10 maj 2024 Avloppsreningssystemet Maxima i södra Skåne är ett mycket intressant betongprojekt i större skala. Det är VA SYD i Malmö som står inför en stor om- och tillbyggnad av Sjölunda avloppsreningsverk. Henrik Sennfält, på Moresco Projektledning AB och underkonsult till Envidan A/S, berättar för Husbyggaren om hur arbetet planeras och vilka betongfrågeställningar som finns (bild centrala reningsverket Kristianstad, Henrik Sennfält).
I dag finns en detaljerad förstudie framme och ansökan om nytt miljötillstånd lämnades in till Mark- och miljödomstolen i maj 2023. I samband med upphandling av entreprenör kommer projektet att projekteras klart.
– Byggandet av Maxima, som det nya avloppsreningssystemet för framtida generationer kallas, beräknas att pågå under åtta år, berättar Henrik Sennfält. Till stor del beror den långa tiden på att vi bygger på en fastighet med pågående drift. Det innebär stora utmaningar både för beställarens driftorganisation men även för en kommande entreprenör. Man börjar att bygga ett processteg till reningsverket på en frilagd markyta och driftsätter detta. Därefter rivs ett gammalt byggnadsverk och ersätts av det nya. På så vis kommer man successivt bygga och riva tills man har ett helt nytt reningsverk. Vi räknar med att detta kommer att innebära 30-40 % längre byggtid mot om man byggt på jungfrulig mark.
Reningsverket består av både öppna bassänger och övertäckta maskinhallar med processutrustning. Det finns många öppna bassänger där vatten luftas och bakterierna jobbar med det biologiska materialet för att brytas ned.
Hantering av stora betongvolymer
– Totalt räknar vi med att hantera ca 64 000 kubikmeter betong. Det innebär ca 9 000 lastbilstransporter för att få betongen på plats. Gjutning kommer att pågå i princip varje dag. Rivningsentreprenaden av befintliga byggnader kommer att vara omfattande. Vi avser att försöka återanvända så mycket riven betong som möjligt för att användas som vägbyggnadsmaterial eller till återfyllning. Vi planerar för platsgjuten betong under mark för bassänger och källare medan byggnadsdelar ovan mark och processhallar utförs med prefab betong. BYA för ytbehoven ligger på cirka 50 000 kvadratmeter, så det är ganska omfattande, säger Henrik Sennfält.
Det handlar om ett 20-tal nya byggnader i olika storlekar. Från mindre transformatorbyggnader till stora processblock i storlek som fotbollsplaner. Alla befintliga byggnader kommer inte ersättas. Exempelvis kommer befintligt driftkontor, rötkammaren och lagerbyggnader att behållas. Det kommer att bli ett av Sveriges större reningsverk med så kallad membranteknik (Membran Bioreaktor) som kommer väsentligt reducera utsläppen av näringsämnen och i princip lämna ett helt partikelfritt vatten till recipienten Öresund. Reningsverket dimensioneras för 820 000 Pe (personekvivalenter) och ska klara av att ta emot avloppsvatten från kommunerna Malmö, Lomma, Lund, Burlöv samt del av Svedala och Staffanstorp samt industrier i områdena.
– Avloppsreningssystemet Maxima består inte enbart av ett nytt reningsverk utan också av en borrad avloppstunnel i kalkberget under Malmö och en borrad avloppstunnel från Källby avloppsreningsverk samt nya utloppsledningar cirka fyra kilometer ut i Öresund. Reningsverket med tillhörande tunnlar byggs också för att undvika så kallade bräddningar, dvs utsläpp av orenat avloppsvatten vid höga flöden och skyfall.
Byggverksamheten på Sjölunda avloppsreningsverk ska inte påverka omgivningarna negativt då det ligger i Malmö hamnen i ett etablerat industriområde. Det är en gynnsam placering för Maxima. Projektet har en industrikaraktär och gestaltningsmässigt kommer även arkitektoniska vinklingar att tillföras, vilket säkert uppskattas av alla esteter.
Miljöprofilerad betong
– Vi har redan nu en dialog och förbereder marknaden på att detta projekt är på gång. Det kommer förutom omfattande maskin- och processinstallationer innebära stora volymer för betongleverantörer. Kravet är högkvalitativ vattentät och frostbeständig betong för marin miljö. Vi håller på att utreda om s.k. ”grön betong”, ecobetong, ska föreskrivas. Vid vissa av processtegen är betongen utsatt för aggressiv miljö och vissa byggnadsverk måste kompletteras med ytbehandling. Det pågår forskning både när det gäller inblandning av alternativa bindemedelstyper i betongen och ytbehandlingar. Det är framförallt tvätt- och fällningskemikalier samt svavelväte som är aggressivt för betong. Forskning och utvecklingen av ”grön betong” går snabbt nu, så därför är inget specificerat ännu, säger Henrik Sennfält.
Det finns logistiska utmaningar på den befintliga arbetsplatsen för att få in och ut byggmaterial och schaktmassor. Och de historiska föroreningarna i mark måste klassificeras och omhändertas på olika sätt, med målet att återanvändas så mycket som är möjligt.
Cirkulär process
– Planer finns också på att de biprodukter som man får, t.ex. renat avloppsvatten, kan användas till bevattning. I dagsläget utvinns värme från utgående renat avloppsvatten och utgör en inte helt obetydlig del av Malmös värmebehov. Att återvinna värmen i det utgående vattnet, som håller cirka 12 grader, kommer fortsätta i det nya reningsverket och innebär stora fördelar då det handlar om stora vattenvolymer som körs genom värmepumpar och därefter läggs ut på fjärrvärmenätet. Det finns också näringsämnen i avloppsvattnet som kväve och fosfor som i framtiden säkert kommer ge ytterligare möjligheter. Ur det rötade slammet går det att utvinna biogas som kan säljas till gasnätet för produktion av energi. Forskning pågår att utveckla de cirkulära processerna. Att ha fokus på arbetsmiljön och bygga processer som underlättar för personalen som arbetar och driftar anläggningarna är en viktig del i hela byggnationen, säger Henrik Sennfält. Nu arbetar vi med att få ett miljötillstånd och beslut om genomförande från medverkande kommuner.
Marie Louise Aaröe
Frilansjournalist
