Brand & Säkerhet | 2024-04-15

Brandskydd under byggtiden

15 april 2024 Med anledning av den tragiska och omfattande branden Göteborg den 12 februari i år, har kraven på brandskydd under byggtiden (BUB) aktualiserats. I denna artikel försöker vi visa på vilka delar som är viktiga att titta på under byggprocessen.

Brandskyddsföreningen (SBF) har tagit fram ett regelverk ”SBF 505:1 Brandsäker byggarbetsplats” vilket ger beställare av byggprojekt ett hjälpmedel i anbudsförfarandet och nödvändiga åtgärder kan planeras in redan under projekteringsskedet. Handboken med samma namn beskriver hur kravpunkterna i regelverket kan uppfyllas i praktiken.

För att säkerställa brandskyddet för personer som vistas i lokalerna samt på byggarbetsplatsen krävs ett välplanerat brandskydd, både passivt och aktivt, som följs upp under arbetets gång. Byggarbetsplatsen ska vara utformad så att risken för personskador begränsas. Åtgärder ska vidtas till skydd mot uppkomst och spridning av brand. Även påverkan på intilliggande byggnader ska beaktas. Det finns ingen anledning att det skall vara sämre möjligheter till utrymning på ett bygge jämfört med det färdiga huset, men det är en större utmaning.

Inträffade bränder på byggarbetsplatser
Tidningen Byggindustrin[1] har hämtat ut statistik från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, om orsaken till bränder på byggarbetsplatser de senaste tio åren: Heta arbeten och fel i utrustningen är två vanliga orsaker till att det börjar brinna på byggarbetsplatser.

Statistik från MSB visar att det varje år inträffar ett 30-tal bränder på byggarbetsplatser som är så allvarliga att räddningstjänsten larmas. Under de senaste tio åren har den vanligaste orsaken till att en brand uppstår på en byggarbetsplats varit ”avsiktlig brand”, därefter ”heta arbeten” och ”fel i utrustning”. Under perioden 2013-2022 har 83 av totalt 289 bränder på byggarbetsplatser varit avsiktliga, 35 har orsakats av heta arbeten och 31 bränder orsakade av fel i utrustningen. Under tioårsperioden har gnistor, rökning och värmeöverföring orsakat en handfull bränder var. I kategorin ”annan orsak” ingår bland annat bränder orsakade av fyrverkeri, eldning, spis, återantändning och självantändning. Hit hör 34 av bränderna på byggarbetsplatser de senaste tio åren. I 87 fall anges orsaken till branden vara okänd. Statistiken bygger på räddningstjänstens händelserapporter, vilket bidrar till att orsaken uppges som ”okänd” i ett så stort antal fall.

År 2022, det senaste året med tillgänglig statistik, inträffade 38 bränder på byggarbetsplatser som var så pass allvarliga att räddningstjänsten fick larmas. Perioden 2013-2022 har antalet bränder per år varierat mellan 11 och 40 stycken. Nedan anges exempel på inträffade bränder de senaste åren.

Biblioteksgatan, Kv Vildmannen 7 2017^[2]
Det tog Räddningstjänsten 24 timmar att få kontroll över branden i det k-märkta huset från 1890-talet. Kostnaden att återställa huset beräknas till > 800 MSEK.

Funäsdalen 2021²
En brand startade i ett nästan färdigbyggt radhus på Kåvanvägen i Funäsdalen[3]. När räddningstjänsten kom till platsen fanns en övertänd brand. Styrkor från Funäsdalen, Hede och Norge bistod i släckarbetet och räddningstjänsten lyckades begränsa branden till två av husen. Inga personer skadades vid branden.

Storbritannien Nottingham 2014[4, 5]
En brand startade på Nottinghams universitetsområden vid uppförande av en större laboratoriebyggnad i massivträkonstruktion[5]. Branden inträffade ungefär en månad innan byggnaden skulle invigas. Byggnaden var inte försedd, eller planerad att bli försedd, med ett automatiskt vattensprinklersystem. Larmet kom in på kvällen och det tog cirka 24 timmar för de involverade 60 brandmännen att släcka branden som totalförstörde hela byggnaden. Inga personer eller andra byggnader skadades i branden.

Rådhuset, Kungsholmen, Stockholm 1998
Treje våningen på Stockholms rådhus totalförstördes vid en brand 1998. Orsaken var linoljehantering i samband med fönsterrenovering. En säck med linoljetrasor hade glömts kvar och självantände under natten. Räddningstjänsten lyckades begränsa branden till den tredje våningen samt delar av vinden.

SALK-hallen, 1993
Den tredje september 1993 totalförstördes tennisarenan SALK-hallen i Stockholm. Ett svetsarbete i hallens pannrum var brandorsaken. Byggnaden hade brandlarm men det hade kopplats bort så länge svetsarbetena pågick. Först efter flera timmar upptäcktes branden och när räddningstjänsten kom fram räckte inte släckvattnet till. Brandmännen tvingades bara följa brandförloppet . När taket störtade in var lågorna 50 meter höga

Säkerhetskultur[6]
Ledning och styrning är centralt för att uppnå en stark säkerhetskultur inom organisationen som ansvarar för byggarbetet. Säkerhet behöver vara uttalat som en värdegrund och arbetsledningen behöver föregå med gott exempel. Uppföljning från ledningsnivå ska inte enbart handla om tidplan och ekonomi utan även säkerhet och kvalitet behöver finnas med. Det skall vara tydligt uttalat att det inte får inträffa några brandtillbud på byggarbetsplatsen och om det ändå inträffar ska projektet ge de bästa förutsättningarna för att en tidig släckinsats skall kunna göras. Tekniska och organisatoriska skyddsåtgärder behöver tillämpas. Det kan handla om att hantera risker i enskilda objekt så som en värmefläkt, en batteriladdningsstation eller ett upplag av brännbart material. De flesta åtgärderna medför inte direkta kostnader men kan upplevas som onödiga eller överflödiga,och då krävs tydlig ledning och styrning från företagsledning till platschef och byggarbetare.

För att brandskyddet under byggtiden ska fungera som avsett och eventuella tillbud hanteras så att konsekvenserna blir så små som möjligt, krävs bra utbildning för personal på byggarbetsplatsen. Alla som arbetar eller besöker arbetsplatsen ska upplysas om vikten av att förebygga bränder, vilka regler som gäller på byggarbetsplatsen, samt vad som ska göras i händelse av brand. Alla dessa rutiner ska finnas skriftligt, tillgängliga och repeteras för att bibehålla en kultur med högt säkerhetstänk avseende brand. Det bör finnas mycket god tillgång till släckutrustning på arbetsplatsen och alla som befinner sig där ska veta var släckutrustning är placerad, så att alla kan göra en första insats vid en brand. Det bör säkerställas att all personal på byggarbetsplatsen har utbildning i användandet av handbrandsläckare, samt har övat praktiskt med utrustningen. Brandövning bör även utföras med fokus på platsspecifika rutiner så som utrymningsvägar, hantering av gasflaskor, uppsamlingsplatser och mottagandet av räddningstjänsten.

Ansvar
Det är byggherren som i slutändan har det fulla ansvaret för brandskyddet och utrymningssäkerheten under byggtiden. Byggherren kan (vid rätt upphandlingsform) välja att delegera ansvaret för brandskydd under byggtid till entreprenören. Delegering av ansvar ska då ske enligt gällande krav.

Arbetsmiljölagen är en av de lagar som ställer krav på brandskydd under byggtiden. En handling som beskriver arbetet med brandskydd under byggtiden skall tas fram.

Utrymning
Det ska säkerställas att utrymning kan ske, i två av varandra oberoende utrymningsvägar. Tänk på att också ställningstrapptorn kan användas för utrymning. Trapphus ska så fort det är praktiskt möjligt brandtekniskt avskiljas från våningsplanen. Vägledande markeringar skall finnas. På byggarbetsplatser kan efterlysande skyltar användas men tänk på att de behöver vara belysta för att ”laddas upp”.

Eventuellt material i väg till utrymningsväg får aldrig inkräkta på det fria passagemått som krävs för utrymning i det aktuella fallet. Förvaring av material får ej ske i utrymmen som utgör utrymningsväg. Ytterligare krav framgår av brandskydd under byggtiden-handlingen för respektive projekt som alltid ska tas fram.

Tillfällig belysning
Det är viktigt att det finns belysning på arbetsplatsen, tyvärr har det blivit så på många arbetsplatser att byggentreprenören tillhandahåller belysning i gångstråk och installationsentreprenörerna får själva hålla med arbetsbelysning. Detta gör att kvalitén på belysningen varierar kraftigt. Vi rekommenderar att använda LED-slingor med batteribackup, särskilt på de platser som inte har dagsljusinsläpp. Halogenlampor får ej användas! På vissa arbetsplatser används 48 Volts byggbelysning. Då skall det säkerställas att skarvningar görs på ett yrkesmässigt sätt. Det finns exempel på bränder som startat i dåligt utförda skarvningar i 48 volts system.

Ordning & reda
Den viktigaste grundstenen i ett systematiskt BUB-arbete är ordning & reda. Se till att kablar är upphängda och inte dragna genom dörrar, sopor körs ut regelbundet, förvaring av lättantändligt material sker under brandduk eller tungpress och håll rent och städat på arbetsplatsen.

Brandronder
Brandronder ska genomföras, speciellt i de områden där heta arbetet har utförts senaste tiden. Brandronderna ska utgå från checklistor för att inte bli slentrianmässiga. Värmekamera kan med fördel användas för att upptäcka misstänkt varma punkter i byggnaden eller ovanligt varm utrustning. Brandronder bör genomföras med en erfaren brandskyddskonsult närvarande. Dessa ronder kan integreras i den ordinarie skyddsronderna, även då med en tredje part närvarande. Detta för att inte brandskyddsfrågorna skall behandlas slentrianmässigt. Övriga yrkesgrupper kan också kallas till dessa ronder.

Heta arbeten
Rätten att utfärda heta arbeten-tillstånd bör ej delegeras till utförande entreprenör. För att undvika jäv bör rätten att utfärda heta arbeten-tillstånd ej delegeras till utförande entreprenör. Det är mycket viktigt att tillståndsskrivningen utförs efter en ordentlig undersökning av var arbetet skall utföras. Arbeten som klassas som Heta Arbeten skall, om det är möjligt, utföras utanför byggnaden.

Heta Arbeten skall utföras av utbildad SBF-certifierad person och enligt de föreskrifter som gäller vid Heta Arbeten. Den tillståndsansvarige hos entreprenören är ansvarig för att tillstånd för Heta Arbeten utverkas vid de egna arbetena. Förutom tillståndsgivning skall ansvar för kontroll och uppföljning av de egna arbetena med avseende på brandskydd åligga entreprenörens tillståndsansvarige.

De tillståndsansvariga skall utbildas i hur bedömningen ska gå till. Byggbranschens egna skyddsföreskrifter skall lyftas fram så att alla berörda har kunskaper om dess innehåll. Skyddsföreskrifterna skall följas upp, vilket skall journalföras av ansvarig arbetsledare. Journalföring görs exempelvis genom att placera upprättade tillstånd i pärm med tillhörande skissritning för berört område. SBF har inga specifika krav på hur länge tillstånden behöver sparas, men försäkringsbolagen kan hänvisa till Försäkringstekniska rekommendationer (FTR) och där framgår att de ska sparas i ett år. Övriga möjliga brandstiftare och brandorsaker skall listas, förebyggas och följas upp. Detta gäller exempelvis rökning och elektriska installationer.

Här presenteras endast första delen av artikeln, läs hela artikeln som pdf här: