Så påverkas byggsektorn efter klimatfiaskot vid COP30

Nu har det gått några månader sedan FN:s-klimatmöte COP30 i november 2025 ett möte som åter slutade i ett fiasko. Inte heller denna gång kunde samförstånd uppnås om en tidplan för utfasning av fossila bränslen. Det råder nu en stor skepsis om klimatmötenas förmåga att leverera klimatresultat med tanke på det kaos som präglade det senaste mötet. Utfallet inverkar på beslutsgången för svenska bolag.

Den globala uppvärmningen påverkar redan det svenska klimatet påtagligt. Ett konkret exempel är att temperaturzonerna enligt SMHI förskjuts allt längre norrut, cirka en mil per år, vilket bland annat påverkar den biologiska mångfalden.

Byggsektorn påverkas långsiktigt

Avsaknaden av en handlingsplan från COP30 påverkar även byggsektorn¹⁾ genom att den får till följd att kostnader för nyinvesteringar av framtida miljöteknik blir osäkra. Finansinstitut och banker blir alltmer restriktiva i att ge nya byggkrediter för bostadsprojekt som inte lever upp till en godtagbar hållbarhetsstandard. Även värdet på fastigheter riskerar att falla. Fastighetsförsäkringar blir dyrare genom att antalet översvämningsskador ökar, en utveckling sannolikt kopplad till den globala uppvärmningen. Är det meningsfullt för små länder som Sverige att driva klimatarbetet med egna nationella krav när flera länder snarare ökar utsläppen av växthusgaser?

Byggbranschen och byggsektorns förutsättningar

Enligt EU:s hållbarhetsrapportering CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) ska det nu framgå i bolagens årsredovisningar hur omvärldsfaktorer påverkar större företag, däribland byggsektorn (dubbel väsentlighetsannalys*). I december 2025 antog EU ett preliminärt beslut om att större företag är de som har fler än 1000 anställda och en omsättning på minst 450 miljoner euro. Detta är en betydande lindring av EU-parlamentets tidigare planer.

Där svenska nationella miljökrav är högre än EU:s bör dessa kunna ifrågasättas om det gör det svårare för svenska företags möjligheter till konkurrens inom unionen. I stället bör marknaden utnyttja sitt miljökunnande som ett konkurrensmedel och know-how ett ofta mera verksamt sätt att frivilligt och utan lagstiftning uppfylla de nationella miljömålen.

Nyproducerade bostäder blir allt energieffektivare med ett betydligt lägre uppvärmningsbehov under sin brukstid beräknat på 50 år. Däremot är klimatutsläppen under byggproduktionsfasen nu ofta lika stora eller högre än utsläppen under byggnadens brukstid. Byggbranschen²⁾ måste nu fokusera på att reducera energianvändningen på själva byggarbetsplatsen genom att minska spill, ställa krav på klimatdata och sätta tydliga klimatkrav vid upphandling av byggmaterial och underentreprenörer. Fossil dieseldrift måste fasas ut för att öka andelen eldrivna maskiner, fordon och transporter. Där det är möjligt bör byggarbetsplatsen ansluta byggbodar till fjärrvärme i stället för att nu använda direktverkande el med låg exergi för uppvärmning.

Klimatpåverkan från byggmaterialen

Materialindustrin är en väsentlig och påverkbar klimatfaktor. Det finns ett stort behov av att minska klimatpåverkan från framför allt betong och stål. Cementindustrin har kommit en god bit på väg med att minska sina klimatutsläpp. Stålindustrin arbetar med koldioxidfritt stål, men där återstår fortfarande mycket att göra. Cirkularitet är också en avgörande hållbarhetsfaktor. Det innebär att i första hand projektera byggnader vid nyproduktion och ombyggnad så att det vid rivning möjliggör demontering och separering av byggmaterial för att kunna återbrukas. Det är också väsentligt att beakta hela byggnadens livscykel för att få stöd för att kunna vidta rätt klimatåtgärder i rätt ordning.

85 procent är små företag

Det bör uppmärksammas att byggbranschen till 85 procent består av små företag med högst fyra anställda. Det medför att det endast är de stora och medelstora bolagen som har ekonomiska resurser och kunskap som kan bidra till att minska branschens klimatpåverkan. Dessa aktörer tillsammans med branschens intresseorganisationer behöver därför ta ett större kollektivt ansvar för att sprida sina kunskaper och goda resultat till mindre företag. För att byggsektorn ska kunna utveckla ny teknik med lägre klimatpåverkan krävs dessutom finansiell trygghet, effektiva och förutsägbara tillståndsprocesser samt el till konkurrenskraftiga priser.

Konklusion

Den globala uppvärmningen påverkar redan Sverige – med fler skogsbränder, stormskador, fler skadeverkningar av översvämningar, avsmältning av glaciärer och spridning av skadeinsekter längre norrut. Torka ökar i södra delarna av landet och Östersjön blir varmare med ekologisk obalans som följd. Boende påverkas också av oönskade övertemperaturer i bostäder under längre perioder, vilket är ett stort stigande hälsoproblem. FN-rapporten Global Environment Outlook visar att hotet för hälsa är överhängande.

Enligt SCB minskade utsläppen av växthusgaser under det andra kvartalet 2025 med 2,1 procent jämfört med samma kvartal 2024. Byggsektorn står enligt Boverket för cirka 22 procent av Sveriges inhemska klimatutsläpp. Sveriges andel av de globala växthusgaserna är två promille, och utsläppen per capita är fortfarande bland de lägsta inom EU. Planeten skickar ständigt ut nya miljöfakturor baserat på de allvarliga störningarna i klimatsystemet där inga är intresserade av att betala. Största miljöhotet är emellertid tron på att det alltid är någon annan som kommer att lösa problemen!
Läs hela artikeln som pdf.

*Dubbel väsentlighetsanalys innebär att ett företag enligt CSRD ska bedöma vilka hållbarhetsfrågor som är viktigast ur två perspektiv. Dels hur företagets verksamhet påverkar miljö och människor, till exempel genom utsläpp, arbetsmiljö eller påverkan i leverantörsled. Dels hur hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter kan påverka företagets ekonomi, affärsmodell och framtida värde. Om en fråga är väsentlig i något av dessa perspektiv ska den rapporteras.