Digitala modeller som kontraktshandlingar

Även om remissförslagen på nya standardavtal från Byggandets kontaktkommitté (BKK) publicerades hösten 2024 kommer nya standardavtal nå marknaden som tidigast mot slutet av 2026. Genom förslagen på AB 25 och ABPU 25 (vars siffersuffix följaktligen kommer vara något annat) införs en plats och ordning kring digitala modeller. Detta är dels en ny företeelse i standardavtalen och dels något som kan förväntas bestå även efter BKK:s behandling av remisserna. Denna artikel redogör för de föreslagna nyheterna i AB 25 rörande användningen av digitala modeller i entreprenadprojekt. I jämförelse med AB 04, där begreppet saknas, introduceras i AB 25 en mer omfattande reglering för att hantera den digitala utvecklingen inom byggbranschen.

Digitala modeller som kontraktshandlingar

I AB 25 introduceras en definition av begreppet digital modell. En digital modell definieras som en samling av objektsbaserad digital information inklusive länkad information (Definitioner). Denna inkluderas i det övergripande begreppet handling, vilket kan vara analog eller digital (Definitioner). Detta markerar en tydlig skillnad mot AB 04, där fokus i högre grad ligger på traditionella ritningar och beskrivningar.

En av de mest centrala nyheterna återfinns i 1 kap. 15 §. Den part som tillhandahåller en digital modell bär ett uttryckligt ansvar för modellens funktionalitet och tillgänglighet under hela entreprenadtiden. Parterna åläggs dessutom specifika skyldigheter:
– Den tillhandahållande parten ska se till att den version som utgjorde förfrågningsunderlaget, samt alla efterföljande förändringar, kan spåras och särskiljas (1 kap. 15 §).
– Parten ska möjliggöra för motparten att få del av modellen i den omfattning som krävs för att kunna fullgöra sina åtaganden och tillvarata sin rätt under ansvarstiden (1 kap. 15 §).
– Om inget annat anges ska information i den digitala modellen levereras och läsas in i ett öppet dataformat (1 kap. 15 §).

Ansvar för funktionalitet och tillgänglighet

I AB 25 har den digitala modellen fått en fastställd plats i företrädesordningen mellan kontraktshandlingarna. Enligt 2 kap. 3 § placeras den digitala modellen på punkt 11, vilket innebär att den har företräde framför beskrivningar (punkt 12) och ritningar (punkt 13). Det noteras dock att företrädesordningen för punkterna 11–14 endast gäller om inget annat föreskrivits i kontraktshandlingarna när en digital modell ingår i förfrågningsunderlaget (2 kap. 3 §).

Digitala modellers rangordning vid motstridighet

Reglerna för hur ändringar beställs (tidigare ÄTA-arbeten i AB 04), har anpassats för digitala modeller. För att kravet på skriftlig beställning ska anses uppfyllt vid användning av en digital modell krävs en avisering av vilken det framgår i vilket avseende entreprenaden har ändrats (5 kap. 3 §). Om beställaren ändrar i den digitala modellen utan att genomföra en sådan avisering, har entreprenören fortfarande rätt till justering av kontraktstiden och ersättning utöver kontraktssumman, trots att en formell skriftlig beställning saknas (5 kap. 3 §).

Det är en naturlig följd av den digitala utvecklingen i byggbranschen att digitala modeller ges plats som verktyg för såväl upphandling, administration av utförande, ändringar och besiktning.

Ändringar och beställningar i digital miljö

Villkoren kring digitala modeller i remissförslagen har gett upphov till en del frågor kring dess tillämpning. Man får dock ha i åtanke att de är få av standardavtalens villkor som inte kräver preciseringar för att tillämpas i praktiken. Som vanligt återstår det att detaljreglera arbetssätt och rutiner i objektsspecifika villkor som t.ex. AF-delar och BIM-manualer.

Avslutande kommentarer

Att BKK väljer att i rangordningen av handlingar placera digital modell högst bland det tekniska underlaget är något som gett reaktioner hos såväl beställare som entreprenörer. Då digitala modeller förekommer i projekt i dagens läge följer de i regel med som ”övrig handling”, dvs. som informationsmaterial rangordnat under beskrivningar och ritningar. Detta beror troligen på ovana att integrera och inte minst samordna digitala modeller samt oklarheter kring hur de ska kopplas till de nuvarande standardavtalens mekanismer för ändringar (ÄTA). BKK:s ställningstagande får ses som en målbild för resan mot ett digitalt arbetssätt. Ett arbetssätt som det återstår att implementera och förankra fullt ut. Att använda digitala modeller är givetvis frivilligt och möjligheten att avtala om annan rangordning står även till buds. Läs texten som pdf här