I branschens nyhetsflöde får nyproduktionen mest utrymme. Det är naturligt: stora projekt, byggstarter och investeringsbeslut är lätta att följa och säger mycket om konjunkturen och arbetsmarknaden. Politiker tävlar om att förenkla regelverk för att få i gång byggandet och tar gärna åt sig äran.
Det är spännande, och självklart viktigt, att vi utvecklar regelverk, byggmaterial, metoder och system för att möta framtidens behov. Men bortom dessa rubriker finns en betydligt bredare och mer vardagsnära verklighet som sysselsätter en stor del av branschens företag och yrkespersoner, i hög- och lågkonjuktur.
Som skadeutredare ser jag det tydligt. De flesta uppdrag handlar inte om nya byggnader, utan om att förstå varför något har gått fel i hus som ofta är 50 år eller äldre. Fuktskador, luktproblem och bristande konstruktioner är återkommande teman. Och är ett arbete som inte avtar när ekonomin bromsar in. Fuktskador tar inte paus i lågkonjunktur. Mögel växer även i dåliga tider.
Under en byggnads livslängd sker ett konstant flöde av underhåll, renoveringar och anpassningar. Våtrum byggs om, fönster byts, tak läggs om och tekniska system uppgraderas. Under tiden byter byggnaderna ägare, ofta flera gånger under dess livslängd. Överlåtelsebesiktning av villor i Sverige uppgår till nästan 50 000 per år, badrumsrenoveringar många fler och det görs hundratusentals fönsterbyten varje år. Det handlar om en omfattande del av byggsektorn – men en del som sällan syns i rubrikerna.
Fuktskador inträffar, både till följd av brister i material och konstruktion vid nyproduktion men också senare. En nyligen genomförd kartläggning av 2 100 fuktskador visade att 25 procent av skadorna orsakades av bristande förvaltning. Det motsvarar stora kostnader som hade kunnat undvikas med högre kompetens och bättre planering.
Privatpersoner och bostadsrättsföreningar saknar ofta den tekniska kompetens som krävs i frågor om byggnadsvård, energi, miljö och fuktsäkerhet för att fatta välgrundade beslut i sina projekt och det är inte alltid lätt att hitta rätt information och hjälp.
Lägg därtill ökade krav på hållbarhet och återbruk. Att återvinna och återanvända byggmaterial är i grunden positivt, men innebär också nya risker. Skadade eller olämpliga produkter kan byggas in på nytt – med problem som följd.
Byggbranschen är större, mer komplex och mer samhällsbärande än vad rubrikerna ger sken av. I SBR har vi tillgång till ett nätverk med kompetens som behövs för att byggnaden ska fungera väl ur alla aspekter, från vaggan till graven. Använd den!
Ledamot förbundsstyrelsen SBR
