Brand & Säkerhet | 2025-12-02

Återbruk av brandklassade dörrar – Praktisk tillämpning

Byggbranschen står inför en omställning. Klimatpåverkan ska minska, resurser användas smartare och kulturvärden bevaras. I denna utveckling spelar återbruk en allt viktigare roll.

Hur återbruk kan tillämpas vid nyproduktion och ombyggnation har studerats av flera aktörer under flera år¹. De senaste åren har möjligheterna till återbruk ökat och blivit allt vanligare. Återbruk av material eller komponenter med brandteknisk klassning har länge diskuterats inom branschen men medför utmaningar som gör att det ofta blir dyrt eller komplicerat att återbruka. Brandskyddslaget har tidigare tittat närmare på möjligheterna att återbruka brandskyddskomponenter med fokus på brandklassade dörrar. Under hösten 2024 och våren 2025 har en intern forskningsstudie genomförts av Brandskyddslaget där praktisk tillämpning har stått i fokus. Studien har studerat mer ingående hur en dörr med krav på brandteknisk klass kan undersökas och vilka förstärkningsåtgärder som kan behövas för återbruk.

Utmaningar och möjligheter
En viktig skillnad i de nya byggreglerna (BFS 2025:9) från Boverkets byggregler (BBR) är att de allmänna råden har ersatts med funktionskrav, vilket innebär att det är upp till respektive konsult att kunna påvisa att byggreglerna uppfylls. För att återbruka brandklassade produkter, såsom dörrar, betyder det att brandkonsult eller annan brandsakkunnig behöver verifiera brandskyddet genom vedertagna metoder. Här blir den nya standarden SIS/TS 24835:2024 viktig, eftersom den ger riktlinjer för hur brandtekniska bedömningar av återbrukade byggprodukter kan göras. Tillsammans öppnar regelverken upp för större flexibilitet och innovation jämfört med tidigare regelverk men lägger också mer ansvar på branschen att visa att återbrukade komponenter uppfyller säkerhetskraven.

Att verifiera den brandtekniska klassen är en utmaning och ställer krav på att det antingen finns dokumentation av dörrens klassning eller dörruppbyggnad för att teoretiskt kunna beräkna dörrens brandmotstånd. Att bestämma brandmotstånd med ett fullskaligt brandprov är både dyrt och tidskrävande och kan främst tillämpas när det finns fler liknande dörrar. Brist på tidigare dokumentation om dörrens egenskaper och möjligheterna att verifiera brandmotståndet kan bidra till svårigheter och osäkerheter för återbruk trots att materialet i sig kan vara fullt fungerande. Även i de fall det finns tydlig dokumentation om dörrens egenskaper, det vill säga klassning på brandmotstånd, kan dörrens egenskaper påverkats vid användning. Den studie som nyligen gjorts visar tydligt att dörrens brandskydd påverkas både av ålder, slitage och tidigare åtgärder – till exempel skevhet, utmattade gångjärn, uttorkade tätningslister eller felaktiga utbytta glaspartier. En dörr kommer därmed alltid behöva analyseras vidare för att kunna påvisa en brandteknisk klass.

På Brandskyddslaget har trädörrars och ståldörrars brandmotstånd analyserats inom tidigare projekt för att antingen kunna påvisa en brandteknisk klass eller att dörren har erforderligt brandmotstånd. Tillämpning har främst förekommit för kulturhistoriska byggnader där en dörr önskats bevaras inom en brandcellsgräns. De befintliga projekteringarna har tillsammans bidragit till en kunskapsbank över analysmetoder och förstärkningsåtgärder som accepterats och som fungerar rent praktiskt vilket skapar en bättre möjlighet för framtida återbruk av dörrar.

En ganska stor utmaning som framkommit i Brandskyddslagets interna studie, som har visat sig försummats i flertalet projekt, är dörrens garantier. Garantierna från tillverkare för en brandklassad dörr slutar gälla när en dörr har modifierats eller flyttats oavsett tidigare skick och dokumenterad klassning. I dessa fall läggs ansvaret för garantier hos projektet eller hos respektive konsult. Med avseende på brand har brandkonsulten ett ansvar för att det analyserade brandmotståndet uppfylls, vilket ställer höga krav på konsultens kunskaper kring hur brandmotståndet kan analyseras samt påverkan av förstärkningsåtgärder.

Det är även en utmaning att säkerställa brandmotståndet över tid vilket innebär att en noggrann analys, kompletterad med dokumentation och en plan för framtida underhåll kan komma att behövas. Utan en sådan process riskerar man att brandskyddet urholkas och att dörren inte lever upp till kraven den dag den faktiskt sätts på prov. Analys av dörrens brandmotstånd blir därmed avgörande för att planera nödvändiga åtgärder och fastställa vilket underhåll som krävs för att dörren ska klara sin funktion över tid.

Praktisk tillämpning
Flera faktorer avgör brandmotståndet i en dörr som leder till om en dörr kan återbrukas eller inte. Det handlar bland annat om:

Dörrens uppbyggnad och material – äldre trädörrar kan vara solida, medan nyare ofta innehåller isoleringsmaterial.
Slitage och skador – skevhet, utmattade gångjärn, håltagningar och defekta tätlister påverkar dörrens funktion.
Dokumentation och märkning – många äldre dörrar saknar dokumentation, vilket kräver noggrann bedömning.
Brandens förutsättningar – vilken typ av brand som dörren ska motstå påverkar vilka krav som ställs.

Brandmotståndet hos en återbrukad dörr kan analyseras på flera sätt – genom inventering av dörrens uppbyggnad, okulär besiktning av skador och slitage, samt beräkningar eller jämförelser med tidigare tester. Exempelvis kan tjocklek på trä jämföras mot kända förkolningshastigheter, eller glaspartier och tätlister bedömas mot etablerade handbokslösningar. På så vis kan man uppskatta om dörren fortfarande uppfyller den förväntade brandklassen, och vid behov identifiera vilka åtgärder som krävs.

Läs artikeln som pdf.