Juridik: Snart ändras PBL enligt EU-förordning

Den 30 oktober 2025 överlämnade regeringen proposition 2025/26:35 med förslag till ändringar i bland annat plan- och bygglagen (2010:900), med anledning av EU:s nya byggproduktförordning. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2026.

EU-förordningen (2024/3110) om fastställande av harmoniserade regler för saluföring av byggprodukter antogs den 27 november 2024 och ersätter den tidigare förordningen (305/2011) med samma namn och ska i stora delar tillämpas från och med den 8 januari 2026. Kommissionens befogenhet att anta delegerade akter, mer om detta nedan, har dock kunnat tillämpas sedan den 7 januari 2025.

Syftet med förordningen är att främja den fria rörligheten av byggprodukter på den inre marknaden genom att fastställa krav för utsläppande och tillhandahållande av harmoniserade byggprodukter.

Endast harmoniserade produkter omfattas av förordningen, dvs. produkten ska omfattas av en harmoniserad standard eller har en europeisk teknisk bedömning (ETA). För en harmoniserad produkt följer ett krav att den ska åtföljas av en prestandadeklaration och CE-märkning, vilket garanterar att produkten uppfyller samtliga krav i förordningen.

För icke-harmoniserade produkter gäller i stället ett ömsesidigt erkännande för handel på den inre marknaden.

Enligt förordning (305/2011) tilläts inga andra märkningar än den obligatoriska CE-märkning. I den nya förordningen tillåts parallella märkningar under vissa angivna förutsättningar, så länge de inte försämrar CE-märkningens synlighet, läsbarhet eller ändrar dess innebörd.

För egenskaper som inte omfattas av den harmoniserade standarden möjliggörs därmed andra märkningar trots att det medför andra provningsmetoder Detta kan få stor betydelse för det svenska systemet med typgodkännande.

Typgodkännande används för att bedöma och verifiera byggprodukters överensstämmelse med krav i svenska byggregler. Ett parallellt typgodkännande har målats upp som ett potentiellt handelshinder och även ansetts medföra gränsdragningsproblem avseende vilka typgodkännande som kan accepteras enligt förordningen. Boverket och Byggmaterialindustrierna delar dock inte denna bedömning utan anser att det borde kunna förtydligas genom nationell lagstiftning under vilka förutsättningar ett parallellt godkännande skulle vara tillåtet. Regeringen delar Boverkets och Byggmaterialindustriernas bedömning.

Lagrådet framförde i yttrande den 8 oktober 2025 att införandet av legaldefinitioner för byggproduktförordningen och linbaneförordningen inte borde genomföras, men lämnade övriga lagförslag utan erinran. Regeringen delar Lagrådets förslag.

Kommissionen ges i förordningen mandat att anta delegerade akter genom vilka tvingande produktkrav för vissa egenskaper, däribland miljömässig hållbarhet, funktionalitet och säkerhet ska gälla. Dessa krav måste uppfyllas innan en produkt släpps ut på marknaden.

De föreslagna ändringarna berör främst ekonomiska aktörer, dvs. tillverkare, tillverkares representanter, importörer, distributörer, leverantörer av distributionstjänster och andra fysiska eller juridiska personer som omfattas av den nya byggproduktförordningen. Förslagen innebär till viss del att företag påförs ytterligare krav vilket kan komma att medföra konsekvenser, som bland annat ökade kostnader för framtagande av produktdokumentation och utökad tillverkningskontroll.

Det återstår att se vad Kommissionens delegerade akter får för inverkan på kommande produkter. Kommissionen ges genom de nya bestämmelserna långtgående befogenheter att detaljstyra funktions-, produktsäkerhets- och miljökrav. Som exempel kan nämnas maximering av återanvänt innehåll, uppgraderbarhet, enkel reparerbarhet under produktens livslängd samt användning av vissa komponenter, som kan specificeras även utifrån material, dimensioner och former. Detta kan bli en stor utmaning att möta för marknadens aktörer. De delegerade akterna kan även tänktas stå i vägen för utveckling och innovation, vilket givetvis är mindre önskvärt. Läs artikeln som pdf.