Regntäthet hos prefabricerade betongsandwichväggar – en guide baserad på labbtester

Hur står sig betongsandwichväggar mot slagregn? En ny laboratoriestudie har testat vanligt förekommande fasaddetaljer med förbättrade tätningslösningar – bland annat sekundärtätningar och vattenavledande funktioner. Resultaten visar vägen till en bättre regntäthet och sammanställs i en guide för branschen.

Förbättrade tätningslösningar för betongsandwichfasader har tagits fram och verifierats genom laboratorietester. De fungerande lösningarna bygger på att ett andra hinder, en så kallad sekundärtätning tillämpas. Testerna omfattade vanligt förekommande fasaddetaljer, såsom flera varianter av horisontella och vertikala elementskarvar samt anslutningar mot balkong-, fönster-, tak- och sockel (figur 1).

Sammantaget visade testerna på ett eller flera alternativ av täta lösningar för fasaddetaljer. Den primära tätningen i elementskarvar bestod av fogmassa. Alla lösningar som fungerade väl hade ett andra hinder och/eller en sekundärtätning med vattenutledning, funktioner som kan anses utgöra en extra säkerhet om den yttersta tätningen inte håller helt tätt. Den vattenavledande funktionen hos sekundärtätningen har också testats och uppvisade avsedd funktion. Resultaten ligger till grund för en guide med principiella lösningar, som presenteras mer ingående i SBUF 14298, rapporten som denna artikel är baserad på.

Varför genomfördes studien?

Bakgrunden till studien är att det har saknats verifierade tätningslösningar för alla typer av fasaddetaljer och anslutningar med sekundärtätning och vattenutledning. Avsaknaden kan förklara varför det förekommit inläckageproblem alltsedan fasadtypen blev vanliga på 1970-talet.

Denna studieär en fortsättning på tidigare studier, SBUF 13818 och 14102, där det vid besiktningar, i fält och i laboratorieförsök av fasader med betongsandwichväggar, framkom många funktionsbrister vilket pekade på behov av förbättrade lösningar.

Syftet med studien var dels att visa på goda tätningsprinciper genom utveckling och förbättring av lösningar och verifiering genom laboratorietester, dels att det skulle mynna ut i en guide med mer pålitliga lösningar.

Hur genomfördes studien?  

Fem olika tätningslösningar av betongelementskarvar och anslutningar – varav en som referens – föreslogs av deltagare i projektgruppen. Dessa granskades utifrån kända inläckagemekanismer, funktioner, praktiska svårigheter och tidigare resultat.

Flera av förslagen omfattade dock inte alla typer av vanliga fasaddetaljer, men i de fallen föreslogs gemensamma lösningar. Erfarenhetsutbyte och vidareutveckling skedde genom workshops med fokus på att arbeta fram förbättrade principiella lösningar.

Alternativen sammanställdes på ritning. Två betongelementtillverkare tog fram tillverkningsritningar och tillverkade elementen. Elementen levererades till RISE slagregnslaboratorium i Borås för testning.

Genom att skala ned storleken på elementen så kunde provramar på 3 x 3 meter inrymma två testobjekt/alternativ åt gången. Samtidigt gick det att få med flera element och elementskarvar, vilket bedömdes kunna motsvara fasader i flervåningsbyggnader (se figur 1).

I tidigare laboratorieförsök (SBUF 13818) uppkom betydande tryckskillnader på omkring 300 Pa över tätningarna i fasader. Genom att tillämpa motsvarande tryckbelastning över den yttre betongskivan så kunde isolering och den inre betongskivan utelämnas generellt förutom närmast runt fönster och vid sockel. Detta gjorde baksidan av fasadelementen mer åskådliga  under testerna och underlättade dokumentering av resultat och kontroll av funktioner (figur 2). I de fall vatten trängde längre in än vad som var en planerad funktion i testet eller om den fortsatta inläckagevägen inte kunde följas, bedömdes detta som inläckage i testerna.

Två testomgångar genomfördes, där den andra fungerade som ett omtest och/eller utökning med fokus på ytterligare förbättrade lösningar. Testerna utfördes enligt provningsstandarden SS-EN 12865 Bestämning av ytterväggars täthet mot slagregn vid pulserande tryck, med vissa avsteg och tillägg. Även indikativa vattenutlednings- och dräneringstester av rännor och öppningar genomfördes.

Testerna omfattade följande detaljer och lösningar:

1. Fyra olika tätningsalternativ av fogar/elementskarvar testades: tvåstegstätning med vattenutledning, kombinationen primärtätning och ett andra hinder eller avledning ( detalj 2A1 och 2A2) samt enstegstätning.
2. Vattenuppsamlande och vattenutledande rännor i ovankant av betongelement (detalj 2A1, och 3B1).
3. TDV-öppning (Tryckutjämning, Dränering, Ventilering) av typen överlappande fogmassa med olika nivåskillnader mellan öppning på framsida och baksida (detalj 2A3 och figur 1).
4. Två typer av fogtätningsmaterial i elementskarvar: fogmassa (figur 1) och expanderande fogband.
5. Sju olika utförande av tätning av balkonganslutning såsom fogmassa med (detalj 3B1)  och utan ett andra hinder och vattenutledning, tätning med fogband och med och utan delvis ett andra hinder, intäckning med plåtbeslag.
6. Fönsteranslutningar med plåtbeslag (figur 1) eller fogtätning (detalj 4D3) samt sekundär tätning/vattenutledning. Lutning under fönster var indragen olika långt under karmbottenstycket (detalj 4A1).
7. Vattenavledande plastlist i väggisolering ovanför fönster (detalj 4D3).
8. Vägganslutning mot sockel/grund med vattenutledning (detalj 5.1).
9. Vattenframledande plastlist, i väggisolering, i nederkant av alla väggelement (detalj 5.1).
10. Vägganslutning mot tak-/väggkrön (detalj 1.1).

Artikel är nedkortad, läs hela artikeln som pdf