Vid Torbjörns torg i Uppsala byggs just nu Sveriges största pålade geoenergianläggning – en tekniskt avancerad lösning där grundläggningspålar används för att utvinna energi ur Uppsalaåsen. Systemet har utvecklats för att klara höga hållbarhetskrav och visar hur innovativa energilösningar kan kombineras med krävande markförhållanden i känsliga vattenskyddsområden. Resultatet är en byggnad med mycket låg klimatpåverkan och energiprestanda långt under gällande normer.
Energisystemet med energipålar som nu installeras i Uppsala är unikt i både Sverige och Europa. Tillsammans med hela byggnationen beräknas klimatavtrycket stanna under 200 kg CO₂-ekvivalenter per kvadratmeter BTA – att jämföra med ett genomsnitt på cirka 320 kg. Det är Malmegårds Fastigheter AB som bygger den nya fastigheten vid Torbjörns torg, ett kvarter på cirka 13 000 kvm med 122 bostäder och nio kommersiella lokaler.
– Energipålning är intressant och väcker stort intresse, berättar Peter Jordell, teknisk chef på Ferla Energy AB. Projektet är det största pålade energilagret i Sverige och det är ovanligt att man som här pålar i flödande grundvatten. I Europa pålar man i marken och ner i jordlagren med stål- eller betongpålar, här gör vi samma sak i flödande grundvatten, från Uppsalaåsen. För byggnaden pålas det med totalt cirka 400 pålar varav ungefär 200 är pålar av stål. Stålpålarna förses med energikollektorer i PEM (polyetenrör/slang) och därefter gjutes. De är sammankopplade i ett system med cirka 28 slingor där varje slinga är inkopplad med 6 till 8 pålar beroende på djup, flöde och tryckfall. Följaktligen utnyttjas Uppsalaåsen som energikälla.
Energipålar alternativ till bergvärme
Malmegårds fastigheter ville från början ha bergvärme som källa för värme och kyla men då fastigheten ligger inom ett vattenskyddsområde är det inte tillåtet att borra för bergvärme. Det var en besvikelse då det var angeläget för beställaren att få bra energiprestanda på fastigheten. Ferla, som är ett företag med fokus på hållbara energisystem från förnybara energikällor, väckte idén med energipålar. Geologiska undersökningar genomfördes i ett tidigt stadium i samband med att systemhandlingar togs fram för grundläggningen. Tillsammans med dessa data och geologiska beräkningar räknade Ferla fram antalet pålar som fordrades för att åstadkomma den värme och kyla som skulle behövas. En av hyresgästerna i den färdiga fastigheten är ICA. Deras kylanläggning kommer att utnyttjas genom att hämta energi ur kondensvärmen som producerar varmvatten och värme. Under sommartid kommer värmen från ICAs kylanläggning att kylas bort via det pålade energilagret. Anläggning är komplex och har därför ett avancerat styrsystem för att kunna styra anläggningen optimalt.
– Köldbäraren, i det pålade kollektorsystemet, är Kilfrost som är en giftfri frostskyddsvätska och som inte är brandfarlig, ett krav från Länsstyrelsen. Det är ett engelskt bolag som producerar köldbärarvätskan. Bolaget tillverkar också avisiningsvätska som används vid avisning av flygplan. I vanliga fall används bioetanol som köldbärare men eftersom det är brandfarligt ville man undvika det i det här projektet. Därför valde man istället Kilfrost, berättar Peter Jordell. En noggrann provtryckningsprocedur genomförs för att säkerställa att systemet är tätt, eftersom varje påle fylls med betong och inga ingrepp kan göras efter gjutningen. Under byggtiden används sensorer som övervakar trycket och skulle trycket försvinna går larmet direkt.
Låg energiförbrukning
Med detta system kommer energiförbrukningen att ligga på 17 kWh per kvadratmeter/år för värme, varmvatten, kyla och fastighetsel. Det kan jämföras med 55 kWh per kvadratmeter/år som är BBR-kravet. Projektet är unikt med ett klimatavtryck under 200 kg CO2 ekvivalenter per BTA. Genomsnittet för normal nybyggnation i dag ligger på 320 kg. ICA är en på flera sätt viktig hyresgäst då de kommer att bidra till energilösningen genom att deras överskottsvärme från kylrum, frysrum och kyldiskar kommer att återvinnas.
– Markförhållandena är viktiga när energi tillförs. Vattnet som det handlar om i Uppsala håller mellan sju och åtta grader. Energianläggningen gör stor skillnad genom endast lite tillförd el. Tillförseln är 9 kWh per kvadratmeter och år för värme, varmvatten och kyla, och elen är ren. Svensk el produceras nästan uteslutande genom vattenkraft, kärnkraft och vind/solkraft. Den kolrelaterade elen utgör bara en bråkdel av vår elmix, säger Peter Jordell. Investeringskostnaden för projektet ligger under en konventionell geoenergianläggning eftersom fastigheten ändå måste pålas. Kylan produceras i största mån via frikyla från det pålade energilagret. En liten del av kylan produceras med värmepumpen via aktiv kyla. Värmepumpen är en CO2 värmepump, med ett naturligt köldmedium.
Spännande framtid
Det är NCC som bygger det hela och som binder ihop allt och gjuter i olika etapper, sammanlagt sex stycken. Man arbetar systematiskt från norr till syd, och det är ett arbete som pågår nu. NCC har tidigare inte byggt en anläggning av detta slag. Det krävs en god planering och NCC har varit med från början i samband med att systemhandlingarna togs fram. Det som har tagit tid i projektet är miljökonsekvensanalysen . Länsstyrelsen i Uppsala har aldrig tidigare hanterat ett liknande ärende vilket medförde en del frågetecken att besvara. Det tog tid, men den blev till slut godkänd
– Vi räknar med att köra igång anläggningen för byggvärme under vintern 2026/2027, det blir en intressant test. Därefter följer inflyttning i fastigheten under hösten 2027. Det är först då allt är i drift som vi verkligen får kvitto på vårt arbete. Samtidigt flyttar ICA in, och vi kan börja ta tillvara på överskottsenergin från deras verksamhet. Vi kommer att utföra extremt många mätningar i anläggningen så att de inblandade kan följa installationerna i realtid.
Marie Louise Aaröe
Frilansjournalist
