Att arbeta på höga höjder är riskfyllt. Då gäller det att ha rätt utrustning och även vara observant på de risker som finns. Arbetsmiljöverket genomför under 2025 en nationell tillsynsinsats där man ska inspektera riskerna inom bygg- och anläggningsbranschen. Avsikten med den nationella tillsynsinsatsen är att inspektera hur arbetsgivare och byggarbetsmiljösamordnare arbetar med att förebygga olyckor.
– Vi ser tyvärr ofta exempel på bristande säkerhetskulturer på byggarbetsplatser och det är ett problem som hela branschen måste arbeta med. Vi vet att det kan vara stressigt och tajta deadlines, men det får aldrig vara en ursäkt för bristande säkerhet och en dålig arbetsmiljö, säger Magnus Henriksson, projektledare på Arbetsmiljöverket.
Nationell inspektion
Arbetsmiljöverket har nyligen inlett en nationell tillsynsinsats där man fram till årsskiftet planerar att genomföra 1 400 kontroller. Man kommer att inspektera hur arbetsgivare och byggarbetsmiljösamordnare förebygger fallrisker från tak, ställningar, hissar och skyliftar. Förutom inspektioner på arbetsplatser inom bygg- och anläggningsbranschen görs även inspektioner hos underleverantörer inom el, måleri och VVS.
– Byggarbetsmiljösamordnaren, eller Bas-U, är den roll som ska samordna byggprojektets arbetsmiljöarbete under byggskedet. Exempelvis krävs en förhandsanmälan vid större byggen som varar längre än 30 arbetsdagar och involverar över 20 personer eller över 500 personaldagar. Följer man inte detta kan det bli en sanktionsavgift mot byggherren. I övrigt ska Bas-U se till att underentreprenörerna följer arbetsmiljöregler och arbetsmiljölagen för att kunna arbeta säkert.
Inspektionen ska också se över att underentreprenörerna gör riskbedömningar och underrättar Bas-U om dessa risker. Samtliga risker ska vara upptagna i arbetsmiljöplanen. Arbetsmiljöverket kontrollerar att regelbundna möten genomförs, att ställningar och arbetsutrustning kontrolleras och att de som bygger har erforderlig utbildning för den byggnation som ska genomföras. Utbildningar är ett krav.
Risker i många moment
– En risk kan vara att en annan entreprenör bygger vid sidan om, här krävs samordning mellan entreprenaderna då anslutningarna till arbetsplatsen kan påverkas, berättar Magnus Henriksson. Vi är noga med att kontrollera stegar, tillträdesleder och förbindelser, ledstänger och att trapporna är lämpligt lutade. Alla moment som kan innebära en fallrisk måste kontrolleras med målet att man ska kunna jobba säkert på sin arbetsplats. Hissarna ska vara korrekt installerade och besiktigade för att säkerställa att de är rätt monterade.
– Det är mycket att tänka på innan man startar ett bygge. Riskmomenten under byggnadsprocessen och att ha koll på att underentreprenörerna har nödvändig utbildning och kunskap.
Vad händer när man upptäcker fel?
Kärnpunkten i inspektionerna är att förebygga fallolyckor då man kan skada sig ordentligt vid olika fall. En redovisning kommer genom en aktivitetsrapport att publiceras.
– Om vi skulle upptäcka att man inte arbetar korrekt och följer reglerna så stoppar vi bygget tills det har åtgärdats och därefter kan det tillkomma en sanktionsavgift. Vi har varit igång sedan april i år och inspektionerna rullar på bra. Vi har vana byggnadsinspektörer som vet vad de ska titta på och kontrollera. De vet var de vanligaste bristerna brukar vara. Ett problem är upphandlingsprocessen där det oftast är den billigaste offerten som får arbetet, vilket av kostnadsskäl kan medföra sämre säkerhet då det kostar en del att bygga säkert. Säkerheten borde vägas in tydligare i upphandlingsprocessen, säger Magnus Henriksson.
Känd i branschen
PeO Axelsson är välkänd i branschen och har drivit sin konsultfirma PeO Axelsson Byggsäkerhet under många år. Nu är han på väg att lämna över sin verksamhet till Niklas Lindberg som kommer att återuppta utbildningen; Sakkunnig inom Taksäkerhet samt konsultarbeten för arkitekter och projektörer inom taksäkerhet. Innan dess har vi fått en intervju med PeO om taksäkerhet. Ett ämne som han har forskat i på KTH i Stockholm och även disputerat i. Just att förebygga fallolyckor har varit en viktig del i forskningen samt att skapa standardiseringar. PeO har även deltagit i att ta fram svenska och europeiska standarder för taksäkerhetsutrustning och utbildat inom ämnet.
– Det var under 2010 som vi försökte koppla samman Boverkets regler och arbetsmiljölagen så att de båda skulle finnas med där. Det ledde fram till krav på förbindelseleder till taken för att kunna utföra underhåll och tillsyn på ett säkert sätt. Det innefattade arbetsföreskrifter; att man ska vara förankrad löpande under hela takarbetet. Man ska kunna gå utmed en vajer eller vid en skena hela sträckan utan att behöva koppla om sig vilket ökar säkerheten för yrkesutövarna som har taken som sin arbetsplats. Om vajer- eller skensystem saknas måste man använda två personliga utrustningar/kopplingslinor vid omkoppling. Man har förstått vikten av detta och branschstandarder och regler följs nu. Det finns också standarder för detta inom EU med krav på gångbryggor och takstegar, berättar PeO Axelsson.
EU är engagerad
– Vi har också en standard för förankringanordningar för personligt fallskydd som EU har tagit till sig. Den tog lång tid att få fram, men nu är den harmoniserad och utgiven som en EU-standard. Här har tillverkarna också varit med i processen, så de är väl medvetna om vilka krav som förväntas. Det är både provningsmetoder och måttkrav som behövs för att förankringsanordningen ska fungera. Vi välkomnar att de nu finns på plats. Det är vi från Sverige som har tagit initiativ för standarden och vi har noga förberett oss för vad den ska innehålla. Att skapa standarder är alltid ett givande och tagande. Som gammal olycksplatsforskare på 80-talet är det en stor skillnad på medvetenhet i dag kring riskerna och förståelsen hur man ska använda de viktiga säkerhetsprodukterna.
Enligt statistiken på befintliga byggnader, där det finns förankringsanordningar, sker i dag som regel inga allvarliga olyckor. Oftast sker dödsolyckorna på privata fastigheter genom stegar som glider i väg, exempelvis vid snöskottning av tak. Det är därför mycket viktigt med glidskydd när man fäster sin stege.
– Yrkeslivet på tak har förbättrats. Forskare vid Umeå universitet har undersökt olyckor med 100 personer inblandade. Det var bara fem yrkesutövare som hade drabbats, resten var på fritiden. Vi får inte reda på de privata olyckorna då ingen statistik förs på dessa. Ett problem som vi har i dag är solpaneler där bland annat infästningarna utgör en olycksrisk. Det är viktigt att uppsättningen görs rätt då solpanelerna kan blåsa ner om de inte är fästa på rätt sätt och även hindra möjlighet att inspektioner kan utföras. Man måste även följa branschstandarderna med snörasskydd och förankringsanordningar. Sanktionsavgifter utgår om man inte följer reglerna, och det kan bli dyrt, säger PeO Axelsson.
Upphandlingar ställer krav
Samtliga i en byggprocess måste hålla sig uppdaterade på allt som sker kring regler och avtal. Många beställare och entreprenörer är väl pålästa och mycket duktiga, men tyvärr inte alla. SBR-medlemmen Lars Bispgård arbetar sedan många år som oberoende konsult inom tak och fasad i sitt bolag; Bispgård tak- och fasadkonsult AB. Utöver den tekniska och konstruktiva aspekten på tak och fasader måste även de utseendemässiga kraven beaktas.
– Upphandlingar av byggtjänster ställer stora krav med ett komplext innehåll som löper under lång tid med olika beslut och där förändringar sker. Att få rätt slutprodukt, funktion och kvalitet till en rimlig budget kräver att man gör rätt från början. Boverket har gjort en större uppdatering av BBR som börjar gälla den 1 juli 2025, där BBR och EKS har ersatts med flera enskilda grundförfattningar, som kommer innebära större krav på oss i branschen, inte minst vid projektering av taksäkerhet. Jag anser inte att denna uppdatering av BBR har blivit bättre, men samtidigt ges större möjligheter att kunna bygga friare och då sker även en utveckling inom både material, teknik och säkerhet, säger Lars Bispgård.
Marie Louise Aaröe
Frilansjournalist
