14 mars 2025 Att återanvända gamla och underutnyttjade byggnader kan vara avgörande för att bemöta både behovet av nya byggnader och påverkan på klimatet. Om nya funktioner kan inrymmas i befintliga byggnader kan det förlänga deras livslängd och minska klimatpåverkan jämfört med att bygga nytt. Men, det råder fortfarande debatt om de socio-kulturella fördelarna och faktiska besparingar i tid och kostnad. En nyligen genomförd studie undersöker trender i konvertering av befintliga byggnader och identifierar avgörande faktorer för framgångsrika projekt.
Att minska växthusgasutsläppen från vår byggda miljö har blivit ett hett ämne efter de förödande värmeböljor som drabbat kontinenten under de senaste somrarna. Trots detta är vi fortfarande långt ifrån att nå målen för klimatneutralitet. Byggnader står för nästan hälften av Europeiska unionens totala energianvändning, och en tredjedel av de energirelaterade växthusgasutsläppen. De flesta byggdes före millennieskiftet, och majoriteten kommer fortfarande stå kvar och brukas vid mitten av århundradet. Chockerande nog uppfyller tre fjärdedelar av befintliga byggnader inte nuvarande krav på energianvändning. Det befintliga byggnadsbeståndet är därför i akut behov av renovering och energieffektivisering.
Konvertering innebär att ge nytt liv och ny funktion åt underutnyttjade byggnader. Tänk dig tomma kontor som omvandlas till bostäder eller övergivna fabriker som blir butiker och restauranger. Denna process innebär inte bara att byggnaderna får nya användningsområden, utan ofta också att de renoveras för att minska deras energibehov och klimatavtryck. Historiskt sett har fokus legat på att bevara kulturvärden. Numera ses dock konvertering som en nyckelstrategi för att utnyttja det växande antalet oanvända byggnader för att minska klimatpåverkan jämfört med att bygga nytt.
Dagens byggregler är betydligt strängare än de var för några decennier sedan, vilket gör konvertering av äldre byggnader utmanande. Även om många befintliga byggnader inte uppfyller dagens krav på exempelvis energianvändning och inomhusklimat, uppskattar brukare ofta deras unika charm och karaktär. I en nyligen genomförd studie kartlägger forskare vid Lunds tekniska högskola och RISE konverteringar som genomförts i landet och undersöker vad vi kan lära oss från erfarenheterna av yrkesverksamma som varit involverade i dessa projekt. Genom analys av ett brett spektrum av konverterade byggnader och ett antal fördjupande enkäter till projektdeltagare kan vi påvisa ett antal framgångsfaktorer för konvertering.
Oklara lagkrav försvårar konvertering
De tillfrågade yrkesverksamma instämmer om vikten av energieffektivisering, och belyser att projekt för konvertering av befintliga byggnader ofta har som mål att förbättra energiprestandan. Men, det är inte alltid möjligt att minska energibehovet genom omfattande renoveringsåtgärder, såsom tilläggsisolering av klimatskal. Detta kan exempelvis bero på att byggnaderna har kulturvärden som skyddas enligt lag, och att stadsbyggnadskontoret då kan tillåta avvikelse från energikravet på grund av bevarandekrav. Lokala stadsbyggnadskontor har nämligen möjlighet att tolka enskilda regler och tillåta vissa avvikelser, speciellt för kulturmärkta byggnader. Detta tyder på att energiprestanda i sig kanske inte är avgörande, utan snarare behöver beaktas i ett bredare sammanhang.
Denna osäkerhet komplicerar konverteringsprojekt, eftersom de byggnadstekniska kraven kan variera från projekt till projekt. De yrkesverksamma som tillfrågats i studien är eniga om att komplexiteten hos konverteringsprojekt ofta är likvärdig med nybyggnation, eller till och med högre. Även om konvertering kan öka fastighetsvärdet, minskar det inte nödvändigtvis kostnaden i vare sig tid eller pengar. Ibland kan det helt enkelt vara ekonomiskt ohållbart att energirenovera byggnader i samband med en konvertering för att uppfylla dagens energikrav. En drivande faktor är att processen för att konvertera byggnader är mindre väldefinierad jämfört med nybyggnation.
Men, i takt med att fokus på att minska klimatpåverkan i byggindustrin ökar, blir bevarandet av befintliga byggnader mer attraktivt. Det handlar i allt större omfattning om att även uppfylla projektens klimatbudget utöver den ekonomiska budgeten.
Läs hela artikeln som pdf här:
OSCAR PALMGREN
Doktorand i byggnadsfysik, LTH
KRISTINA MJÖRNELL
RISE, Adj professor, LTH
