13 juni 2024 Den som blir ventilationsingenjör går en ljus framtid till mötes. Behovet är stort och lönen är bra. Du kan få jobb över hela Sverige. Men medan efterfrågan är stor och utbildningarna finns är praktikplatserna få.
”Är du intresserad av att förbättra inomhusmiljö och söker ett yrke där du får lösa problem? Gillar du teknik, intresserar dig för ventilation och luft och hur de samspelar? I så fall ska du söka till vår utbildning till ventilationsingenjör!”
Så presenteras YH-utbildningen för ventilationsingenjörer på Lernias hemsida. En ventilationsingenjör är en yrkeskunnig som säkerställer god inomhusmiljö i fastigheter. Och utbildningen behövs verkligen, det råder brist på yrkeskunniga ventilationsingenjörer. Men det saknas praktikplatser hos företagen.
En YH-utbildning till Ventilationsingenjör innebär nämligen en stor dos av praktik, eller så kallad LIA-utbildning. Det betyder att, även om det finns teoretiska inslag i utbildningen så består en stor del av utbildningen ute på den faktiska arbetsplatsen.
– Yrkeshögskoleutbildningar bygger på just närheten till branschen och verksamheten. Vi ser att många som gått utbildningen också kommer ut i jobb. Eleverna uppskattar att få lära sig jobbet praktiskt och det blir också ett sätt för eleven att med en gång få känna om ”det här är något för mig”. Samtidigt får företagen ett par extra händer som bidrar till den egna branschens kompetensförsörjning, säger Anders Åberg.
Drivna elever till en ljus bransch
SBR-medlemmen Anders Åberg driver A-Klimatdesign AB och tillhandahåller också bland annat utbildningarna i MagiCad och regelverk som ingår i YH-utbildningen.
Han träffar eleverna i ett tidigt skede och det är många som söker sig till yrkeshögskolan för att byta yrkesbana och lockas av jobbets möjligheter och utbildningens närhet till branschen. Anders berättar att eleverna ofta är framgångsrika i tidigare branscher, men vill av någon anledning göra en snabb karriärväxling.
– De är målmedvetna och har ett enormt driv som vet de vad de vill. En del elever är redan montörer som vill ta nästa kliv och vidareutbilda sig. De absorberar enormt mycket kunskap på kort tid och kan utmana mig som har 25 år i branschen med frågeställningar från nya infallsvinklar. De kan alltså leverera direkt när de kommer ut efter dessa två år i skolan, menar Anders Åberg.
Så hur ser framtiden ut som en ventilationsingenjör? Idag jobbar cirka 19 000 personer inom jobbkategorin ingenjörer och tekniker inom maskinteknik, där yrket ingår och du kan jobba som ventilationsingenjör över hela Sverige. 2019 toppades efterfrågan på utbildade ventilationsingenjörer och efterfrågan är fortsatt stor, även om det ser olika ut från år till år.
Fler LIA-platser behövs
Ventilationsingenjören jobbar med energioptimering av ventilationsanläggningar. De arbetar även med ekonomi och planering inom fastighetsområdet. Efter utbildningen kan de exempelvis arbeta som konstruktör, projektledare, tekniker eller kalkylator. Att vara lösningsorienterad är ett viktigt drag hos någon som jobbar i yrket, där snittlönen ligger på runt 41 000 kr i månaden, lite beroende på var i landet jobbet finns.
– Det är nog lätt som företag att glömma bort att det går att erbjuda LIA-plats, speciellt när utbildningarna sker i Norrbotten eller Borlänge och du driver företaget i Stockholms län till exempel. Men alla våra utbildningar drivs på distans, vilket gör att studenterna kan finnas i hela Sverige. Då missas också värdefull arbetskraft för företagen. Det är dessutom världens bästa anställningsintervju! Du som företagare får chans att, samtidigt som du utbildar personen, testa hur denne fungerar i verksamheten under sex respektive 14 veckor och eleven får chans att känna dig och företaget, säger Anders Åberg.
Fler företag behöver erbjuda LIA-platser, helt enkelt. Det gagnar både branschen, företagen och den framtida kompetensförsörjningen. Här får du som företag dessutom extra par händer under några veckor, menar Anders som uppmanar företagen att höra av sig till Lernia.
– Men framför allt: många studenter letar själva efter praktikplatser. Jag hoppas och önskar att företagen är öppna för potentialen när de ringer, avslutar Anders Åberg.
Anna Kjellander
Skribent, Lernia
