Intensiv svensk standardisering öppnar upp för nya bindemedel i betong

I flera länder pågår ett intensivt arbete med att få ner betongens klimatpåverkan. Inte minst i Sverige har betongbranschen satt höga klimatmål. Ett etablerat sätt att sänka koldioxidutsläppen från betong är att använda alternativa bindemedel i stället för rent portlandcement. Med tillägg till befintliga betongstandarder och framtagande av nya standarder öppnas vägen upp för nya bindemedel som möjliggör betongbyggande med lägre klimatpåverkan.

Idag används främst granulerad masugnsslagg (ggbs) och flygaska (FA) men andra alternativa bindemedel, såsom naturliga puzzolaner, baserade på vulkanaska och kalcinerade leror, är på gång att introduceras. En förutsättning och viktig nyckel är att standarder och regelverk tillåter användning av dessa material.

I Sverige arbetar den tekniska kommittén SIS/TK 190 Betong intensivt och löpande med att revidera den svenska betongstandarden SS 137003 [1] och öppna upp för större andelar och nya alternativa bindemedel. I höstas publicerades en helt ny svensk standard för naturliga puzzolaner som tillsatsmaterial i betong. Tillämpningsregler för denna materialstandard är nu ute på remiss i ett andra tillägg (T2) till SS 137003.

Redan de gamla romarna använde naturliga puzzolaner som bindemedel i betong, baserat på vulkanaska. Foto från insidan av Pantheons kupol

SS 137004:2024 [2] – ny svensk standard för naturliga puzzolaner
I höstas publicerades en helt ny svensk standard för naturliga puzzolaner och aktiverade naturliga puzzolaner (t.ex vulkanaskor eller kalcinerade leror) vilka är tillsatsmaterial som idag inte omfattas av SS-EN 206 [3]. Däremot omfattas dessa material redan av cementstandarden SS-EN 197-1 [4] men då som ingående beståndsdelar i cement. På Europa-nivå finns ännu ingen motsvarande standard, men däremot i Norge och Storbritannien. Dessa har använts som förlagor i det svenska arbetet. SS 137004 specificerar materialkrav och anger hur dessa egenskaper ska provas. För att kunna använda naturliga puzzolaner och aktiverade naturliga puzzolaner i betong krävs att även SS 137003 kompletteras med tillämpningsregler för dessa material, på samma sätt som för ggbs och FA. Ett tillägg (T2) till SS 137003 som bland annat innehåller förslag på sådana tillämpningsregler är nu ute på remiss t.o.m början av maj. Förhoppningen är att publicering ska kunna ske i sommar.

Det pågår dessutom arbete i SIS TK/190 med att komplettera SS137004 så att även artificiella material med puzzolana egenskaper omfattas, det vill säga inte naturliga puzzolaner. De kan t.ex. vara restprodukter från gruvindustrin.

Historiskt högt tempo för uppdatering av svenska betongstandarden SS 137003
Det är viktigt att standardiseringen håller ett högt tempo eftersom utvecklingen av nya bindemedel är snabb, liksom takten i att få fram nya forskningsresultat och erfarenheter kring redan beprövade bindemedel. För knappt ett år sedan publicerades det första tillägget (T1) till SS 137003:2021 och nu pågår som sagt remiss av det andra tillägget (T2). Inom SIS/TK 190 har man beslutat att hålla SS 137003 så aktuell som möjligt med hänsyn till utvecklingen av nya bindemedel och hur stora mängder av etablerade alternativa bindemedel som ska tillåtas. En balans är dock mycket viktig kring hur långt kommittén kan öppna upp för detta då användning av nya material inte kan tillåtas försämra betongens beständighet och livslängd. Vid flera tillfällen har kommittén bjudit in beständighetsexperter till workshops för att få de senaste förslagen av kommittén förankrade
innan de gått ut på allmän remiss. Jämförelser av
beständighetsreglerna har gjorts med främst de nordiska
länderna och Tyskland.

T2:an ger ytterligare ökade möjligheter att använda klimatförbättrad betong
I T1:an öppnades det upp för ökade andelar alternativa bindemedel då bl.a. referenser till den nya cementstandarden SS-EN 197-5 [5] infördes. Inför det förslag till T2 som är på remiss har SIS/TK190 gått igenom flera europeiska länders regelverk på beständighetsområdet och tagit del av senaste svenska och utländska forskningsresultat och erfarenheter. I T2:an föreslås främst att:

  • införa tillämpningsregler för naturliga puzzolaner som uppfyller SS 137004. Då dessa i hög grad liknar flygaska i sammansättning och funktion används reglerna för flygaska som vägledning även för naturliga puzzolaner.
  • öppna upp för cementtypen CEM III/B i flera exponeringsklasser.
  • supersulfatcement kan användas i vissa exponeringsklasser och med vissa förbehåll. Det finns redan en harmoniserad materialstandard för denna typ av cement men hittills är användningen mycket begränsad inom EU.

Argument för de ändringar som föreslås, redovisas i ett särskilt motivdokument som kommer att ligga öppet på kommitténs hemsida.

Artikeln är avkortad, läs hela texten som pdf här:


Markus Peterson
Teknisk doktor,
standardiseringsexpert
Svensk Betong,
ordf. SIS/TK 190 Betong

2025-05-06 Betong6 maj 2025 Självtorkande avjämningsmassor marknadsförs som en lösning för snabbare byggprocesser, men fungerar de verkligen som utlovat? Johan Tannfors …

2025-04-14 BetongBetongens klimatpåverkan är en utmaning, men rätt materialval gör stor skillnad. Genom att använda klimatförbättrad betong och optimera hållfasthetsklasser kan …

2024-11-08 Betong8 november 2024 Med modern betong med Bascement kan noggranna omfördelningsberäkningar förbättra fukthanteringen och förkorta tiden till mattläggning. Fuktsakkunnig Anders …

2024-05-29 Betong29 maj 2024 Klimatförbättrad betong är ingen nyhet längre. Det har gjorts stora framsteg inom implementering av betong med lägre …

2024-05-10 Betong10 maj 2024 Avloppsreningssystemet Maxima i södra Skåne är ett mycket intressant betongprojekt i större skala. Det är VA SYD …

2024-04-15 Betong15 april 2024 Dagens husgrunder byggs med kraftig överkapacitet och därigenom med en onödigt hög miljöbelastning. Nyforskning vid Lunds tekniska …

2024-04-15 Betong15 april 2024 Oskar Linderoth produktutvecklare på Swerock berättar om erfarenheter och forskning kring hur klimatförbättrad betong med alternativa bindemedel …

2024-04-14 Betong4 maj 2024 Betongarbeten är traditionellt ett tungt arbete. Finns det nya betongsorter som kan underlätta själva arbetet och även …

2023-05-29 Betong29 maj 2023 Vid nyproduktion av bostäder och kontor ställer betongens restfukt ofta till problem. Genom att fuktsäkerhetsprojektera konstruktioner kan …

2023-05-11 Betong11 maj 2023 Betongbranschen bedriver sedan ett antal år tillbaka ett intensivt hållbarhetsarbete med fokus på minskad klimatpåverkan för att …

2023-04-24 Betong24 april, 2023 I en artikelserie under 2022 i Husbyggaren har Anders Selander och medförfattare beskrivit tekniker att mäta fukt …

2022-05-30 Betong30 maj 2022 Förekomsten av vatteninträngning i nya ytterväggar mellan betongelementens fogar och andra anslutningar har historiskt dokumenterats och förekommer …

2022-05-18 Betong18 maj 2022 Klimatförändringen går snabbare än vad någon kunnat förutse. FN:s klimatrapport IPCC 2022 är ingen munter läsning. För …

2022-05-05 Betong5 maj 2022 Forskare söker oftare efter skillnader än likheter och kan påvisade skillnader dessutom kopplas till problem blir det …

2022-04-11 Betong12 april 2022 Den viktigaste siffran vid fuktsäkerhetsbedömningen av ett betonggolv är ett procenttal från en RBK-mätning. Ligger detta procenttal …

2022-04-11 Betong11 april 2022 Genom att minska andelen cement, som står för en stor del av betongens klimatpåverkan, och använda aska …

2021-12-16 Betong16 december 2021 Emissioner i golvsystem till följd av alkalisk hydrolys har tidigare kopplats till fuktproblem i det betongbaserade underlaget. …

2021-04-19 BetongText: Marcin Stelmarczyk, Ted Rapp, Hans Hedlund och Staffan Carlström Fuktrelaterade problem i betongbaserade golvsystem kan lätt leda till skador …

2021-04-16 BetongMinusutsläpp med trä?Ett annat sätt att minska betongens klimatavtryck är att bygga i trä. Veidekke bygger trähuskvarteret Cederhusen i Hagastan …

2021-04-13 Betong13 april 2021 I skrivande stund har ca 6 % av Sveriges befolkning fått sin andra dos vaccin mot Covid-19. …

2020-05-14 BetongI denna artikel presenterar Anders Lindvall resultaten från SBUF-projektet Produktionsteknik för höga byggnader i betong. Bakgrunden till projektet är ett …

2020-04-29 BetongDet händer mycket inom byggbranschen just nu som kan peka ut riktningen för framtiden. Cementa deltar i bransch överskridande utvecklingsarbeten, …

2020-03-11 Betong, Klimatsmart byggande11 mars 2020 I dagsläget är cirka 20 procent av all cement som används i Sverige så kallad anläggningscement vilken …

2019-08-29 BetongApril 2019 Prefabricerade betongelement har använts under lång tid och under senare har användningen också ökat. Korrekt projekterat och utfört …

2019-08-29 BetongApril 2018 Riksbyggen gjorde Sveriges första upphandling av klimatsmart betong hösten 2015 för bostadsrättsföreningen Viva i Göteborg. Den byggs nu. …

2019-08-29 Anläggning, BetongApril 2018 En ny Öresundsbro med nollutsläpp av växthusgaser år 2045. Det är målet för en innovationstävling mellan två lag …

2019-05-15 Betong15 maj 2019 Valet av betong påverkas – förutom av grundläggande beständighetskrav – alltmer av andra aspekter som framför allt …

2018-05-13 BetongSå står man där med för höga fuktsiffror eller en utvecklad emissionsskada. Vad gör vi nu? Vi måste ju komma …

2018-03-13 BetongGenom aktiva val och ett medvetet klimatarbete i samverkan mellan alla aktörer i värdekedjan finns det möjligheter att reducera klimatbelastningen …

2017-06-07 BetongParkeringshus och garage tillhör den mest utsatta typen av betongkonstruktion, framför allt när det gäller armeringskorrosion. Idag saknas det klara …

2017-04-24 Betong24 april, 2017 Så står man där igen med en betongmätning som är för blöt för att få lägga mattan. …

2017-02-12 BetongVecka 28-29 i juli kommer den spännande sidoförflyttningen av östra broöverbyggnaden att ske. Strax norr om Stockholm byter NCC ut …

2017-02-12 BetongPrivat villa i Guimaraes, Portugal Hur utnyttjar vi de resurser vi har att tillgå? Hur förvaltar vi den nyfikenhet som …

2017-02-12 Betong2 december 2016 Mer än femtusen människor har dött i lungcancer av blåbetong sedan den började användas i byggnationer. Det …

2016-09-14 BetongSeptember 14, 2016 Cirka en halv kubikmeter per person är den årliga konsumtionen av betong i Sverige idag. Det gör …

2015-11-02 Betong, Byggmetoder och MaterialDe vanligaste färgerna att måla betong med är akrylatfärger, det vill säga organiska. Det finns andra lämpliga oorganiska färger som …