Dimensionering av flerbostadshus med lätta trästommar

Hur ska vi dimensionera flerbostadshus med lätta trästommar för att uppnå god ljudkomfort – utan att överdimensionera och överinvestera? Här skriver Klas Hagberg om vikten av att anpassa krav till verklig störningsrisk och boendeform, snarare än att slentrianmässigt tillämpa standardnivåer för alla ljudparametrar.

En lättbyggnadsstomme, exempelvis en trästomme, upplevs annorlunda jämfört med traditionella tunga stommar. Annorlunda är emellertid inte detsamma som bättre eller sämre – men det innebär att krav och dimensionering måste balanseras mot upplevd störningsrisk, i stället för en nitisk hållning till en specifik ljudklass eller ”grundläggande krav” och ”utökade krav” som den kommande standarden introducerar.

Även om Sverige gjort vissa anpassningar i kravnivåer under de senaste 30 åren så är nivåerna i kravspecifikationer och ljudklasser mer anpassade till homogena betongstommar än till moderna, komplexa lätta stommar. I dag lägger vi onödigt mycket tid på att utveckla system och lösningar som exempelvis klarar ljudklass B eller kommande utökade krav för samtliga ljudparametrar. I stället borde vi i större utsträckning arbeta för att optimera lösningar som minimerar störning och skapar en bättre produkt till lägre kostnad som i slutänden också anpassad till aktuell boendeform.

Figur 1. Trähus i Kiruna utvecklat med fokus på god stegljudsisolering

I dag har Acouwood designat mer än hundra olika typer av flerbostadshus i trä med varierande stomsystem – KL-trä, LVL, lättbalk med mera. Vi vet vad som orsakar mest störning i byggnader med stomme av trä och kan därmed guida rätt i tidiga skeden, oavsett aktuell boendeform. Vår samlade kunskap baseras både på omfattande forskning bland våra medarbetare om störningar i flerbostadshus och genom erfarenhetsåterföring från färdigställda projekt.

Detta ger oss god kännedom om vilka krav som ska ställas utöver samhällets minimikrav, som naturligtvis alltid måste uppfyllas. Vi har goda möjligheter att påverka kraven – särskilt när vi involveras i ett tidigt skede. Det gör det möjligt att rikta insatserna mot de byggdelar som har störst påverkan på ljudmiljön. Dessvärre händer det ofta att beställaren är fast besluten att uppfylla ljudklass B (kommande utökade krav) oavsett konsekvenser och behov, även gånger då minimikraven (grundläggande krav) faktiskt är fullt tillräckliga. Vi förstår drivkraften att uppnå generell högre standard, eller att genomgående bara nöja sig med minimikrav, men det hjälper föga att alla parametrar uppfylls om det visar sig att störningsupplevelsen helt avgörs av den svagaste länken i kedjan.

Krav
Samhällets minimikrav för akustik i bostäder kan delas in i fem olika ljudparametrar:

1. Luftljudsisolering (exempelvis tal skrik tv)
2. Stegljudsnivå (exempelvis gång skrap, hoppande barn)
3. Ljud från installationer (exempelvis hiss, ventilation vatten och avlopp)
4. Ljud från trafik och andra externa ljudkällor
5. Efterklangstid i trapphus och korridor

I denna artikel berör vi punkterna 1, 2 och 3 ovan. I trähus förekommer det sällan eller aldrig klagomål på exempelvis trafikbuller eller efterklangstid i trapphus och korridorer (punkt 4 och 5).

Minimikrav i Sverige mellan bostäder redovisas nedan inom parentes, ljudklass B (framtida utökade krav). Det finns i dag också olika avsteg som kan användas beroende på boendeform.

Luftljudsisolering

• D_nT,w,50(D_nT,w+C_50-3150) ≥ 52 dB (klass B, 56 dB)

Förenklat kan man säga att ljudnivån sjunker med 52 dB från ett rum till ett annat. Om någon skriker med 80 dB styrka i ett rum så blir det 28 dB hos grannen. Normalt samtal ger en ljudnivå på cirka 60 dB och blir därmed ohörbart hos grannen.

Stegljudsnivå

• L_nT,w,50(L’_nT,w & L’_nT,w+C_I,50-2500)≤ 56 dB (klass B, 52 dB)

Ljud från installationer

• L_pA,eq ≤ 30 dB och L_pA,max ≤ 35 dB

Dessa krav är delvis framtagna baserat på forskning men bygger i stor utsträckning även på branschgemensamma erfarenheter.

Räcker minimikravet?
Ja, det är en godtagbar nivå för luftljudsisolering och ljud från installationer generellt – och även för stegljudsnivåer i homogena betongkonstruktioner. För stegljudsnivåer i lätta stomsystem krävs dock högre kvalitet för att bli likvärdigt med upplevd störning i tunga stommar. Därtill krävs extra omtanke för hissinstallationer i hus med lätt stomme. 

All forskning tyder på att vi måste beakta ännu lägre frekvenser än vi gör i dag för att hantera vibrationer och lågfrekventa ljud från gångtrafik på bjälklag. Klagomål på ljud i hus med stomme i trä beror nästan uteslutande på stegljud från grannen – även i fall där ljudklass B (utökade krav) uppfylls för stegljudsnivåer men bara minimikravet för luftljudsisolering.

Det händer naturligtvis att boende klagar på ljud från tv eller tal från grannen men då är uppmätta värden ofta en bra bit under minimikravet och ofta förknippat med uppenbara fel i konstruktionen. Normalt sett är luftljudsisoleringen mycket bra i trähus och ofta bättre än i betonghus, åtminstone vid frekvenser över 100 Hz.

Ljud i lätta stommar
Under de senaste 30 åren har träbyggandet gjort enorma framsteg inom flera teknikområden, inte minst inom akustik. Tack vare viktiga forsknings- och utvecklingsprojekt är det idag sällsynt med allvarliga misstag även om det ibland förekommer olyckliga feloptimeringar.

Det är inte helt ovanligt att bjälklaget dimensioneras mot minimikrav avseende stegljud, samtidigt som luftljudsisoleringen får mycket god marginal. Därtill uppfyller ljudisoleringen hos väggar av olika skäl i slutänden ljudklass B eller till och med A enligt nuvarande standard. Detta kan bero på att det är byggnader uppbyggda med volymelement vilket ofta ger akustiskt överdimensionerade väggar. Det kan också bero på brandkrav. I många fall finns därmed möjlighet att göra lägenhetsskiljande väggar tunnare, det gäller bara att ha med sig rätt ingångsdata.

Dessutom förses flera väggar med garderober och köksinredningar som ytterligare förbättrar luftljudsisoleringen. Resultatet blir en konstruktion som är överdimensionerad för luftljud men knappt godkänd för stegljud vilket sannolikt bidrar till att stegljudet blir ännu mer framträdande.

Vi förstår att man vill spara pengar också på bjälklaget, och vi hamnar ofta själva tyvärr i läge där vi till slut dimensionerar bjälklaget mot minimikrav på grund av projektekonomi. Detta är synd och kan bidra till att träbyggandets rykte försämras på sikt. Läs hela artikeln som pdf här.