Fasad, Tak | 2025-08-26

Klimatanpassad fönsterstrategi i bostäder

Varmare tider ger nya utmaningar
26 augusti 2025 Övertemperaturer uppmärksammas alltmer som ett problem i bostäder. Vi köper fläktar och luftkonditionering, vilket ökar energiförbrukningen sommartid. Sedan lång tid har lagstiftaren haft fokus på isolering och U-värden. Svensk fönsterindustri har följt med bra, ända sedan millennieskiftet håller U-värdena högsta klass. Det har medgett ganska stora fönsterytor. Innebär temperaturhöjningarna att vi går mot en mörkare framtid med små fönster för att hantera problemet? Vi tror inte det och vill med den här artikeln visa en väg till bättre termisk komfort under den varma årstiden, utan att ge avkall på dagsljuset. Fönster och fasad är så klart inte hela lösningen på problemet, vi behöver också titta på exempelvis olika lösningar för frikyla eller fjärrkyla i bostäder. Men fönster är en väldigt viktig del i ekvationen.

Ljustransmissionen ett viktigt värde
En dagsljusanalys av en byggnad är ett inte helt okomplicerat konsultuppdrag. Behovet av dessa har minskat sedan Sweden Green Building Council nära nog slopade dagsljuskraven i sin certifiering Miljöbyggnad. Men ansvarsfulla fastighetsägare låter ändå göra dem för att säkra byggnadens kvalitet. Konsulter brukar utgå från 68% ljustransmission i fönster i sin analys. Varför förklaras av specifika strukturer i den svenska fönstermarknaden:

Kopplade fönster och treglasfönster
Fönsterstocken i Sverige består av cirka 40 procent 2+1-fönster, även kallade kopplade fönster, och 60 procent treglasfönster. Kopplade fönster har dubbla bågar, yttre bågen håller ett enkelglas och den inre en tvåglas isolerruta. Dessa fönster ligger idag på runt 68 procent ljustransmission, vilket utgör grunden för konsultens antagande om LT 68 procent. Ljusare glas är trevliga, men med 68 procent ska man vara trygg i att uppfylla ställda krav på aktuell byggnad.

Kopplade fönster är ovanliga utanför Sverige. De har fördelen att det går att installera mellanliggande persienner som är mer än ett bländskydd. Stängs en vit mellanliggande persienn helt kan fönstret stänga ute över 80 procent av solenergin. 2+1 med mellanliggande persienn ger alltså ett effektivt skydd mot övertemperaturer. Konstruktionen ger också ett bra bullerskydd.

Nackdelen med 2+1 är att det måste vara öppningsbart för att möjliggöra rengöring mellan glasen. Det är också svårare att nå bra U-värden med en kopplad konstruktion. Det yttre enkelglaset måste vara hårdbelagt energiglas vilket sänker ljustransmissionen till sagda 68 procent.

Slutsatsen blir att framgången för kopplade fönster leder till att dagsljusberäkningar görs med 2+1-fönster som bas och att dessa konstruktioner ger stora möjligheter att undvika övertemperaturer om de används korrekt.

På Nordbygg 1998 lanserade Elitfönster treglas-energi-argon-fönster med u-värde för hela fönstret 1,3. Det har sedan dess utgjort de andra sextio procenten av marknaden. Treglasfönster har den stora fördelen att de inte behöver vara öppningsbara varför fasta fönster i princip alltid har treglas. Ett fast fönster har bara en båge, vilket ger större glasad yta i förhållande till hålet i väggen. Det saknar rörliga delar vilket torde öka den tekniska livslängden. Den enklare konstruktionen ger i regel också ett lägre inbyggt koldioxidavtryck. Ljustransmission är alltid minst 70 procent.

Nackdelen är solenergitranmissionen. Placeras persienner innanför treglas ger de visserligen god avbländning men ingen hjälp alls mot övertemperaturer. Solenergi studsar på den vinklade lamellen inåt i rummet. När persiennens tunga aluminiumlameller värms upp leder det till att rummet fortsätter att värmas upp även sedan solen försvunnit.

Treglas-energi-argon är bra, men ger alltså branschen ett svettigt rykte. Tack vare den snabba utvecklingen av solskyddsbeläggningar på glas finns det dock en lösning.

Läs hela artikeln här som pdf