i trä på byggarbetsplatsen orsakas av regn behöver utgångsläget vara att trä och andra fuktkänsliga material ska hållas fritt från nederbörd och utan risk för att fuktas upp för att minska risken för fuktrelaterade skador i produktionsfasen.
Produktionsstrategier
Produktionsstrategi är ett tämligen nytt begrepp som övergripande beskriver på vilket sätt en byggnad ska uppföras och hur nederbörd och andra fuktkällor ska beaktas i produktionsfasen. Valet av produktionsstrategi är av stor betydelse för att en byggnad inte ska drabbas av fuktrelaterade skador vid uppförandet och behöver fastställas redan i programskedet eller anbudsförfarandet. Nedan ges exempel på olika produktionsstrategier samt några viktiga aspekter som behöver beaktas i dessa.
Våt fas utan fuktkänsliga material
Den traditionella byggindustrin har länge tillämpat produktionsstrategin att gå upp med en stomme i fukttåliga oorganiska material av betong och stål i en våt fas där materialet kan utsättas för regn och snö. När taket är på börjar arbetet med att montera utfackningsväggar följt av uttorkning samt montage av mer fuktkänsliga material. Tyvärr påbörjas ofta montaget av fuktkänsliga utfackningsväggar innan stommen gått i topp och ett tätt tak erhållits vilket kan leda till fuktrelaterade skador på utfackningsväggarna som behöver saneras efter att regn- eller smältvatten trängt in i dessa.
Lika ofta görs försök att skydda utfackningsväggarna med plastemballage som tvärt om kan leda in och hålla kvar vatten i konstruktionen. Vidare finns risk för att fuktkänsligt material av gips, plywood och träreglar som lyfts in på respektive våning under stomresningen för senare inbyggnad skadas om det utsätts för väta eller genom kondensskador om det är inplastat.
Vid byggande av betong- och stålstommar får det inte glömmas bort att även trä och annat fuktkänsligt material som används löpande i stomkomplettering eller lyfts in för senare montage måste hanteras, skyddas samt kontrolleras mot skador på samma sätt som olika typer av stommar i trä. Även om industrin arbetat med frågan sedan kostnaderna för skador tydliggjordes för ca 20 år sedan så finns det mycket kvar att göra. I sammanhanget behöver branschens aktörer acceptera att byggnader med betong- och stålstomme per definition inte är fuktsäkra och att kontroller måste utföras på trä och annat fuktkänsligt material även i dessa.
Kort våt fas med fuktkänsliga material och fukthämmande åtgärder samt sanering
Produktionsstrategin med fuktkänsliga material där den våta fasen görs så kort som möjligt och med samtidiga fukthämmande åtgärder samt efterföljande sanering av skador är omdebatterad. Risken för skador reduceras t.ex. genom att plana träytor och ändträ oljebehandlas, skarvar tejpas samt klistrade vattenavvisande diffusionsöppna membran används samtidigt som den våta fasen görs så kort som möjligt. Samtidigt ska personal för omedelbar våtdammsugning finnas på plats dygnet runt och vid behov utförs sanering på platser där skador uppstått.
Den stora frågan blir hur mycket fukt och fritt vatten stommen kan utsättas för och under hur lång tid. I diskussionen finns aktörer som har en förhållandevis liberal tolkning av regelverket och anser att ”lite” mikrobiell påväxt kan tillåtas. I strategin används ofta begrepp som ”kort” tid och ”lite” mögel. Problemet är att orden ”lite” och ”kort” är subjektiva mått där projektets aktörer och inte minst lagstiftaren tenderar till att stå långt ifrån varandra rörande den faktiska innebörden. Avsaknaden av kvantitativa mått gör att entreprenörer subjektivt kan värdera att allt regn under byggtiden motsvarar just ”lite” fukt, oavsett den faktiska mängden nederbörd. Vid användandet av produktionsstrategin är det viktigt att byggherren förstår sitt ansvar för att hindra uppkomst av olägenhet för människors hälsa. Byggherren behöver också förstå att kostsamma utredningar och saneringar kan krävas vid upplevd ohälsa, besvärande doft eller misstanke om en skada i den färdiga byggnaden.
I produktionsfasen finns mängder av aspekter som behöver beaktas. Bland annat visar mätningar att det i praktiken är svårt att utföra helt tät tejpning och att diffusionsöppna membran kan skadas eller släpper i skarvar. Hålen som uppstår gör att regnvatten på KL-träbjälklag lätt kan tränga in i detaljer och genomföringar etc. som är mycket komplexa att torka och än mer svåra att sanera. Även om risken för mikrobiella skador beror av rådande klimat så bör utgångspunkten vara att rätt sorts torkning ska kunna påbörjas inom tre till fem dygn för att på så vis skapa så bra förutsättningar som möjligt för att begränsa skador från nederbörd och inläckage. Det får inte heller tummas på beredskapen med personal för omedelbar våtdammsugning. Även denna produktionsstrategi kräver provtagning och ofta även sanering av skadade ytor. Oaktat produktionsstrategins duglighet bör det förtydligas att den inte fungerar med prefabricerade plan- och volymelement.
Snabbt montaget utan nederbörd
Många trähustillverkarna använder en produktionsstrategi som bygger på ett mycket snabbt montage upp till tätt tak på en eller några få dagar utan nederbörd. Villor monteras på en dag och flerbostadshus upp till sex våningar på tre dagar. Tidsrymden om tre dagar kan variera lite och beror b.la. på ort, årstid och hur säker väderprognos som kan erhållas. Produktionsstrategin förutsätter en hög prefabriceringsgrad med en mycket välutvecklad logistik som även inkluderar en flexibilitet där montaget kan skjutas framåt i tiden vid risk för regn och snö.
Det sistnämnda är i teorin inte svårare än att studera väderleksprognosen några dagar i förväg och att transporten av prefabricerade moduler eller planelement hålls kvar under tak i fabriken vid risk för nederbörd. Att få det att fungera i praktiken är betydligt svårare då transporter måste bokas om och utrymme behövs för att ha kvar elementen på fabrik till dess att en period med uppehållsväder uppstår.
En förutsättning för strategin med ett snabbt montage är att projektörerna behöver ha god kunskap om montaget och hur flaskhalsar på byggarbetsplatsen proaktivt elimineras samtidigt som stomstabilitet erhålls under en redan på ritbordet fastställd montageordning. Vidare tycks en viktig framgångsfaktor vara att en och samma aktör äger och kontrollerar såväl projektering och produktionsprocesserna som alla materialflöden och produktionspersonalen. I praktiken blir det svårt att utföra ett snabbt montage på annat sätt än genom en totalentreprenad eller byggande i egen regi där en och samma aktör äger samtliga materielleveranser och produktionspersonal för alla moment som krävs upp till tätt tak. Tyvärr finns exempel med aktörer som försökt bygga flervåningshus med moduler i trä utan kunskap om vikten av ett snabbt montage med omfattande skador som följd.
Oavsett byggnad så behöver byggherren ställa krav på ett snabbt montage under en torr period i kontraktet och samtidigt också försäkra sig om att den aktör som monterar huset verkligen har förmågan som krävs för ett snabbt montage. En hög prefabriceringsgrad förutsätter utöver ett snabbt montage utan nederbörd upp till tätt tak även en fasad som kan hantera nederbörd. Vid en hög prefabriceringsgrad hanteras detta genom en färdig fasad med monterade fönster och dörrar samt ett välutvecklat förfarande för anslutningar mellan vägg- och modulskarvar. I byggnader utan färdig fasad krävs i likhet med utfackningsväggar i betong och stålstommar att utsidan har en fukttålig utegipsskiva och att såväl horisontella och vertikala skarvar tejpas löpande när stommen går upp så att vatten som rinner på ytterväggen inte tränger in i konstruktionen.
Snabbt montage i sektioner utan nederbörd
En liknande produktionsstrategi är ett successivt snabbt montage i sektioner där en sektion av byggnaden monteras till tätt tak under en till två dagar utan nederbörd samtidigt som oskyddade sidor väderskyddas. Ett snabbt montage upp till tätt tak utan nederbörd i sektioner bygger på samma principer och kräver samma förutsättningar som föregående redovisad produktionsstrategi. Det finns goda exempel där fuktkänsliga stommar av limträ och KL-trä för hallbyggnader monterats enligt denna strategi.
Tillkommande aspekter är att byggherren redan innan projektering påbörjats behöver besluta om byggnaden ska resas enligt denna strategi eftersom stomstabilitet behöver säkerställas för respektive sektion i det löpande montaget. Vidare behöver åtgärder för att täcka oskyddade sidor och tillfällig dagvattenhantering under montaget planeras och projekteras innan montaget påbörjas.
ihopmonterad med en limträpelare som inte pallats upp och därav står ner med ändträt i fritt vatten som
sugs upp i pelaren (t.v.)
De nedre delarna av stommen behöver lyftas upp för att skyddas mot fritt vatten, blötsnö och regn som studsar upp. Med fördel projekteras sektionerna med en fallande höjdskillnad i montageordningen och diffusionsöppna klistrade membran kan fungera som tillfälligt vattenavvisande skikt under montaget. På byggarbetsplatsen kräver montaget en flexibilitet där yrkesarbetarna har annan sysselsättning under dagar med regn. Trähusindustrins snabba montage gör gällande att det även borde gå att bygga mer komplexa byggnader i limträ och KL-trä med en produktionsstrategi baserad på ett snabbt montage i sektioner utan nederbörd.
Heltäckande väderskydd
Vid byggande av KL-trä, limträ och träregelstommar med långa montagetider är en lämplig produktionsstrategi att bygga under ett heltäckande väderskydd. Många svåra aspekter elimineras per automatik och fokus blir i stället att säkerställa så inga inläckage uppstår, lämpligt klimat erhålls i tältet och att logistiken fungerar.
Vid byggande med heltäckande väderskydd kan byggnadens geometri ha en avgörande betydelse där breda byggnader kan göra det svårt att hitta heltäckande väderskydd med stora spännvidder. Då geometrin sätts tidigt i projektet behöver såväl konstruktör som fuktsakkunnig och entreprenör komma in i projektet för att fastställa möjligheter och begränsningar med olika typer av väderskydd innan en arkitekt anlitas.
Allt för ofta glöms kostnaden för det heltäckande väderskyddet bort och i sista sekunden innan produktionsstart tas det bort av kostnadsmässiga skäl. Detta gör att byggnader som projekteras för att uppföras under heltäckande väderskydd i stället byggs under en förhållandevis lång tid utan väderskydd utan att betydande aspekter för fuktsäkerhet beaktas. Samtidigt som kostnaden för väderskyddet tas bort ”glömmer” aktörerna ofta att lägga till merkostnader för b.la. sanering och omedelbar vattenhantering. Det råder delad uppfattning om huruvida kostnaderna för skador, sanering och omedelbar vattenhantering överskrider den initiala kostanden för väderskyddet.
Tyvärr råder en något polariserad debatt om huruvida ett heltäckande väderskydd är ett absolut måste eller om det inte behövs alls. Olyckligtvis har debatten gjort att andra kostnadseffektiva produktionsstrategier kommit i skymundan. Ur ett generellt perspektiv så är ett heltäckande väderskydd många gånger ett bra och kostnadseffektivt alternativt men det är långt ifrån alltid den enda lösningen….
Artikeln fortsätter och tar upp övergripande aspekter såsom fastställande av produktionsstrategi, byggnadens geometri, förutsättningar för snabba montage, referenser m.m.
Logga in och läs hela artikeln här (kostnadsfritt)
S. Olof Mundt-Petersen
Civ. Ing., Tekn. Dr., Dipl. fuktsakkunnig och Byggdoktor
Polygon
Eva Gustafsson
Civ. Ing., Dipl. fuktsakkunnig och Byggdoktor
Conservator
Love Lagercrantz
Tekn. Dr., Dipl. fuktsakkunnig
Sweco
Linus Torstensson
Dipl. fuktsakkunnig och Byggdoktor
Raksystems Dry-IT
Johan Tannfors
Dipl. fuktsakkunnig och Byggdoktor
Polygon
Göran Sjölund
Dipl. fuktsakkunnig och Byggdoktor
GMF Fuktkonsult
