Över en miljon svenska bostäder ventileras fortfarande med självdrag – en princip långt före fläktventilation och moderna ventilationskrav. Men klarar denna uråldriga teknik dagens behov av komfort och luftkvalitet? Ett nytt verktyg hjälper till att analysera och förbättra självdragssystemens prestanda.
Långt innan Folkhälsomyndighetens Råd om ventilation och långt innan elektriska fläktar var uppfunna, var Sverige ett land fyllt av ventilerade bostäder. I husen fanns en eldstad som värmde bostaden. Röken leddes bort via en skorstenskanal. Den luft som elden behövde sögs in via otätheter. På så sätt fick bostaden ofta tillräckligt med uteluft. Säkert blev det ibland kallt, dragigt eller rökigt inomhus. Men fick man bara tillräckligt med mat och en tjock fäll att dra över sig eller kunde krypa nära varandra eller nära spisen, så överlevde man oftast vintern.
Nu lever vi i en annan tid. Eldstäderna är i många fall avstängda. Men mer än en miljon bostäder finns kvar och fortsätter att ventileras enligt denna urgamla princip. Det handlar mest om torp och villor men även om gamla flerfamiljsbostäder. De har ingen annan ventilation än den luft som självmant (utan att tvingas av en fläkt) lämnar huset via skorstens- och frånluftskanaler, s.k. självdragsventilation. Suget i frånluftskanalerna är långt ifrån lika starkt som i de heta skorstenskanalerna. Dessutom bromsas luftflödet av att fasaderna numera är mycket tätare. De uteluftdon som finns som kompensation är ofta för små för att släppa igenom den luft-mängd som skulle behövas. Samtidigt ställer de moderna brukarna krav, inte bara på överlevnad, utan också på komfort – trots blåst och köld utomhus. Man vill uppleva att luften känns fräsch inomhus – vilket är viktigt för sömnen. Detta trots att fönstren är stängda mot utekölden. Men är det möjligt att skapa modern komfort med denna gamla ventilationsmetod?
Folkhälsomyndigheten har börjat revidera sina allmänna råd om ventilation (FoHMS 2014:18) som de övertog från Socialstyrelsen för mer än 10 år sedan. Nya reviderade råd planeras klara under 2027. I nuvarande råd nämns inte självdrag. I princip borde ändå riktvärdena för lägsta luftväxling, lägsta temperatur och frånvaro av drag vara giltiga. På FoHMs hemsida nämns självdrag endast kortfattat: ”Fastighetsägare bör bland annat ha kontroll på att: … självdragets från- och tilluftsdon är fria och fungerar. Vid självdrag är mätning av luftomsättningen endast meningsfull när temperaturen utomhus är minst cirka 10 grader kallare än temperaturen inomhus. Eventuell mätning behöver alltså göras den kalla årstiden.”
Luftflödet genom ett självdragshus minskar med temperaturskillnaden inne/ute, är kraftigt beroende av vind och ofta av inläckage via fasaden. Denna formulering undviker alla svåra frågor: Får det blåsa när man mäter frånluften? Är det OK att det krävs en fönsterspringa för att få tillräcklig luftväxling när det är varmare än 10 grader C ute? Måste man acceptera drag på vintern? Har sovrummens luftkvalitet någon betydelse?
I SWESIAQs nyhetsbrev 93 och 94, tillgängliga på föreningens hemsida, presenteras SWESIAQs Självdragsråd samt PNVB12555 (Program för Naturlig Ventilation av Byggnad, se faktaruta) som vägledning för bedömning av prestanda hos ett självdragssystem. Nu har professor Lars Jensen, Installationsteknik, Lund tagit fram en ny version som är smidigare att använda och dessutom kan användas för att dimensionera om systemet så att det uppfyller önskvärda krav på luftflöden för varje rum. Programmet visar direkt var de stora hindren mot bra luftväxling finns. PNVB 250725 finns tillgänglig på SWESIAQs hemsida, tillsammans med en teknisk beskrivning (bl.a. hur man kan bygga om till frånluftsystem) samt en praktisk instruktion i hur programmet används.
Att använda PNVB för snabb, första kontroll av självdraget
Det finns några relativt enkla saker du kan göra för att bedöma om ett självdragssystem ger tillräckliga luftflöden i en bostad med centraliserat ventilationssystem. Detta är den vanligaste ventilationstypen där alla ventilerade rum har kontakt med ett centralt, gemensamt utrymme (hall/öppen trappa). Alla rum utom det gemensamma har antingen uteluftdon eller frånluftdon, inte båda samtidigt. Eftersom det oftast är uteluftdonen som begränsar luftflödet mest, så bör du börja där. Enklast är att du låter PNVB 250725 sköta beräkningarna.
Först mäter eller uppskattar du de vertikala avstånden mellan bostadens golv och de olika uteluftdonen i sov- och vardagsrum. I rummen med frånluft mäts istället avstånden mellan golv och skorstens-/frånluftsmynningarna på taket. Gå sedan igenom uteluftdonen noggrant. Du bör helst öppna dem för att se om de är rena och hela. Deras prestanda kan du ofta få från tillverkaren, annars mäter du själv upp den minsta tvärsnittsarean. Du bör också uppskatta inläckaget via fasaden, vilket är svårare. Som schablon kan du anta att in-läckaget är 1 l/s/m2 och behöver då bara mäta upp fasadareorna i sov- och vardagsrum. Till slut bör du mäta upp överluftspringornas area i de rum som normalt har stängda dörrar, t.ex. badrum och sovrum på natten. När du matat in alla uppgifter samt ute- och innetemperaturer, kommer PNVB att ge en bra uppskattning av luftflödet, både totalt för bostaden och uppdelat för varje rum med tilluft. Normaltemperaturer i Lund 1961-2020 (data från SMHI) Om du i tur och ordning matar in normala månadstemperaturer för orten (från SMHI) så kan du se under vilka månader som bostaden – i bästa fall – har möjlighet att klara uppställda riktvärden för luftväxling. De luftflöden som PNVB beräknar på detta sätt är överoptimistiska; det saknas ju uppgifter om de hinder som orsakas av frånluftsdon och -kanaler. På SWESIAQs hemsida finns detaljerade handledningar, dels enligt denna förenklade variant, dels för mer fullständig analys av självdraget. Där kan du även testa påverkan av eventuella extrafläktar i kök och badrum samt systemets vindkänslighet. Säkert kommer du upptäcka att det finns brister. PNVB kan då hjälpa dig att dimensionera om systemet så att varje rum får rätt luftflöde. Läs artikeln som pdf.
Civ.ing
Redaktör SWESIAQ
