Norra Sverige står på tröskeln till en industriell omvandling driven av den gröna omställningen för att påskynda klimatomställningen i samhället. Medan industrietableringarna skapar tusentals nya arbetstillfällen kämpar redan majoriteten av kommunerna med en rådande bostadsbrist samtidigt som lokaler ekar tomma. Mitt i denna framtidsoptimism finns en viktig fråga att besvara – var ska man bo? Kanske är lösningen redan byggd. Frågan är om det går att förena dessa utmaningar och fylla de tomma lokalerna med liv igen? Läs artikeln som pdf här.
En tidigare kartläggning av vakanta lokaler i Stockholm och Göteborg genomförd av Mjörnell och Gunér (2023) presenterad i artikeln Hållbar renovering och konvertering av vakanta lokaler till bostäder i Husbyggaren nr 4, 2023, visade en potential i Sveriges två största städer. Denna studie, precis som flera andra, riktar fokus på konverteringar i storstadsområden, men liknande studier saknades i tillväxtkommunerna i norra Sverige. Detta ledde till att samma aspekter studerades i ett annat geografiskt område inom ramen för examensarbetet Konvertering av vakanta lokaler till bostäder i norra Sverige – En kartläggning samt gestaltningsförslag, vars resultat sammanfattas och diskuteras i denna artikel. Ordet ”vakans” används i denna artikel för utrymmen som annonserats tillgängliga för uthyrning på webbsidan Objektvision.se.
Dubbel utmaning och en möjlig lösning
Norra Sverige står inför en historisk förändring i och med den pågående gröna industriomställningen. Detta skapar ett behov av arbetskraft vilket i sin tur ställer krav på bostadsförsörjningen. Endast i kommunerna Skellefteå, Luleå och Boden planeras över 19 000 nya bostäder fram tills 2030 enligt Sveriges kommuner och regioner (2024). Samtidigt står lokaler vakanta i stadskärnorna. Boverket (2021) lyfter två mål som delvis kan stå i konflikt, att skapa fler bostäder och att dessa samtidigt ska uppnå en god kvalitet. Denna studie har därför undersökt i hur stor utsträckning de vakanta lokalerna skulle kunna konverteras till bostäder med goda bostadskvaliteter.
Potentialen i det redan byggda?
För att undersöka hur många vakanta lokaler det fanns våren 2025 och avgöra dess lämplighet för konvertering till bostadsändamål, inleddes en kartläggning i kommunerna Luleå, Boden, Piteå, Kalix, Skellefteå, Timrå, Härnösand och Sundsvall. Kartläggningen genomfördes under två veckor i februari 2025 genom att granska annonser på webbsidan Objektvision.se, en plattform där fastighetsägare, förvaltare och förmedlare annonserar lediga lokaler och kommersiella fastigheter. Genom att kombinera kvantitativa data (antal vakanta lokaler, dess yta och läge) med kvalitativa bedömningar (planlösningarnas lämplighet) skapades en nyanserad bild av det vakanta lokalbeståndets potential. För att avgöra lokalernas potential för konvertering till bostäder bedömdes dessa utifrån följande aspekter:
- Närhet till service: Finns matbutik, apotek eller andra viktiga funktioner i närområdet?
- Närhet till kollektivtrafik: Hur ser förbindelsen ut till närmaste busshållplats eller tågstation?
- Närhet till rekreation: Finns parker eller grönområden i närheten av lokalen?
- Planlösningens lämplighet för bostadsändamål: Hur lämplig är den befintliga lokalens planlösning för utformning av bostäder?
- Detaljplanen medgav bostäder eller inte: Tillåter den nuvarande detaljplanen bostäder eller krävs en detaljplaneändring?
I Tabell 1 presenteras gränsvärdena för de fem aspekterna som bedömningen av de kartlagda lokalerna har utgått ifrån, där bland annat statsplaneringskonceptet kallat 15-minutersstaden använts för att definiera gränsvärdena för närhet. Stadsplaneringskonceptet fokuserar på att människor ska kunna tillgodose sina vardagliga behov inom 15-minuter gång eller cyklande.
Tabell 1. Bedömda aspekter och dess gränsvärden. Hämtade från examensarbetet Konvertering av vakanta lokaler till bostäder i Norra Sverige – En kartläggning samt gestaltningsförslag.
Resultatet från kartläggningen visar att det finns en potential att skapa lämpliga bostäder inom det vakanta lokalbeståndet i de åtta kommuner som omfattats av kartläggningen. För att konkretisera resultaten har ett antagande gjorts att en genomsnittlig lägenhet i Sverige är 65 m2, baserat på ett medelvärde från Boverkets sammanställning av antalet bostäder och boarea. Därefter har ett potentiellt antal bostäder beräknas baserat på den vakanta lokalytan. Detta visar att ungefär 1100 bostäder skulle kunnat skapas med mindre åtgärder baserat på att planlösningen är lämplig för bostadsändamål, varav cirka 700 av dessa potentiella bostäder hade god närhet till funktionerna service, kollektivtrafik och rekreation. Vidare hade ungefär 300 av dessa bostäder kunnat skapas utan att ändra detaljplanen, se bild 1. Läs artikeln som pdf här.
MOA SEPPÄLÄ
Luleå tekniska universitet
KRISTINA MJÖRNELL
RISE och LTH, Lunds Universitet
MARCUS SANDBERG
Luleå tekniska universitet
